I årets budget presenterades en årlig budgetram om 53 miljarder kronor för perioden 2026-2028, en sänkning med tre miljarder jämfört med dagens budget. Den nya budgetramen innebär att Sverige inte kommer att nå upp till åtagandet om 0,7 procent av BNI i bistånd år 2028, utan hamnar någonstans i spannet 0,67-0,68 procent enligt nuvarande prognoser. För varje år som biståndet budgeteras med en fast summa istället för med en BNI-indexerad nivå går världens fattiga och förtryckta miste om miljardbelopp. År 2028 skulle mellanskillnaden mellan 53 miljarder och 1 procent av BNI bli 25-26 miljarder kronor, det vill säga mer än hela Sidas budget i år.
Uträkning av % av BNI baserad på Konjunkturinstitutets BNI- och BNP-prognoser från juni 2024:
| År | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
| BNI (mdr kr) Utfall vårbudget/ prognoser KI juni | 6247 | 6 547 | 6 642 | 6 841 | 7256 | 7578 | 7870 |
| Biståndsbudget (mdr kr) | 57,4 | 56 | 56 | 56 | 53 | 53 | 53 |
| Utfall enligt openaid.se (mdr kr) | 55,2 | 59,6 | |||||
| Biståndsbudget i % av BNI | 0,92% | 0,86% | 0,84% | 0,82% | 0,73% | 0,70% | 0,67% |
| Utfall i % av BNI | 0,88% | 0,91% |
Prognoser flera år bort hinner nästan alltid ändra sig. De flesta åren till högre BNI för Sverige och EU, så risken finns att Sverige missar 0,7% av BNI redan 2027, och som synes ovan med mycket stor sannolikhet 2028.
Går emot regeringens eget beslut
När Tidöpartierna övergav åtagandet om en procent av BNI i bistånd var det bland annat med motiveringen att en fast budgetram skulle skapa ”större förutsägbarhet”. En milstolpe i reformeringen av biståndet nåddes den 14 december 2023 då regeringen och Sverigedemokraterna presenterade sin reformagenda (Bistånd för en ny era). På sidan 12 står följande att läsa: ”Svenskt bistånd är generöst och förutsägbart. Biståndsbudgeten för 2023–2026 uppgår till 56 miljarder kronor per år och är frikopplad från bruttonationalinkomsten.” Nio månader senare rivs alltså det beslutet upp.
Bakgrund
Målet om minst 0,7 procent av BNP (senare av BNI) antogs i FN för första gången 1970. EU har ställt sig bakom FN:s mål om att höginkomstländer ska bidra med minst 0,7 procent av sin BNI i internationellt bistånd varje år. Det åtagandet upprepades senast i rådslutsatser i samband med EU:s biståndsministermöte i juni 2024.
Det internationella biståndet spelar en viktig roll i att bekämpa fattigdomen i världen som annars riskerar att bli ett hot mot fred och hållbar utveckling globalt. OECD:s biståndskommitté DAC har lyft den viktiga roll som Sverige och de andra länder som uppfyller budgetmålet spelar för att sätta press på övriga att fortsätta bidra.
I en uppföljning av OECD DAC:s granskning av Sveriges bistånd underströk granskningsteamet detta i sin rapport som en kommentar till att Sverige övergått från enprocentsåtagandet till en fast budget i kronor:
”this is a departure from Sweden’s long-standing goal of allocating 1% of GNI to ODA and sends a negative signal to partners at a time when the need for and demands on ODA are so acute. The reduction of core funding to the multilateral system likewise brings a risk that Sweden is perceived as moving away from its valued role as a global actor. We discussed the important role that Sweden plays within the DAC and globally and encouraged Sweden to demonstrate its continued ambition and international leadership”.
Läs mer här: https://concord.se/fakta-i-bistandsdebatten