– Vi välkomnar att överenskommelsen som nåtts i budgetförhandlingarna innebär att Sverige fortsatt leder vägen internationellt med en biståndsnivå på en procent av BNI. Särskilt med den globala krisen i spåren av covid-19 spelar Sveriges stöd till människor runtom i världen som nu får kämpa ännu hårdare mot fattigdom och förtryck en avgörande roll, säger Petra Tötterman Andorff, ordförande för CONCORD Sverige.
Biståndsramen uppfyller riksdagens mål om en procent av BNI
I budgetpropositionen för 2021 föreslås budgeten för internationell biståndsverksamhet bli 46,8 miljarder kronor. Detta är en del av den större biståndsramen som uppgår till 52,3 miljarder kronor och motsvarar 1 procent av beräknad BNI för 2021. I biståndsramen ingår även kostnader för andra poster i statens budget som kan redovisas som bistånd. Det är framförallt den del av EU-avgiften som går till EU:s bistånd samt vissa kostnader för mottagande och etableringsstöd för nyanlända asylsökande som formellt kan räknas som bistånd, fastän det är inhemska kostnader.
Prognosen för ekonomin bättre än i våras (men sämre än förra hösten)
Jämfört med budgeten för 2020 blir biståndsramen marginellt större (52,3 jämfört med 52,1 miljarder kr). Detta innebär att regeringens prognoser för den ekonomiska tillväxten nu är mer optimistiska än i de scenarier som man redovisade i årets vårbudget. I förra årets budgetproposition, innan coronakrisen, var regeringens prognos att en procent av BNI 2021 skulle ha motsvarat 54 miljarder.
Mer till internationell biståndsverksamhet på grund av minskade avräkningar
Om man tittar på budgeten till enbart den internationella biståndsverksamheten ökar den från 45,9 miljarder 2020 till 46,8 miljarder år 2021. Anledningen till att den ökar trots att biståndsramen är ungefär densamma är att de så kallade avräkningarna för asylkostnader minskar med ungefär en miljard. Totalt beräknas inhemska kostnader för asylsökande och skyddsbehövande som redovisas som bistånd uppgå till 1 392 miljoner kronor år 2021. Asylavräkningar är en formellt tillåten, men ofta kritiserad, form av bistånd. Kritiken handlar om att de inte är kopplade till biståndets mål och har lett till att många biståndsgivarländer redovisat en ökande andel inhemska kostnader som bistånd.
I årets höstbudget redovisas tydligare hur asylavräkningarna beräknas jämfört med i tidigare budgetar. En tydlig redovisning i ett format som gör kostnaderna jämförbara från år till år är viktigt för att möjliggöra öppenhet och granskning av vilka kostnader som tas från en budget med så pass höga granskningskrav som det internationella biståndet.
750 miljoner återförs till biståndsbudgeten redan 2020
Positivt i höständringsbudgeten för i år är att anslaget för biståndsverksamhet ökas med 750 miljoner kronor som var planerade att tas från biståndsbudgeten för att täcka asylkostnader. Detta beror på att färre personer fått söka asyl i Sverige under coronakrisen. Det är positivt med återförandet av resurser till biståndsbudgeten i år då enorma satsningar på fattigdomsbekämpning krävs i coronakrisens spår. Samtidigt illustrerar budgetöverföringar med några få månader kvar på året den kritik som medlemmar i CONCORD Sverige vid flera tillfällen framfört till regeringen – det skapar ryckighet i biståndsbudgeten när den kopplas samman med ett helt annat utgiftsområde där snabba och oförutsedda budgetförändringar kan ske.
Agenda 2030
I budgetpropositionen betonas att det internationella biståndet är centralt för Sveriges bidrag till det globala genomförandet av Agenda 2030 och för att inte någon lämnas utanför när utvecklingen går framåt. Positivt i årets budget är också att Agenda 2030, rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på utveckling inte bara lyfts i biståndsbudgeten. Även under utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning beskrivs målen i regeringens proposition om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Där beskrivs också vikten av att Sverige bedriver ett arbete som bidrar till hållbar utveckling i hela samhället, nationellt och internationellt. Regeringen lyfter även i utgiftsområde 1 kopplingen mellan Agenda 2030 och mänskliga rättigheter och skriver att “politiken för mänskliga rättigheter är en viktig del i regeringens arbete med att nå de globala målen för hållbar utveckling och agendans princip att ingen ska lämnas utanför” Det är positivt att regeringen skriver att “Agenda 2030 betonar alla staters ansvar att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla, utan åtskillnad av något slag.”
Prioriteringarna i budgetpropositionen
Prioriteringarna i höstbudgeten är indelade i samma tematiska områden som Sveriges policyramverk för biståndet: mänskliga rättigheter och demokrati, jämställdhet, miljö och klimat, fred, ekonomisk utveckling, migration, hälsa, utbildning och forskning, samt humanitärt bistånd.
Demokrati och mänskliga rättigheter beskrivs som fortsatt centrala frågor för svenskt bistånd, med en bredd av prioriteringar inom detta område. Antikorruptionsarbete ska få än större prioritet. Propositionen nämner också att högre krav ska ställas på samarbetsländer att leva upp till rättsstatens principer i ljuset av bakslagen för demokratin i många länder. Jämfört med förra årets budgetproposition noteras en tydligare betoning av lokalsamhällesperspektiv, både rurala och urbana, i demokratiarbetet. Stödet till mänskliga rättigheter ska prioriteras och innefatta stöd till MR-försvarare och röstbärare i civilsamhället också på lokal och regional nivå. Lokala aktörers viktiga roll är en fråga som ofta framförts i dialog med regeringen av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för civilsamhällets demokratiska utrymme. Det bekräftas också i redovisningen av biståndets resultat i budgetpropositionen, där vikten av stöd till lokalt förankrade rättighetsförsvarare i bred bemärkelse noteras: “Svenskt stöd som riktar sig till utsatta grupper, t.ex. journalister, människorättsförsvarare, särskilt kvinnliga MR-försvarare, hbtq-personer, urfolk och de som försvarar miljö och naturresurser, spelar en viktig roll.”
På miljöområdet lanserar regeringen en satsning på bevarande och skydd av biologisk mångfald och ekosystem inom biståndet. Det är en fråga som medlemmar i CONCORD Sverige har drivit och välkomnar fortsatt dialog om.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete emot våld mot flickor och kvinnor nämns som frågor som ska få ytterligare stärkt fokus på jämställdhetsområdet. Detta är också frågor som medlemmar i CONCORD Sverige har fört fram som viktiga för Sveriges positioner i FN. Under rubriken ekonomisk utveckling nämns att sociala trygghetssystem, ett område som fått starkt ökad aktualitet i och med covid-19 och den följande sociala och ekonomiska krisen, ska få ökat stöd. Att stärka inhemsk resursmobilisering i samarbetsländer genom till exempel bättre skattesystem nämns som en tydligare prioritering jämfört med i förra årets budget. Dessa frågor har bland annat lyfts av CONCORD Sveriges medlemmar i rapporterna Barometer 2020 samt Glappet – Hur fixar vi finansiering för hållbar utveckling?.
Prioriteringarna under fred och säkerhet samt humanitärt bistånd återspeglar de internationella diskussionerna om att skapa bättre samverkan mellan humanitärt arbete, utvecklingssamarbete och fredsbyggande. På båda områdena saknas dock resonemang om hur man stärker lokal dialog för fredsbyggande samt om lokala aktörers roll i det humanitära biståndet.
Under rubriken migration och utveckling lyfts framförallt vikten av arbete för migranters och flyktingars mänskliga rättigheter enligt internationella ramverk på migrationsområdet. EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika nämns framförallt som ett verktyg att påverka grundorsaker till ofrivillig migration genom stärkt motståndskraft och ökade ekonomiska försörjningsmöjligheter. CONCORD Sverige efterlyser en tydligare riskanalys vad gäller EU:s förvaltningsfond, då flera exempel på människorättskränkningar tidigare framkommit i samband med gränsbevakning och migrationshantering finansierad av den fonden.
I övrigt nämns att regeringen prioriterar att transparensgarantin i biståndet ska uppfyllas och redovisningen av biståndet på openaid.se vidareutvecklas. Detta är välkommet, så att Sverige kan fortsätta hålla en hög nivå i internationella jämförelser av biståndets transparens. Förra året tappade Sverige placeringar i Aid Transparency Index, framför allt för att andra biståndsgivare förbättrat sitt arbete mer än Sverige.
Olika anslag i budgeten
Det multilaterala stödet genom FN-organ, andra internationella institutioner och de multilaterala utvecklingsbankerna är fortsatt stort men relativt oförändrat jämfört med föregående år. Det humanitära biståndet ökar med 100 miljoner. Även anslaget till svenska myndigheters internationella utvecklingssamarbete ökar med sammanlagt drygt 100 miljoner till en summa av drygt 2 miljarder kronor. Kapitaltillskottet till utvecklingsfinansieringsinstitutionen Swedfund ökar till 1 miljard kronor 2021, vilket förväntas öka ytterligare till 1,2 miljarder år 2022.
I de geografiska budgetanslagen ökar stödet mest till insatser i Afrika. Även anslagen för Mellanöstern och Latinamerika ökar. Biståndet till Latinamerika har under tidigare år minskat något, men många människor i regionen har drabbats hårt i och med covid-19. Biståndet till insatser i Asien minskar något.
Anslaget för stöd till det civila samhället runtom i världen via svenska samarbetsorganisationer står kvar på samma summa som föregående år, 1,8 miljarder kronor. Det återstår att se om detta anslag, som varit relativt oförändrat under ett antal år och därmed minskat som andel av den totala biståndsbudgeten, kommer att förändras med ökad prioritering av demokratisk förankring i lokalsamhällen. Detta med tanke på att anslaget syftar till stärkt organisering i civilsamhället.