Ja, förra årets svåra läge i och med pandemin gjorde att många ledamöter då lyfte vikten av globalt samarbete. Under de nästan åtta timmar debatten pågick i år dominerade det säkerhetspolitiska läget debatten, och därmed sattes mer fokus på närområdet, Ryssland, Ukraina, Nato och vapenexport.
Generellt kan sägas att tonen i debatten var relativt ljummen med tanke på att vi är i ett valår. Jämfört med förra året bjöds vi på betydligt färre replikskiften om exempelvis biståndets effektivitet och budget. Med viss förvåning noterar vi att varken M eller SD tog upp sina förslag på stora nedskärningar av det internationella biståndet i sina anföranden.
Utrikesdebatten i siffror
Så många gånger nämndes ordet…
Säkerhet: 243
Världen: 139
Europa: 113
Bistånd: 81
Klimat: 69
Global: 43
Fattigdom: 30
Civilsamhälle: 17
Jämställdhet: 11
Afrika: 10
Agenda 2030: 8
Asien: 6
Latinamerika: 2
Klimatbistånd: 2
Utvecklingssamarbete: 2
Biologisk mångfald: 0
Hur skildrades världen utanför Europa?
Håkan Svenneling (V) var en av få som uttryckligen sa att världen är mycket större än Europa. Han sa att FN är den viktigaste utrikespolitiska arenan, medan flertalet av riksdagsledamöterna snarare lyfte fram EU:s roll i säkerhetspolitiken. Men EU:s roll för att bidra till en hållbar utveckling, och unionens utvecklingssamarbete, var inte något som hördes i debatten. Gudrun Brunegård (KD) tog upp att Sverige ses som en humanitär stormakt, inte minst genom vårt stöd till multilaterala organisationer: ”Vi måste bli ännu bättre på att dra nytta av den positionen för att göra biståndet ännu mer effektivt och träffsäkert” sa hon.
Globala målen
Agenda 2030 med de Globala målen var inte något som särskilt många debattörer uppehöll sig vid. En snabbsökning i protokollet ger endast åtta träffar, av dem kommer tre från regeringsdeklarationen. Utöver Ann Lindes korta omnämnanden var det Yasmine Posio (V), Maria Ferm (MP) och Magnus Ek (C) som påminde om de Globala målen som världen behöver ha nått om mindre än åtta år. Magnus Ek tog upp att det behövs en mångfald av aktörer och mer finansiering för att genomföra agendan: ”Vi får inte glömma att även om det svenska biståndet är ytterst viktigt räcker inte Sveriges biståndsbudget eller världens samlade biståndsbudgetar för att uppnå målen i Agenda 2030. Vi måste bredda bidragen till hållbar utveckling, […].” Också Yasmine Posio pratade om finansiering av Globala målen och nämnde till exempel att summan av företags globala skatteflykt är högre än alla länders samlade bistånd.
Klimat- och miljörättvisa
Maria Ferm gjorde sin första debatt som utrikespolitisk talesperson för MP. Hon var den talare som i sitt anförande pratade mest om världens gemensamma utmaningar och vårt beroende av varandra. Inte minst i kontexten av klimatkrisen, där hon lyfte klimatförändringarnas effekter i form av förvärrade och nya konflikter. ”Världens fattigaste bär minst skuld, men drabbas hårdast” sa hon, och uppmanade till att Sverige ska fortsätta vara ett föregångsland och stötta låginkomstländer i deras arbete med att förverkliga Parisavtalet.
Kerstin Lundgren (C) pratade om biståndets roll för att nå en hållbar värld och möta klimatkrisen: ”Här krävs solidaritet och samverkan för att klara anpassning men också för att klara klimatmålen. Här krävs globalt brobygge, för klimatet känner inga gränser. Det svenska biståndet är självklart en viktig del i Sveriges åtagande för att nå en hållbar och inkluderande värld” sa hon.
Biståndspolitiken måste verka för demokrati i alla lägen.
Joar Forsell (L)
Demokratiskt utrymme
Båda centerpartisterna Kerstin Lundgren och Magnus Ek inledde sina anföranden med att tala om hoten mot demokratin. Kerstin Lundgren pratade om hur autokratier ser ”mänskliga rättigheter, frihet, fria journalister, oppositionella, kvinnorörelser, fria akademier och oberoende domare” som hot mot traditionella värden. Magnus Ek tog in biståndets roll: ”Det är vårt ansvar att göra det vi kan för att vända trenden och stötta dem som kämpar för frihet och folkinflytande världen över. Vårt kanske viktigaste verktyg för det är det svenska biståndet. Det är ett av världens mest effektiva biståndsarbete, men det måste skärpas och fokuseras för att göra mer nytta och uppnå den maximala möjliga nyttan.” Liberalernas Joar Forsell sade att ”biståndspolitiken måste verka för demokrati i alla lägen”.
Biståndets nivå
Ann Linde ställde en fråga till Lars Adaktusson om huruvida han kan lova att Kristdemokraterna inte kommer att rösta för en budget som överger enprocentsmålet. På det svarade Lars Adaktusson att internationellt bistånd varit en av ”Kristdemokraternas viktigaste frågor under hela vår existens. Vi står för internationell solidaritet med fattiga och utsatta i den fattiga delen av världen. Vi står för solidaritet med dem som av olika anledningar behöver en hjälpande hand. Detta finns det i vårt parti inga som helst förslag om att ändra. Tvärtom bedömer jag att stödet för Kristdemokraternas biståndspolitik inom partiet är starkare än det kanske varit tidigare.” Däremot ville Adaktusson inte avge något löfte om ultimatum inför eventuella kommande regeringsförhandlingar.
Det handlar inte bara om att i solidaritet stötta fattiga och förtryckta, utan det handlar om vilken värld Sverige vill se.
Magnus Ek (C)
Också Magnus Ek tog upp Moderaternas och Sverigedemokraternas förslag på nedskärningar i biståndsbudgeten. Med hänvisning till demokrati- och klimatkrisen och pandemins konsekvenser sa han om nedskärningarna: ”Låt mig säga att jag inte bara tycker att det är ytterst osolidariskt, utan jag tror också att det är ytterst oklokt i det här läget. Det handlar inte bara om att i solidaritet stötta fattiga och förtryckta, utan det handlar om vilken värld Sverige vill se. Låt mig ta Afrika som ett exempel: Vill vi att länderna söder om Sahara ska utvecklas till demokratiska allierade eller vill vi att de ska styras av korrupta autokrater? Vill vi bidra till att bygga hållbara samhällen som kan föda sin befolkning, eller vill vi se miljoner och åter miljoner som drivs på flykt av klimatförändringarna?”
En procent av BNI är det minsta vi kan bidra med till de oändliga behov som finns.
Yasmine Posio (V)
I ett replikskifte mellan Yasmine Posio och Helena Storckenfeldt (M) om just enprocentsåtagandet menade Storckenfeldt att budgetprincipen är ”problematisk” då den ”innebär att vi först sätter summa och sedan bestämmer vad vi ska göra.”
Yasmine Posio svarade att målen med biståndet kommer först och att ”en procent av BNI är det minsta vi kan bidra med till de oändliga behov som finns.” Storckenfeldt sade att M ”tycker att biståndet är otroligt viktigt” men ”att enprocentsmålet har fått stå orört sedan 60-talet, som en helig ko i svensk politik, är frustrerande när målet borde vara ett effektivt och bra bistånd.” Posio replikerade: ”Återigen försöker Helena Storckenfeldt med tankevurpan att vi ska kunna använda ännu fler verktyg och göra ännu bättre bistånd genom att skära ned det med minst 30 procent. Det går inte ihop.”
Bistånd som påtryckningsmedel
I ett replikskifte med Ann Linde tog Kerstin Lundgren upp tidigare signaler från socialdemokratiska ministrar om att koppla samman biståndet med krav på återtagande av sina medborgare. Hon sade: ”Vi får inte gå den väg som regeringen i andra sammanhang antyder: Om man inte sköter sig får man backning på biståndet. Det är inte den modell vi vill använda.” Ann Linde besvarade inte detta.
Biståndet ska gå till människor som lever i fattigdom. Det ska aldrig gå till att finansiera militära insatser eller villkoras med avvisningar.
Maria Ferm (MP)
Även partikamraten Magnus Ek tog upp utspelet. ”Det duger inte att biståndsministern och i dagens debatt också utrikesministern säger att biståndet ska inriktas på att bekämpa fattigdomen samtidigt som migrationsministern och inrikesministern säger att vi ska använda det som ett verktyg för att tvinga länder att ta tillbaka migranter. Det är att använda biståndet som ett slagträ snarare än en hävstång för utveckling.”
Ytterligare en som berörde detta var Miljöpartiets Maria Ferm: ”Miljöpartiet arbetar aktivt för att biståndet inte ska urholkas. Biståndet ska gå till människor som lever i fattigdom. Det ska aldrig gå till att finansiera militära insatser eller villkoras med avvisningar.”
Företags ansvar för mänskliga rättigheter
Minst tre vänsterpartister tog upp företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Lorena Delgado Varas var en av dem som ägnade mest tid åt det kommande lagförslaget på området från EU. ”Här behöver Sverige ta mer ansvar. Lagen får inte urvattnas, och den måste implementeras snarast. Sverige har haft möjligheten att, precis som andra länder, påbörja arbetet med införandet men har valt att ta en mindre aktiv roll. Det rimmar illa med tanke på att utrikesministern under sitt anförande pekade på handelns betydelse för mänskliga rättigheter.”
I sammanhanget kan nämnas att Hans Rothenberg (M) lyfte att respekt för demokrati och mänskliga rättigheter bör vara en del av frihandelsavtal. Han vill däremot inte se något specifikt krav på klimathänsyn, för ”om man har respekt för mänskliga rättigheter har man också respekt för klimatutmaningen, för klimatutmaningen är ett hot mot mänskliga rättigheter” sade han.
Pluspoäng:
- Den bästa formen av symbolpolitik är broscher med viktigt budskap på ledamöters kavajslag och i år såg vi Yasmine Posio bära en Globala målen-brosch. Pluspoäng för det och för att Posio så ofta lyfter vikten av Agenda 2030.
- Lars Adaktusson ville visserligen inte tala i termer av ultimatum men övertygade ändå om att KD:s position är orubblig för ett generöst och ambitiöst bistånd som håller enprocentsnivån.
- Håkan Svenneling nämnde två av CONCORD Sveriges medlemmar under debatten; Civil Rights Defenders och Oxfam.
- Pluspoäng får också Gudrun Brunegård, Diana Laitinen Carlsson (S), Maria Ferm och Margareta Cederfeldt (M) som alla gav utrymme åt frågor om kvinnors rättigheter i en tid när jämställdheten backar i världen. Yasmine Posio får en guldstjärna för att hon så starkt betonade SRHR och biståndets roll för att ge flickor och kvinnor rätt att bestämma över sin egen kropp.
Här kan du ta del av hela protokollet från debatten och göra egna sökningar.