Vårbudgeten: Lugnet före stormen för biståndet?

Regeringen återförde föregående års outnyttjade medel från Migrationsverkets budget till biståndet. Det handlar om vissa kostnader för flyktingmottagande som enligt ett undantag i reglerna från OECD:s biståndskommitté DAC kan räknas som bistånd. På detta sätt återfördes i vårändringsbudgeten 233 miljoner kronor från berörda utgiftsområden till biståndet.

– Bra att regeringen står fast vid förra årets löfte att icke nyttjad budget från flyktingavräkningar återförs till biståndet, även om vi helst skulle ha sett att de aldrig avräknats från början. Nu vill vi se att pengarna satsas så att de gör skillnad för människor på platser där behoven är stora och växande, säger Eva Åberg, biståndschef för Svenska missionsrådet.

Av summan som återfördes gick 4 miljoner kronor i ökat bidrag till WHO och drygt samma summa till Sida för ökade förvaltningskostnader på utlandsmyndigheterna.

Ändringar i exportkreditgarantier till Ukraina

I biståndsbudgeten för 2025 var 800 miljoner kronor avsatta för kreditgarantier för export till Ukraina, en post som regeringen menade kunde räknas som bistånd enligt OECD DAC:s definition, men som bland andra CONCORD Sverige kritiserade. I vårändringsbudgeten (sid 59-60) framgår det att regeringen fått besked av OECD DAC att dessa exportkrediter inte uppfyller kriterierna för bistånd, och därmed har bemyndigandet att ställa ut krediterna flyttats till utgiftsområde 24 Näringsliv. Det är sammanlagt 800 miljoner ur biståndet som nu flyttats till utgiftsområde 24 och lagts samman med de 88 miljoner kronor som sedan tidigare budgeterats för Exportkreditnämndens kostnader.

Om detta betyder att regeringen nu gör satsningen på exportkrediter för Ukraina ur en budget som har som ändamål att främja svensk export till Ukraina och handel länderna emellan, så är det goda nyheter.

En röd flagga i sammanhanget är formuleringen: “Regeringen bedömer dock att kreditgarantierna bidrar till att uppnå målet för svenskt bistånd”, trots OECD DAC:s besked. Om detta ska läsas som att regeringen trots allt har för avsikt att frångå DAC-reglerna och fylla biståndsbudgeten med kostnader som inte är bistånd vore det ett allvarligt avsteg från principer om transparens, effektivitet och från praxis för statens budget. Men förhoppningsvis ska förslaget i vårbudgeten läsas som ett steg i positiv riktning, att kostnader som inte är inriktade på biståndsmålen hör hemma någon annanstans i budgeten.

Prognos till 2028

Trots få nyheter om biståndet i vårändringsbudgeten samlar sig orosmolnen på horisonten i de mer långsiktiga prognoserna. I den ekonomiska vårpropositionen går det att utläsa att bland de utgiftsområden som beräknas minska mest fram till 2028 finns både 7 Internationellt bistånd och 20 Klimat, miljö och natur.

– Det är beklagligt att biståndet och miljö- och klimatpolitiken är bland de utgiftsområden som minskar mest till 2028. De globala utmaningar vi står inför kräver satsningar inom båda dessa områden som räddar liv och lindrar nöd, och även skapar förutsättningar för internationell handel, samt stärker global säkerhet, säger Anna Sundström, generalsekreterare för International Rescue Committee (Rescue).

För biståndet bekräftar prognosen i vårbudgeten den uträkning som CONCORD Sverige gjort tidigare och som visar att biståndet som del av bruttonationalinkomsten snabbt är på väg under 0,7 procent.

Om regeringen hade uppnått åtagandet om en procent i år hade biståndet varit 69 miljarder kronor, 13 miljarder mer än årets budget. Biståndet minskar under de kommande åren på flera sätt. Dels genom den minskning av biståndsramen från 56 miljarder till 53 miljarder som beslutades förra året, dels genom att biståndet inte getts någon kostnadsuppräkning sedan 2022 så som de flesta andra utgiftsområden har. Slutligen minskar biståndet också genom att biståndskostnaderna i utgiftsområde 7 blir mindre till fördel för stora summor som avräknas till andra utgiftsområden, ofta med svagare koppling till biståndets mål.