EU:s vägval – supermakt eller fredsaktör?
Kandidaterna öppnade debatten med att presentera sin vision för framtidens EU. De kommande fem åren i parlamentet kommer bli avgörande för Agenda 2030:s genomförande. Malin Björk lyfte det vägval EU står inför – att gå mot en militariserad supermakt eller vara en aktör för fred, jämställdhet och klimat.
– EU är inte per definition något bra. Det är en kamp som pågår. Vi som tror på Agenda 2030 och internationell lag måste arbeta tillsammans, sa hon.
Liberalernas Anders Rehnberg vill se ett starkare EU globalt:
– Högerpopulisterna hotar också klimatet. EU står på rätt sida i en värld som domineras av giganternas kamp. Vi kan göra mer, vi måste vara starkare. Vi måste satsa mer på biståndet.
Öppna dörrar gentemot civilsamhället
Antalet demokratier i världen går bakåt och auktoritära regimer framåt. Utrymmet för civilsamhället att agera minskar, både inom och utanför EU. Vad kan en som enskild parlamentariker göra för att stötta människorättsförsvarare?
– Jag kommer att ha öppna dörrar gentemot civilsamhället! Och verka för demokratilås på de pengar som EU ger, sa Abir Al-Sahlani.
Samtliga kandidater tog upp möjligheten till sanktioner mot medlemsländer som bryter mot EU:s grundläggande värderingar, det som Abir Al-Sahlani kallar demokratilås. Arba Kokalari vill se mer stöd till demokratisering och efterlyste mer samordning från civilsamhället:
– Piska och morot är bra. Krav som fungerar – EU-bidragen till Rumänien, Polen och Ungern måste dras in, menade hon.
Anders Rehnberg betonade vikten av att som parlamentariker vara på plats, lyssna på aktivister och stödja dem.
Kandidaterna var positiva till att införa lagstiftning på europeisk nivå för att komplettera frivilliga åtaganden om att ta mänskliga rättigheter i beaktande i kund- och leverantörskedjor.
Också företagens ansvar för mänskliga rättigheter diskuterades. Kandidaterna var positiva till att införa lagstiftning på europeisk nivå för att komplettera frivilliga åtaganden om att ta mänskliga rättigheter i beaktande i kund- och leverantörskedjor.
– Vi borde införa det så snart som möjligt, sa Anders Rehnberg.
Ökat stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Det finns ett växande motstånd mot reproduktiva och sexuella rättigheter globalt. EU är en viktig röst i FN för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Abir Al-Sahlani vill höja andelen av biståndet som går till SRHR och arbeta med att påverka ALDE-gruppen i parlamentet. Malin Björk lyfte det viktiga arbete som HBTQ- och SRHR-nätverken gör i parlamentet och behovet av en ny handlingsplan för jämställdhetsarbetet inom utvecklingspolitiken.
– Vi behöver mål och instrument som är bindande, sa hon.
Fattigdomsbekämpning
EU:s bistånd är en unik men begränsad resurs. Målet är att det ska uppgå till 0,7 % av BNI. Det behöver riktas dit det gör mest nytta och fokusera på de länder där flest personer lever i fattigdom. Men EU:s egna säkerhetspolitiska prioriteringar påverkar i högsta grad vem som får bistånd och vad det används till.
– Det är absurt att biståndet går till att begränsa migrationen, sa Anders Rehnberg. Vi i LUF vill inte tillåta avräkningar för migrationsfrågor från biståndet, varken i EU eller i Sverige.
Arba Kokalari tog upp att de största konflikterna finns nära EU, som i Syrien och Somalia.
– Vi ska få bort failed states i vårt närområde. Biståndet ska gå till att stötta demokratiska stater, sa hon.
När det gäller EU:s migrationspolitik ville de flesta kandidaterna se fler säkra och lagliga vägar för flyktingar och migranter till EU.
Malin Björk föreslog att alla invalda kandidater i parlamentet skulle ta på sig ansvaret att stryka skrivningar som handlar om att använda bistånd till att begränsa migration:
– Vi skriver dit Agenda 2030 istället, uppmanade hon.
När det gäller EU:s migrationspolitik ville de flesta kandidaterna se fler säkra och lagliga vägar för flyktingar och migranter till EU. Ett gemensamt kvotflyktingsystem och humanitära visum lyftes av flera. Likaså idén om att gå vidare i en koalition av ”villiga länder” för att kunna ta emot människor på flykt. Arba Kokalari vill se indragna bidrag till länder som inte tar emot asylsökanden. Hon vill också att EU:s yttre gräns ska stärkas, men hon anser inte att det ska bekostas med biståndsmedel.
Sista frågan till kandidaterna löd: Säg en konkret sak du kommer att ha gjort när mandatperioden är slut?
Abir Al-Sahlani: Demokratilås och att migrationsfrågan inte ska få styra biståndet.
Anders Rehnberg: Human Rights Due Dilligence samt att det inte ska få göras några avräkningar alls från biståndet.
Arba Kokalari: Stått upp för demokrati genom sanktioner och att fler Balkanländer blir medlemmar.
Malin Björk: En politik där Agenda 2030, mänskliga rättigheter och klimatet styr både internt och externt i EU.
I den 90:e minuten kom Abir Al-Sahlani med ett förslag:
– Vi borde träffas, som svenska parlamentariker, och komma överens om vissa frågor vi kan driva tillsammans.