Nyheter

23 maj 2022

EU vill ha fortsatt högt bistånd

#biståndsbudget #eu:s budget #eu:s och sveriges bistånd

EU-kommissionen kommer inte att minska biståndsbudgeten som en konsekvens av flyktingmottagande från kriget i Ukraina. Det meddelade Jutta Urpilainen, kommissionär för utvecklingsfrågor, den 10 maj.

Den svenska regeringen har redan gjort stora nedskärningar av biståndet för att finansiera mottagandet av flyktingar från Ukraina. Dessa har det svenska civilsamhället protesterat högljutt mot, exempelvis här och här.

Men Jutta Urpilainen, EU-kommissionär för utvecklingsfrågor, meddelade under en strukturerad dialog (se faktaruta nedan) att EU inte kommer att backa när det gäller internationellt utvecklingssamarbete. I dialogen med Europaparlamentets utvecklingsutskott sa kommissionären att utvecklingssamarbeten och EU:s bistånd måste fortsätta i samma grad som tidigare och helst med ännu mer ekonomiska medel.

”Vi måste försvara och skydda våra internationella partnerskap”

Urpilainen sa även att Europa är mer enat än någonsin i sin respons till kriget i Ukraina. Vilket vägval EU-medlemmarna gör i sina biståndsbudgetar återstår att se, men än så länge är Sverige det land som gjort störst så kallade avräkningar från biståndsbudgeten.

– Vi måste försvara och skydda våra internationella partnerskap. Det är dags att engagera sig mer än någonsin med våra partners eftersom ingen vet hur världen kommer att se ut när kriget är över, sa Jutta Urpilainen.

”Vi kan inte avleda finansiering från andra kriser till Ukraina. Vi behöver snarare bredare finansiering [till utveckling].”

Tomas Tobé (M) ordförande för Europaparlamentets utvecklingsutskott.

Flera ledamöter i utskottet uttryckte under dialogen att de vill låta de internationella utvecklingssamarbetena fortsätta enligt plan och att biståndsbudgeten inte skulle röras.

– Vi kan inte avleda finansiering från andra kriser till Ukraina. Vi behöver snarare bredare finansiering [till utveckling], sa Tomas Tobé (M), som sitter i partigruppen EPP i Europaparlamentet och är ordförande i parlamentets utvecklingsutskott.

Jutta Urpilainen underströk att återuppbyggnaden av Ukraina behöver en Marshallplan, där även den privata sektorn och multinationella aktörer går in med finansiering.

Hon påminde också om att EU-kommissionen förväntar sig att medlemsstater går in med extra bistånd till andra globala partnerskap, till exempel genom Team Europe Initative (TEI), program som EU-medlemmar särskilt samarbetar kring i partnerländer.

Efterlyser förnyat åtagande för Agenda 2030

Flera ledamöter lyfte frågan om hur EU på egen hand och genom de internationella partnerskapen ska kunna uppnå de Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030.

– Fram till 2030 behöver vi tjugo gånger mer medel från den privata sektorn för att uppfylla vårt åtagande i Agenda 2030, annars kommer vi inte att nå dit. Vad är uppskattningen från EU-kommissionens att den privata sektorn kommer bidra med? frågade Charles Goerens från mittengruppen i Europaparlamentet Renew, som också har förhandlat biståndsbudgeten.

Kommissionär Jutta Urpilainen instämde i att det behövs ett förnyat åtagande kring de Globala målen.

– Det ska vi diskutera under HLPF, [FN:s högnivåmöte i juli]. Jag är rädd för att covid-19 och Ukraina tar mycket fokus just nu. Jag ser inte samma engagemang för Agenda 2030, men det är den huvudsakliga politiska ramen för oss.


Strukturerad dialog

En gång per hålls en så kallad strukturerad dialog där Europaparlamentets respektive utskott tillsammans med motsvarande kommissionär samtalar om EU-kommissionens ettåriga arbetsprogram och nuvarande utmaningar.

Strukturerade dialoger kan hållas i andra frågor också.
Resultatet av dialogen kommer att läggas in i den så kallade sammanfattande rapporten för 2022, som Europaparlamentets utskottsordförandekonferensen antar i juni. Rapporten fungerar i sin tur som grund för resolutioner för de politiska grupperna, vilka antas av Europaparlementet i plenum i juli.