Transparensen i Sveriges bistånd sjunker inte
Biståndsminister Johan Forssell påstår i reportaget att transparensen i Sveriges bistånd sjunker kraftigt. Det är dessvärre en feltolkning av underlaget. Biståndsgivares transparens granskas genom Aid Transparency Index, som den oberoende organisationen Publish What You Fund ligger bakom.
Detta är vad deras rapporter visar:
- Flera nya institutioner har tillkommit i listan, och vissa som redan var med har gått om Sverige. Sverige har därför halkat ner i listan, men det betyder inte att svenskt bistånd blivit mindre transparent.
- Ribban har höjts. Aid Transparency Index pushar givare att bli bättre genom att löpande skärpa kraven. Återigen, det betyder inte att svenskt bistånd blivit mindre transparent.
- Mätmetoden har ändrats och nya parametrar lagts till. Aid Transparency Index varnar uttryckligen för att jämföra vissa resultat från innan 2016 med resultat efter 2018.
Läs våra fakta och myter om biståndet
Myt nummer 9: ”Sveriges bistånd har blivit mycket mindre transparent.”
Stödet till civilsamhället ökar inte
I DN sade ministern såhär: ”– För vi vet ju inte i dagsläget vilka aktörer som kommer att få stöd. Det står klart först när det fattats beslut om den nya modellen för biståndet, säger Johan Forssell. Han tillägger att det totala stödet till civilsamhället har ökat under hans tid som minister.”
Att andelen bistånd till civilsamhället ska öka är en politisk överenskommelse inom regeringen samt stödparti, och finns uttryckt i reformagendan för biståndet. Enligt CONCORD Sveriges beräkningar har så inte skett.
Nedanstående är beräknat med hjälp av data från Openaid.se, totalt stöd till civilsamhället dividerat med totalt utfall för biståndsbudgeten:
Det skulle kunna vara så att ministern hänvisar till utfallet för totalt stöd till civilsamhället, som 2023 var 10,9 miljarder kronor. Det är en liten ökning i kronor räknat jämfört med 2022, då stödet var 10,7 miljarder kronor. Det är dock ingen ökning jämfört med kostnadsökningarna, och inte heller som andel av biståndsbudgeten.
Regeringen och Sidas generaldirektör hänvisar ibland till att stödet till civilsamhället ökat till 43 procent av Sidas budget. Anledningen till att andelen av Sidas budget ökar är att UD numera beslutar om en större del av biståndsbudgeten själva och har skurit ner Sidas budget. Det är korrekt att säga att andelen stöd av Sidas budget till civilsamhället har ökat, men det beror på att Sidas totala budget har minskat rejält. Men det löfte som står i reformagendan är specificerat som andel av hela biståndet, inte av Sidas budget.
Här finns en genomgång av stödet till civilsamhället i 2023 års budget.
Och här kan du läsa mer om hur Sveriges bistånd kanaliseras via civilsamhället.
Biståndet till Tanzania har inte varit helt utan resultat
Biståndsministern sa också att om Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania att ”effekterna på fattigdomsbekämpningen varit marginella, kanske inte ens påvisbara över huvud taget.” I en bloggpost skriver EBA, Expertgruppen för biståndsanalys, om rapporten som ministern refererar till. De skriver bland annat:
”Vad säger då studien som svar på frågan? Ja, för det första måste man helt enkelt läsa studien. Några korta rader som dessa gör den inte rättvisa. Vill man verkligen förstå utvecklingssamarbetet och dess resultat måste man ta sig tid att läsa och reflektera. Det finns inga genvägar. Men på ett väldigt ytligt plan säger studien att under en del årtionden gav det svenska biståndet viktiga bidrag till att minska fattigdomen i Tanzania, under andra årtionden sågs inga sådana resultat, och ibland är det osäkert vilka resultaten var med avseende på fattigdom.”
Artikeln uppdaterades den 9/10.