Responsen på covid-19 på EU-nivå
CONCORD Europa, den europeiska konfederationen av organisationer för internationell utveckling, bedömer att covid-19 kommer att få stora konsekvenser för EU:s framtida relation med utvecklingsländer. Det finns en risk för ett mer inåtvänt Europa, men också öppningar för att påverka EU:s politik för en mer hållbar utveckling då coronakrisen har tydliggjort hela världens ömsesidiga beroende.
Coronakrisen slog till i ett känsligt politiskt läge för EU: efter Storbritanniens utträde, ökad politisk polarisering mellan medlemsstaterna och Ungerns allt tydligare steg mot diktatur. Solidariteten mellan EU-medlemsstater har redan fått flera törnar efter oförmågan att samarbeta om till exempel medicinskt skyddsmaterial. Hur väl EU lyckas med att enas kring ett bra stöd till hanteringen av coronakrisen globalt kan spela stor roll för världens syn på EU och möjligheten att i framtiden spela den ledande internationella roll som EU gärna vill ha.
EU-kommissionen presenterade i april ett förslag till åtgärder internationellt, kallat Global EU Response to COVID-19. EU-institutionerna omfördelar sammanlagt 15,6 miljarder euro av nuvarande budget till corona-insatser, i princip alla tillgängliga biståndsmedel som inte redan var avtalade till annat.
Inom CONCORD Europa har vi tagit fram en gemensam analys av förslaget. Vi understryker bland annat att återhämtningen efter krisen måste vägledas av Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och av fokus på människor i fattigdom och förtryck, jämställdhet och demokratiska principer. Covid-19 kommer att fortsätta göra avtryck i CONCORD Europas arbete under året förutom den samordning av civilsamhällets arbete i krisen som redan gjorts. Bland annat kommer den årliga europeiska AidWatch-rapporten 2020 att ha coronakrisen och dess konsekvenser för utveckling och fattigdomsbekämpning som ett centralt perspektiv.
Försenade budgetförhandlingar
Krisen kom också i slutskedet av förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget 2021-2027. Där har ett besked om förändringar i biståndsbudgeten på grund av covid-19 redan getts med en ny återhämtningsfond som troligen ska läggas till i budgetförslaget. Covid-19 försvårar rent praktiskt möjligheterna att slutföra budgetförhandlingarna enligt tidsplan. En sent antagen budget skapar negativa konsekvenser för många människor i fattigdom och utsatthet, eftersom det också försenar hela EU:s programmering av biståndet. Det kan leda till att viktigt stöd från EU till fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter inte kommer att hinna betalas ut under 2021.
Förändringar i utvecklingspolitiken i EU-länder
I en enkät till nationella plattformar för civilsamhällesorganisationer som bevakar utvecklingspolitiken i olika EU-länder uppgav en majoritet att covid-19 blivit en prioritet inom utvecklingspolitiken, och att bistånd omprioriterats till insatser i krisen. I så gott som alla fall handlar det om omfördelning av existerande budget och inga nya stöd till låg- och medelinkomstländer.
Flera tongivande EU-länders regeringar, som Frankrike och Spanien, hade innan pandemin satt mål om en rejäl ökning av sitt internationella bistånd under de närmaste åren (Frankrike från 0,37 till 0,55 av BNI, Spanien från 0,2 till 0,5 procent av BNI). Nu är civilsamhället i dessa länder bekymrade över hur en ekonomisk nedgång i Europa kan påverka åtagandena. Överlag uttrycker organisationer i många EU-länder en oro för hur minskningen av det internationella biståndet till följd av en försämrad ekonomi ska drabba utsatta människor som de arbetar med.
Länder som Danmark och Storbritannien har lagstiftat om en miniminivå på biståndet, och står fast vid den. Även Luxemburg, det enda EU-land förutom Sverige som ger en procent av sin BNI i internationellt bistånd, står fast vid den nivån. I flera länder har också organisationer i civilsamhället varit drivande i att deras regeringar även ska göra andra typer av satsningar för att hjälpa länder med stor fattigdom genom krisen. Skuldavskrivningar, och hur de kan utformas på bästa sätt, har diskuterats i bland annat Danmark.
Hittills har inget land öppet annonserat att de omfördelar bistånd till nationella behov, men i några EU-länder har organisationer sett risken för att deras regeringar kan ställa in stöd till FN eller internationella fonder (exempelvis Gröna Klimatfonden) med hänvisning till det svåra ekonomiska läget. Stora biståndsgivare som Frankrike och Tyskland satsar dock stora summor av bistånd på att hantera coronakrisen. Franska regeringen lanserade ett stödpaket på 1,2 miljarder euro, men fick kritik för att nästan hela stödet var i form av lån, vilket riskerar att öka en redan ohållbar skuldbörda i många låg- och medelinkomstländer. Tyskland har också annonserat corona-satsningar om upp till 1 miljard euro inom biståndet.
Konsekvenser för civilsamhället i olika EU-länder
För organisationer som arbetar med internationellt utvecklingssamarbete har krisen inneburit förändringar på flera plan. Den har skapat ökade behov hos människor de stödjer, stress över att snabbt behöva ställa om många olika typer av verksamhet utifrån nya förutsättningar, och ökade utmaningar att organisera verksamhet och samla in pengar. Nationella plattformar för civilsamhället samordnar dialogen med biståndsmyndigheter i länderna om anpassningar som krävs i genomförandet av biståndsinsatser.
I flera EU-länder har plattformarna lagt mycket tid på att föra samtal med andra delar av civilsamhället och sina regeringar för att organisationer i civilsamhället ska kunna ta del av de stödpaket som är riktade till arbetsgivare. De nordiska ländernas regeringar meddelade att krav på egen insamling till verksamheten tillfälligt tas bort under resten av 2020. Flera plattformar i andra länder gör påverkansarbete för att få till liknande lösningar. En majoritet av de nationella plattformarna har samordnat gemensamt kommunikations- och påverkansarbete i form av brev till regeringar om behovet av att öka det internationella biståndet.
Hur krisen har påverkat Sveriges utvecklingssamarbete
I den svenska utvecklingspolitiken har regeringen bland annat beslutat om förändringar i Sidas regleringsbrev, stöd till internationella insatser via FN och verkat för aktiv internationell covid-19-respons från EU. Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete, har gjort uttalanden tillsammans med andra länder om bland annat vikten av ett jämställdhetsperspektiv i hanteringen av krisen. Biståndsmyndigheten Sida arbetar med omställning av många olika delar av svenskt bistånd.
CONCORD Sverige har den senaste tiden berättat om konsekvenser för medlemsorganisationers arbete med att stödja utsatta människor runt om världen. Vi har också uppmanat Sverige att möta krisen med internationellt samarbete och medmänsklighet, och sammanställt globala perspektiv på coronakrisen i budskap till riksdagsledamöter och europaparlamentariker.