De senaste nedskärningarna i Sidas budget inför 2026 är de mest omfattande som gjorts av regeringen de senaste åren. De följer på en rad omflyttningar av resurser från låginkomstländer och fragila stater till insatser i Ukraina och närområdet. Trots ett mycket allvarligt läge globalt har ingen budget skjutits till. Istället har regeringen i statens budget minskat biståndsramen med 3 miljarder kronor mellan 2025 och 2026.
Regleringsbrevet är en fortsättning på följande övergripande trender under senare år:
- Resurser har flyttats till Ukraina från resten av världen.
- Resurser har flyttats till UD/regeringen från Sida, vars budget nu minskar med en femtedel jämfört med 2025.
- Stödet till vissa FN-organ har fasats ut eller minskats hårt, medan andra stöd är oförändrade.
Minskningar de senaste fem åren (2021-2026)
| Minskning (%) | Minskning (MSEK) | |
| AFRIKA | -57% | -4422 |
| ASIEN | -63% | -1082 |
| MELLANÖSTERN OCH NORDAFRIKA | -58% | -814 |
| LATINAMERIKA | -41% | -243,5 |
| Totalt | -57% | -6562 |
Områden som fredats från nedskärningar
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa uppgav på en presskonferens den 19 december att syftet med nedskärningarna inom stora delar av biståndet är att ytterligare öka stödet till Ukraina så att det uppgår till 20 procent av den svenska biståndsbudgeten 2026 (till ca 10,6 miljarder kronor). Även vissa tematiska områden och FN-organ värnades från nedskärningarna, beskrev ministern på presskonferensen. I regleringsbrevet framgick också att civilsamhällesstrategin värnas från budgetminskningar.
De övriga områden som värnas är bland annat anslagsposten för Mänskliga rättigheter och demokrati, Sidas humanitära insatser, strategin för Global hälsa och SRHR, den regionala strategin för SRHR i Afrika samt stödet till vissa FN-organ (UNHCR, UNFPA, UNICEF, WFP) och de globala hälsoinitiativen. När det gäller Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria så står finansieringen som oförändrad från 2025 års budget, men då hade regeringen året innan backat på Sveriges gjorda finansieringslöfte. Sverige har fortfarande inte gjort sitt nya treåriga finansieringsåtagande till Globala fonden, och om nivån ska värnas kommer det årliga stödet att behöva sättas högre än i budgeten för 2026.
Trots att finansieringen till ovanstående budgetposter förblir densamma mellan 2025 och 2026, så orsakar de kraftiga nedskärningarna i andra anslagsposter att finansieringen till flera av de tematiska områden som regeringen säger sig värna, som SRHR samt mänskliga rättigheter och demokrati, ändå får allt mindre stöd totalt sett av Sverige. Detta sammanfaller med minskat internationellt bistånd från flera andra stora givarländer.
Målbeskrivning
Biståndets övergripande mål om att bidra till förbättrade levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck ligger fast. Ett tillägg jämfört med förra året är att ”Biståndet utgör samtidigt ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att främja och värna svenska intressen och möta de utmaningar som Sverige och världen står inför”. Inget nämns om hanteringen av eventuella målkonflikter i arbetet och det finns heller ingen hänvisning till Agenda 2030 och en samstämmig politik för hållbar utveckling. Förra året beslutade regeringen att avsluta Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU).
Civilsamhället i det svenska biståndet
Stödet till civilsamhällesstrategin är ett av de områden som värnats från nedskärningar och förblir oförändrat på 1,8 miljarder kronor. Liksom förra året är minst 100 miljoner kronor öronmärkta för verksamhet i Ukraina. Sida uppmanas också, som en av fyra punkter för att främja ökad effektivitet i biståndet, att ”verka för att andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ökar”.
Idag ges 95 procent av Sveriges stöd till civilsamhället via Sida, och återstående fem procent via UD. Det innebär att det kan bli en utmaning för Sida att öka andelen av det totala biståndet, då Sidas budget minskar med en femtedel, och UD:s anslagsposter ökar med detsamma. I synnerhet ökas anslagspost 33: Strategiskt inriktade bidrag till 5,8 miljarder kronor, den högsta summan någonsin för detta ändamål. Den anslagsposten har tidigare innehållit ett minimum av stöd till civilsamhället jämfört med övriga kostnader.
Regleringsbrevet innehåller ett antal skrivningar om den svenska resursbasen, och civilsamhällets organisationer nämns som del av denna liksom andra privata aktörer. Exempel på detta är att den svenska resursbasen ska tas tillvara ”inom såväl utvecklingssamarbetet som det humanitära biståndet”, i samverkan med den svenska resursbasen i Ukraina och i ”att mobilisera katalytisk finansiering inom ramen för de sju tematiska prioriteringarna i ”reformagendan”
En problematisk skrivning i regleringsbrevet handlar om ytterligare ökad kontroll ”för att säkerställa att mottagare av bistånd inte är aktörer som stödjer våldsbejakande extremism inklusive islamism, antisemitism, terrorism och hatpropaganda riktat mot individer eller grupper, utan som stödjer demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter”. Detta trots att omfattande kontroller främst av civilsamhällesorganisationer inte har hittat några tecken på våldsbejakande aktörer.
Land- och regionstrategier för biståndet
Biståndet till fyra länder i Afrika (Moçambique, Tanzania, Zimbabwe och Liberia) samt Bolivia fasas ut till den sista augusti nästa år, vilket regeringen meddelande på en presskonferens i början av december 2025.
Tio samarbetsstrategier som gick ut 2025 eller tidigare har inte förnyats utan förlängts med ett halvår, till den 30 juni 2026. Det gäller samtliga kvarvarande strategier i Latinamerika och Asien, och följande landstrategier i Afrika: DRK, Kenya, Rwanda, Somalia och Sudan. Landstrategierna till Somalia och Sudan är bland dem som nu saknat en långsiktig biståndsstrategi längst, då dessa strategier gick ut redan 2022 och har förlängts med korta perioder åt gången sedan dess.
| Budget 2025 | Budget 2026 | 2025-2026 Minskning (%) | |
| AFRIKA | 5150 | 3310 | -36% |
| ASIEN | 1150 | 644 | -44% |
| MELLANÖSTERN OCH NORDAFRIKA | 870 | 600 | -31% |
| LATINAMERIKA | 480 | 354,5 | -26% |
| Totalt | 7650 | 4908,5 | -36% |
FN-organ och andra multilaterala organisationer
FN:s utvecklingsprogram UNDP och två av de mindre klimatfonderna är hårdast drabbade av nedskärningar i de multilaterala kärnstöden jämfört med föregående år. UNDP:s finansiering minskar med 92 procent, och finansieringen till Fonden för anpassning och Fonden för de minst utvecklade länderna stryks helt ur budgeten. De delar samma öde som flera andra viktiga FN-organ och fonder som Sverige minskat eller avslutat stödet till tidigare år. Det gäller bland andra UNRWA, UNAIDS och Joint Fund for Agenda 2030. Även det humanitära och katastrofbiståndet via FN fick kraftiga nedskärningar i fjol som ligger kvar på samma låga nivå.
Ramanslaget för multilaterala och internationella organisationer och fonder ligger på 9,1 miljarder för 2026, varav 7,9 miljarder är fördelade i regleringsbrevet och 1,2 miljarder återstår att fördela av regeringen under året. För multilaterala utvecklingsbanker är nivån av finansiering oförändrad på 4,5 miljarder kronor.
Strategiskt inriktade bidrag
Denna anslagspost samlar det bilaterala svenska bistånd som fördelas på beslut av regeringen och handläggs direkt av UD. Den är i regleringsbrevet för 2026 högre än någonsin tidigare: 5,8 miljarder kronor.
Ur denna anslagspost kan regeringen fatta beslut successivt under budgetåret, och de senaste åren har majoriteten av budgeten från denna anslagspost gått till Ukraina. Det har skett antingen genom direkta beslut om utbetalningar, eller genom att medel omfördelats till Sidas strategi för Ukraina.
Klimatbiståndet
Regeringen avslutar stödet till två klimatfonder: Anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna. Det är fonder som stödjer klimatanpassning i särskilt utsatta länder där klimatkrisen redan slår hårt. Sverige har gett ett årligt bidrag till dessa fonder på 130-230 miljoner kronor sedan 2016.
Stöden till de två större klimatfonderna, Gröna klimatfonden och Globala miljöfonden, är i storlek ungefär desamma som för 2025. Sverige har sedan tidigare gett löften om fleråriga stöd till dessa fonder, som betalas ut över många år. Årets summa för Gröna klimatfonden är mindre än väntat utifrån hur utbetalningsplanerna tidigare sett ut.
Sverige gav under COP29 löfte om stöd på 200 miljoner kronor till Fonden för att hantera skador och förluster. Dessa började utbetalas 2025 med 50 miljoner och nu 75 miljoner för 2026. Totalt sett minskar stödet till klimatfonderna med 245 miljoner kronor jämfört med förra året.
Sida, som stått för en stor del av ökningen i klimatbiståndet de senaste två åren, ska inte längre utöka sitt klimatbistånd. Målet att bidra till ”utökat och effektiviserat klimatbistånd”, i enlighet med ”reformagendan”, har nu ersatts av ett återrapporteringskrav på ”effektiviserat klimatbistånd och grön global omställning”.
Detta sker samtidigt som den tematiska strategin för hållbar tillväxt och grön omställning minskas kraftigt 2026. Om vi räknar bort de öronmärkta summorna till utbildning (159 milj kr), jämställdhet (200 milj kr) samt hälsa/SRHR (680 milj kr) från anslagsposten för hållbar utveckling, så finns endast 765 miljoner kronor kvar till hållbar tillväxt och grön omställning. Det är en minskning på 1 330 milj kr till det tematiska stödet till ekonomisk samt miljömässig hållbar utveckling jämfört med förra mandatperioden (2021).
Återrapporteringskrav och uppdrag från regeringen till Sida
Precis som i förra årets regleringsbrev är graden av detaljstyrning hög. Förra årets regleringsbrev innehöll sammanlagt 29 underrubriker om uppdrag och återrapporteringskrav. I år är det fortsatt många: 31 underrubriker. Några frågor ges stort utrymme i brevet när det gäller Sidas rapportering till UD:
- Migrationspolitikens inflytande över biståndet och villkorat bistånd
- Synergier med handelspolitiken
- Effektivitet, resultatorientering, transparens, och stärkt arbete med evidensbaserad styrning.
- Flexibilitet för svenska intressen, projektorientering inom Team Sweden, öppenhet för ändrat landfokus och mer kortsiktiga avtal och insatser till lägre belopp.
De två sistnämnda punkterna riskerar att hamna i konflikt i genomförandet av biståndet, då det finns ytterst lite belägg för att kortsiktighet, mindre och kortare avtal och fokus på övre medelinkomstländer gynnar biståndets effektivitet.
Flera av årets uppdrag fokuserar på Sidas styrning och resultatredovisning: ”Sida ska redovisa hur myndigheten utvecklar och stärker evidensbaserad styrning i biståndets genomförande”, ”utveckla resultatrapporteringen”, ”utveckla antikorruptionsrapporterna” samt ”värna utvärderingsverksamhetens oberoende och integritet i både prioritering och genomförande”.
Demokrati och MR
Anslagsposten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer omfattas inte av de nedskärningar som drabbar många andra delar av budgeten. I den här anslagsposten finns två strategier; den tematiska strategin för att främja frihet och bekämpa förtryck, och strategin för demokratiarbete via svenska partianknutna organisationer. Den sammanlagda budgeten ökar något till 1 105 miljoner kronor. Det som ökar jämfört med förra året är att de partinära biståndsorganisationerna har tilldelats 4 miljoner kronor vardera till verksamhet i Ukraina, samt att 14,1 miljoner kronor av det mandatfördelade bidraget inte verkar vara fördelat av Sida ännu och därför ligger kvar på denna post.
Sida ska också ta fram en ”strategisk analys” om arbetet med fria val för att stötta genomförandet av regeringens arbete med detta. För två år sedan skulle regeringen ta fram en handlingsplan på området, men den har inte omnämnts i detta eller förra årets regleringsbrev.
Jämställdhet
Regeringens beskrivning av jämställdhet som ett kärnvärde i svensk utrikes- och utvecklingspolitik avspeglas inte på ett märkbart sätt i regleringsbrevet. För 2026 ges inget nytt uppdrag till Sida kopplat till jämställdhet i utvecklingssamarbetet. Sedan tidigare pågår ett rapporteringsuppdrag för handlingsplanen för kvinnor och fred och säkerhet. Kärnstöden till UN Women och UNFPA ligger kvar på samma nivå som 2024/2025.
Fred
Minskningen av budgeten till den tematiska strategin för fred fortsätter, och är nu nere på 89 miljoner kronor, vilket är en femtedel av den budget som Sverige avsatte 2021. Även stöden till FN:s fredsbyggande fond PBF och andra mindre fredsfrämjande kärnstöd fortsätter minska. PBF får 30 miljoner kronor 2026, vilket motsvarar 12 procent av stödet som fonden fick 2021.
Forskning och kapacitetsstärkande
Anslaget till forskningssamarbete minskar återigen kraftigt till 246 miljoner kronor. Det innebär att detta anslag till utvecklingsforskning har minskat med 73 procent de senaste fem åren. Likaså krymper resurserna till innovation och kapacitetsstärkande i utvecklingsfrågor till 252 miljoner kronor.
Handel och exportfrämjande
När det gäller synergier mellan bistånd och handel så vill regeringen att Sida återrapporterar hur man har bidragit till Team Sweden-arbetet i strategiska projekt i låg- och medelinkomstländer, i Ukraina, för svenskt genomslag i multilaterala upphandlingar och projekt inom EU:s Global Gateway-initiativ. Sida ska även rapportera hur man har stärkt privata investeringar, främjat effektiva och transparenta skattesystem, handel och näringslivets roll i linje med det nya globala ramverket för utvecklingsfinansiering, det så kallade Sevilla-åtagandet. Dessutom ska Sida beakta samhällsekonomiska totalkostnader och cybersäkerhet vid myndighetens beslut om stöd till digitalisering och digital infrastruktur samt en demokratisk digital utveckling. Sida ska rapportera hur arbetet fortskridit med genomförandet av främjande- och kommunikationskonceptet Made with Sweden, men det är inte tydligt i regleringsbrevet vad Sidas roll i detta koncept är.
Migration
Sida har fått ett uppdrag i regleringsbrevet om att ”bistå regeringen i genomförandet av en incitamentsbaserad ansats för att säkerställa synergier mellan migration och bistånd”. Formuleringen om ”incitamentsbaserad ansats” är ny för årets regleringsbrev och syftar på ett transaktionellt sätt att se på biståndets resurser som morot eller piska för migrationspolitiska mål.
Ett nytt uppdrag i årets regleringsbrev handlar i linje med detta om att analysera former för att villkora bistånd i migrationspolitiska syften: ”Sida ska utveckla metoder för att möjliggöra genomförande av utvecklingsbistånd som villkoras i syfte att länder ska samarbeta bättre med Sverige i migrationsfrågor.” Uppdraget ska redovisas till UD senast den 30 april 2026.
Nya, förstärkta skrivningar i regleringsbrevet är också att Sida ”ska löpande beakta Regeringskansliets (Utrikesdepartementet) prioriteringar och bedömningar” och ”synergier ska främjas med Regeringskansliets migrationsrelaterade projekt.”
I övrigt hänvisar regleringsbrevet precis som förra året till att fokus på migration inom utvecklingssamarbetet ska öka. Syftet med att öka fokus på migration beskrivs som ”att värna det svenska intresset att motverka irreguljär migration och dess risker samt främja återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering”. Ett grundläggande problem med ovanstående formulering är att den blandar insatser som ligger långt utanför den internationellt överenskomna definitionen av bistånd med andra typer av insatser som har en tydlig plats inom biståndet, som exempelvis att motverka risker för personer på flykt och andra migranter. Läs mer om detta här: https://concord.se/det-kan-inte-kallas-bistand-analys-av-migrationsstrategin