Uttalande

4 maj 2022

Regeringens beslut hotar arbetet för hållbar utveckling

#civilsamhällets demokratiska utrymme #eu:s och sveriges bistånd #miljö- och klimaträttvisa

Brevet skickades till ledamöter i Finansutskottet, Utrikesutskottet samt Miljö- och jordbruksutskottet den 3 maj 2022.

Regeringen aviserade inför vårbudgeten att kommunernas hela flyktingmottagande från Ukraina skulle finansieras från det internationella biståndet, ett beslut som sedan genomfördes utanför budgetprocessen i regleringsbrevet till Sida. Nedskärningarna riskerar att:

  • undergräva tusentals folkrörelsers arbete för hållbar utveckling runt om i världen,
  • halvera Sveriges klimatfinansiering och
  • drabba det internationella arbetet för jämställdhet och demokrati särskilt hårt.

Beslutet stoppar upp pågående arbete för och med människor som lever i fattigdom och förtryck, mitt i en ”perfekt storm” av på varandra överlappande kriser: klimatkris, pandemi, krig, backlash för demokrati och jämställdhet, och en hungerkris som nu accelererar.  Ingen annan biståndsgivare kommer i närheten av de uppseendeväckande stora och snabba nedskärningar av internationellt bistånd som regeringen har kommunicerat. Detta sker dessutom när Sverige snart ska stå värd för den internationella konferensen om hållbar utveckling, Stockholm +50.

Vi vänder oss till er som folkvalda representanter i Sveriges riksdag. Vi ber er agera och se hur nedskärningarna drabbar människor, miljö, fred, demokrati, jämställdhet och ekonomisk utveckling i stora delar av världen, med återverkningar även för Sverige. 

Det handlar totalt sett om 9,2 miljarder kronor, den största nedskärningen av det svenska internationella biståndet någonsin. Till exempel minskar nu stödet till klimatfonderna GCF, GEF och CIF med sammanlagt 1 miljard kronor, en del av biståndet som lyfts fram som högt prioriterat och finansiering som utlovades inför klimattoppmötet i Glasgow. Stödet till Globala Fonden minskas med 300 miljoner, en fond där 75 procent av stödet går till Afrika söder om Sahara och till de mest fattiga och utsatta grupperna. 

De anslag i budgeten för 2022 som drabbas hårdast är:

De tre hårdast drabbade anslagen i UO7 Internationellt biståndMinskas med
Hållbar utveckling (inklusive jämställdhet, global hälsa inkl. SRHR, utbildning, klimat och biologisk mångfald, samt social och ekonomisk utveckling)47%
Mänskliga rättigheter, demokrati och främjande av rättsstatens principer42%
Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället38%

Plötslig nedskärning hotar långsiktighet

Denna plötsliga nedskärning under pågående budgetår av anslaget till civilsamhället riskerar att lamslå det långsiktiga arbete för hållbar utveckling som genomförs av fler än två tusen organisationer och nätverk i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa (inklusive i Ukraina). Anslaget bidrar till demokratisering och samarbete för Agenda 2030 mellan folkrörelser i Sverige och internationella samarbetspartner. Organisationer som försvarar hotade ekosystem, arbetar mot kvinnlig könsstympning och sexuellt våld, möjliggör för småbrukare att odla mat i ett förändrat klimat, kämpar för fred, jämställdhet och mänskliga rättigheter och för att en utsatt generation barn och unga i världen ska komma tillbaka till skola och arbetsliv efter pandemin. 

Trots regeringens försäkran om att klimat och biologisk mångfald, demokrati samt jämställdhet är utrikespolitiska prioriteringar så undergräver regeringen Sveriges viktigaste resurs för att bidra till resultat på dessa områden – det internationella biståndet. I nuläget är det prioriterat att Sveriges internationella bistånd står stabilt mitt i den största globala ökningen av fattigdom och hunger i vår livstid. Det är uppseendeväckande att regeringen saknat återhållsamhet i beslutet om att ta en så stor summa från årets pågående biståndsverksamhet:

  • Ingen samordning har skett med övriga EU-länder i frågan.
  • Ingen fullständig prognos över antalet flyktingar fanns ännu tillgänglig vid beslutet.
  • Ingen hänsyn har tagits till att prognoserna varje år från 2016 och framåt har varit högre än det faktiska utfallet. I stället hastades ett beslut fram som skar ner med största möjliga summa. 
  • Redan Migrationsverkets prognos förra veckan (2022-04-27) ger ett planeringsantagande på 6,4 miljarder kronor – nästan 4 miljarder kronor lägre än det scenario som de aviserade nedskärningarna bygger på.

Samtliga partiers biståndspolitik betonar vikten av kvalitet, transparens och målfokus i biståndet. Därför borde det vara självklart för alla folkvalda att debattera kraftfullt mot ett beslut som tar 9,2 miljarder kronor från arbetet för demokratisk och hållbar utveckling, mitt i en global kris där biståndet är viktigare än någonsin. Det skulle som redan påpekats ha förödande effekter.

Därför vill vi att ni som ledamöter av Sveriges riksdag:

  1. Höjer era röster i debatten mot detta oansvariga sätt att hantera Sveriges biståndsverksamhet, med rekordstora nedskärningar i både historisk och internationell jämförelse.
  2. Ställer regeringen till svars och säkerställer att den hanterar flyktingkostnader som redovisas som bistånd på ett återhållsamt sätt, såsom de internationella riktlinjerna inom OECD DAC kräver. 
  3. Efterfrågar att regeringen omedelbart lyfter sina utbetalningstak på biståndets anslag, nu när en formell prognos från Migrationsverket visar att åtminstone 4 miljarder kronor som belagts med utbetalningsstopp kan utbetalas som planerat. 

Med vänlig hälsning:

  • Erik Lysén, chef, Act Svenska kyrkan
  • Lena Ingelstam, generalsekreterare, Diakonia
  • Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
  • Tobias Linghag, generalsekreterare, Framtidsjorden
  • Malin Nilsson, generalsekreterare, IKFF 
  • Martin Nihlgård, generalsekreterare, IM Individuell Människohjälp
  • Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
  • Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige
  • Niclas Lindgren, direktor, PMU
  • Trifa Shakely, förbundsordförande, RFSL 
  • Ingela Holmertz, generalsekreterare, RFSU
  • Helena Thybell, generalsekreterare, Rädda Barnen
  • Andreas Stefansson, generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén 
  • Charlotta Norrby, generalsekreterare, Svenska Missionrådet
  • Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige
  • Maria Nyberg, generalsekreterare, Union to Union
  • Gustaf Lind, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
  • Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect och Vi-skogen