Nyheter

13 maj 2024

SÅ KANALISERAS SVERIGES BISTÅND TILL CIVILSAMHÄLLET

#civilsamhällets demokratiska utrymme #eu:s och sveriges bistånd

Det svenska civilsamhällesbiståndet har diskuterats mycket på sistone, efter besked från regeringen och Sida om en plötslig omstöpning av en del av detta stöd. Här redogör vi för trender i Sveriges bistånd till och via civilsamhället för att underlätta en faktabaserad diskussion om hur stödet förändras.

Civilsamhällesstrategin i fokus för förändringar

Den del som påverkas av den senaste tidens besked från regeringen och Sida är det särskilda anslag i biståndsbudgeten som syftar till att stärka civilsamhället, och som styrs av Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med civilsamhället. Regeringen antog en ny, ettårig strategi för anslaget, och gav Sida en rad uppdrag som underlag till den. Det ledde till att Sida gav besked om uppsägning av alla avtal inom civilsamhällesstrategin.

Civilsamhällesstrategin är inte hela Sveriges bistånd till civilsamhället, men det är den enda av Sveriges biståndsstrategier som har som specifikt syfte att stärka ett livskraftigt, pluralistiskt civilsamhälle i låg- och medelinkomstländer. Detta i sin tur bygger på insikten att civilsamhället som oberoende aktör spelar en avgörande roll för en demokratisk och hållbar utveckling.

Fakta om civilsamhällesstrategin:

  • Budget: 1,76 miljarder 2023
  • Andel av Sveriges totala biståndsbudget: 3 procent
  • Andel av Sveriges totala bistånd till och genom civilsamhället: 16 procent
  • Antal svenska civilsamhällesorganisationer som har direkta avtal med Sida inom strategin: 17
  • Antal organisationer vilkas finansiering drabbas: fler än 1750 organisationer i 90 länder

Hur mycket av Sveriges civilsamhällesbistånd är öronmärkt för svenska organisationer?

I år är enbart civilsamhällesstrategin (alltså 3 procent av biståndsbudgeten) öronmärkt via det svenska civilsamhället. Från och med 2025 är ingen del av svenskt stöd till civilsamhället öronmärkt till svenska organisationer. Tidigare fanns tre strategier inom biståndet som var öronmärkta för svenska organisationer som partners till Sida: den humanitära strategin, informations- och kommunikationsstrategin (infokom) samt civilsamhällesstrategin. Den humanitära strategin öppnades 2008 gradvis för både svenska och internationella partnerorganisationer, och infokom-strategin fasades ut och avskaffades efter regeringsbeslut 2022 och 2023. Civilsamhällestrategin 2024 uttrycker att det svenska civilsamhället kan spela en viktig roll för att stödja demokratiska civilsamhällesaktörer i utvecklingsländer. I regeringens uppdrag till Sida i mars 2024 uttrycktes en vilja att kriterierna för partnerskap inom strategin inte skulle innehålla krav på var organisationen är baserad. Detta är en del av bakgrunden till att en global utlysning om partnerskap med Sida annonserades ut den 7 maj.

Civilsamhällesstrategins roll för svenska organisationer och deras internationella samarbetsorganisationer

Ungefär en tredjedel av det svenska civilsamhällets biståndsverksamhet finansieras genom civilsamhällesstrategin. Det finns också många organisationer för vilka den finansierar nästan hela deras internationella utvecklingssamarbete. Oavsett andelen finansiering så vittnar många av organisationerna om hur viktig flexibiliteten, långsiktigheten och kvaliteten i det stödet har varit. Merparten av svenska organisationers finansiering inom utvecklingssamarbetet vidarebefordras till organisationer i låg- och medelinkomstländer.

Hur stor andel av olika svenska organisationers internationella utvecklingssamarbete som civilsamhällesstrategin finansierar kan alltså skilja sig åt mycket. Samarbeten och organisationer i civilsamhället är mycket olika varandra, beroende på vilka gruppers erfarenheter, intressen och prioriteringar de finns till för, och hur de är organiserade. Nedanstående är inte någon norm, utan bara en samlad översikt.

Källa: Egna beräkningar baserade på EBA (2014) samt Openaid.se

Utvecklingen av Sveriges stöd till och via civilsamhället över tid

Totalt sett har biståndet till och via civilsamhället ökat någorlunda i takt med resten av biståndet det senaste decenniet. Det minskade under den dåvarande regeringens stora nedskärningar i biståndet 2022. Den nuvarande regeringen, som tydligt har uttryckt att deras politik är att öka stödet till civilsamhället, åtgärdade dock inte nedskärningarna under 2022 efter regeringsskiftet. 2023 lät regeringen civilsamhällesanslaget ligga kvar på samma lägre nivå, och det totala stödet till civilsamhället blev lägre än 2021.

2023 uppgick Sveriges totala stöd till och genom civilsamhället till 10,9 miljarder kronor. I statistiken på Openaid.se går det inte att utläsa hur mycket som fördelas via svenska organisationer, men den största delen av finansieringen till organisationer baserade i givarländer i tabellen nedan avser svenska organisationer. Finansiering till och via internationella organisationer har ökat det senaste decenniet, medan stödet till organisationer baserade i mottagarländer och i Sverige och andra givarländer har minskat om inflationen vägs in. Stödet till svenska organisationer har minskat även i absoluta tal sedan regeringen tillträdde.

Finansiering till civilsamhället som del av regeringens reformagenda

Ett av löftena som regeringen gett i budgetpropositioner och i reformagendan för biståndet är att andelen stöd till civilsamhället ska öka i biståndsbudgeten som helhet. Ännu har andelen inte ökat, men det finns fortfarande tid kvar för regeringen att uppfylla det löftet under denna mandatperiod. Signaler kommer dock i motsatt riktning från Sida, som föreslår en nedskärning av civilsamhällesanslaget med 300 miljoner kronor nästa år – en minskning av det anslaget med ungefär 20 procent.

I en utfrågning i riksdagen och i en debattartikel i SvD hänvisade företrädare för Sida och regeringen till att Sidas stöd till civilsamhället ökar och att andelen nu uppgår till 43 procent av Sidas finansiering. Detta stämmer och beror på att regeringen har minskat det bilaterala biståndet (via Sida) och ökat biståndet till multilaterala banker, fonder och organisationer, som regeringen själv beslutar om. Mer än 95 procent av Sveriges stöd till civilsamhället går via Sida, och mycket lite via Utrikesdepartementet. Därför blir konsekvensen av att minska Sidas budget att andelen stöd därifrån till civilsamhället ökar, medan andelen stöd av den totala biståndsbudgeten är mindre än innan regeringen tillträdde.

Not: De höga summorna i multilateralt bistånd 2015 och 2020 berodde på höga inhemska asylkostnader 2015 och en åttaårig kredit till Gröna klimatfonden som av tekniska skäl redovisas året den ställs ut.

Källor

Källa till artikeln är där inget annat anges Openaid.se. Om inget årtal anges gäller siffrorna det senast rapporterade året (2023). Observera att den officiella biståndsstatistiken för 2023 är preliminär och kan justeras under 2024.