Till ledamöter i Sveriges riksdag
Hej!
Sist du fick brev från oss i plattformen CONCORD Sverige var inför utrikesdebatten i februari. Sedan dess har världen förändrats dramatiskt av corona-pandemins spridning. Vi vill här lyfta några globala perspektiv på krisen och understryka hur viktigt det arbete som görs i det svenska utvecklingssamarbetet och i utrikespolitiken är i detta sammanhang. Vi hoppas att du vill verka för att dessa perspektiv finns med i riksdagens arbete framöver. Det kan du bland annat göra genom att engagera dig i den kommande propositionen om Sveriges genomförande av Agenda 2030, eller genom att försvara ett starkt internationellt bistånd inför höstbudgeten.
LÅT AGENDA 2030 LEDA VÄGEN
Pandemin visar på ett övertydligt sätt att världen hänger samman och kräver globala lösningar. Nu mer än någonsin behövs enighet om en långsiktig plan för global hållbar utveckling i Sverige och världen. Agenda 2030 med Globala målen för hållbar utveckling måste guida oss även i beslut om en hållbar återhämtning efter krisen.
Innan sommaren kommer regeringen att presentera en proposition för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Då agendan berör alla politikområden vill vi se ett övergripande riksdagsbundet mål om hållbar utveckling som säkerställer att all svensk politik bidrar till en global hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Det har bara blivit mer angeläget med pandemin.
STÖTTA DEMOKRATINS FÖRSVARARE
Vi har genom våra medlemmar fått höra om vilken viktig roll de nätverk och lokala krafter som stärkts genom långvarigt svenskt utvecklingssamarbete har spelat i många länder för att information ska nå ut och hanteringen av krisen ska underlättas i lokalsamhällen. Men också om oron hos många lokala samarbetspartners för hur en del regeringar använder krisen till att inskränka grundläggande fri- och rättigheter mer än nöden kräver. Alla vi svenska aktörer som verkar för demokrati måste kraftfullt agera emot detta och stötta människorättsförsvarare. Sveriges demokratisatsning i utrikespolitiken behöver stärkas ytterligare och anpassas för att möta de aktuella inskränkningar vi nu ser.
JÄMSTÄLLDHET ÄR AVGÖRANDE
Sveriges feministiska utrikespolitik spelar en viktig roll då kvinnor, flickor och icke-binära påverkas på specifika sätt i spåren av pandemin. Vi har i flera länder sett en ökning av våld i hemmet. När hälsosystem och sociala skyddsnät försvagas eller överbelastas ökar kvinnors och flickors hälso- och ekonomiska risker som är direkt kopplade till deras ansvar och roller. Till exempel riskerar mödravård och sexuell och reproduktiv hälsovård att slås ut. Vi ser också en risk att vissa regeringar tar tillfället i akt att införa inskränkningar av exempelvis aborträtten.
Därför är det viktigt att alla internationella åtgärder som görs på kort och lång sikt utgår från en jämställdhetsanalys. Åtgärder som bidrar till stärkt jämställdhet, fattigdomsbekämpning och jämlikhet måste prioriteras. För att möta det ökade våldet mot kvinnor som uppstår i isolering behövs ett markant utökat stöd till kvinnorättsorganisationer.
SKULDLÄTTNADER KRÄVS
Mycket är ovisst i dessa tider, men vad vi med säkerhet vet är att det kommer att behövas ekonomiska resurser av sällan skådat slag för att förhindra en utdragen katastrof när krisen drabbar låginkomstländerna. FN-organet UNCTAD beräknar kostnaden för ett krispaket för utvecklingsländer till 2 500 miljarder dollar. Sverige behöver aktivt verka för att IMF, Världsbanken, FN, OECD DAC och Parisklubben rullar ut extraordinära åtgärder för skuldlättnader och tillgång till kapital till förmånliga villkor så att utvecklingsländer också har en chans att möta krisen. Annars slår den tillbaka mot oss alla.
STÅ UPP FÖR ETT STARKT BISTÅND
I våra internationella nätverk märker vi av en oro för att länders regeringar kan komma att minska det internationella biståndet till länder med stor fattigdom. Sverige måste göra allt man kan för att hålla pressen uppe på andra höginkomstländer att satsa på internationellt bistånd. Sverige ska fortsätta hålla flaggan högt när det gäller det internationella biståndets kvalitet och biståndsbudgetens nivå.
Det är viktigt att se att krisen kräver internationella åtgärder på kort, medellång och lång sikt. Behoven av humanitärt stöd är enorma och kommer att vara det länge. Samtidigt är det viktigt att inte överge arbete för långsiktiga förändringar, till exempel det stöd som svenskt bistånd ger till att stärka hälso- och utbildningssystem, skattesystem och bättre förvaltning, trovärdig information, skydd för mänskliga rättigheter och att bidra till välorganiserade lokalsamhällen som är en resurs i all krishantering.
EU MÅSTE VISA SOLIDARITET
Risken finns nu att Europa vänder sig inåt som en del av krisen. Sverige bör aktivt påverka unionens globala respons så att den blir ambitiös. Tillsammans med vår europeiska plattform CONCORD Europa tar vi fram analyser och försöker påverka europeiska beslutsfattare. Inför det extrainsatta mötet med EU:s biståndsministrar i början av april uppmanade vi dem att låta åtagandena i Agenda 2030, Parisavtalet och ländernas biståndslöften vara vägledande i arbetet framåt. Läs brevet.