Det danska ordförandeskapet har som mål att det ska finnas en första version av rådets motförslag till kommissionens förslag till nytt utrikes- och biståndsinstrument “Global Europe” redan i december. För att ta sig dit träffas den specialinsatta arbetsgruppen för Global Europe på veckobasis för att gå igenom paragraf för paragraf.
Många medlemsstater väntas ligga nära kommissionens förslag när det till exempel gäller att stärka synergier mellan det externa arbetet och EU:s strategiska intressen, såsom säkerhetsfrågor, handelsfrämjande, migrationspolitiska intressen och så vidare. Kommissionen ger sig själv ett utökat handlingsutrymme i förslaget, vilket rådet, och parlamentet, troligtvis kommer att utmana.
Dubbla målsättningar
Målet med EU:s bistånd ska enligt kommissionen alltså vara tvåsidigt – det ska bidra till hållbar utveckling i partnerländerna samtidigt som det ska gynna EU:s intressen inom exempelvis migration och handel. Denna dubbla målsättning – dual objective – har blivit mer uttalad hos givarländer de senaste åren, inte minst Sveriges reformagenda är ett exempel på det. Frågan om hur biståndet ska kunna tjäna givarländernas nationella intressen utan att minska biståndets trovärdighet och effektivitet diskuteras i en artikel av biståndsexperten Göran Holmqvist och Alexei Jones på ECDPM. De skriver:
”What is striking is that the proposal expects both objectives to be achieved simultaneously. This is new, and politically bold. It marks a departure from the usual long list of objectives attached to EU external action instruments, where priorities could often be pursued selectively or sequentially. Delivering both at once requires genuine synergies across policy areas that often compete: development, migration, trade and security. Doing so demands a clearer strategic vision, a hierarchy of objectives and governance mechanisms capable of arbitrating between them.”
Preliminära positioner: Danmark, Finland och Sverige
Medlemsstaterna analyserar fortfarande kommissionens förslag och har inte presenterat färdiga positioner än. Först till sommaren måste rådet ha sin position redo då den så kallade “trialogen” väntas sätta i gång, det vill säga när rådet, parlamentet och kommissionen tillsammans ska förhandla fram en slutgiltig budgetkompromiss. Men några saker vet vi. Sverige tillhör gruppen länder som vill se en begränsad EU-budget och brukar historiskt motsätta sig budgetökningar. Med en historiskt stor EU-budget som kommissionen har lagt fram verkar Sverige vara på tårna i frågan och har denna vecka kallat till ett möte med de andra frugala länder för att prata ihop sig inför de fortsatta förhandlingarna.
Det går också att utläsa en del om regeringens preliminära positioner om just Global Europe-delen av budgeten utifrån reformagendans prioriteringar och den faktapromemoria om Global Europe som regeringen presenterade för riksdagen tidigare under hösten. Regeringen vill att en större andel av Global Europe:s budget ska gå till Ukraina. Regeringen ställer sig också positiv till den föreslagna sammanslagningen av utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och stödet till EU:s kandidatländer i en och samma budgetpost. Vidare vill regeringen att områden som hälsa, jämställdhet, mänskliga rättigheter, miljö och klimat värnas och integreras i Global Europe och uttrycker sig också positiv till de utgiftsmål som idag finns för bland annat jämställdhet och klimatarbete. I faktapromemorian framhålls det att regeringen vill att det ska säkerställas ändamålsenlig finansiering för dessa områden även framåt. Kommissionen har däremot förslagit att slopa alla tematiska utgiftsmål och vill istället att dessa ska mainstreamas.
I förra förhandlingsomgången fanns det ett block av medlemsstater som drev på för fattigdomsbekämpning som primärt mål för EU:s bistånd. Frågan är om vi kan räkna med det den här gången.
Madeleine Winqvist, policyrådgivare CONCORD Sverige
Även Finland ser preliminärt positivt på de dubbla målsättningarna i Global Europe samt att slå ihop tidigare separata externa utgiftsområden till ett enda instrument. Man stöttar också kommissionens ambition om att mainstreama klimat och jämställdhet.
Danmark fokuserar i sin roll som ordförandeland på att få förhandlingarna framåt enligt tidsplanen. Men den danska plattformen Globalt Fokus förväntar sig att Danmark kommer att prioritera synergier mellan handel och bistånd, privata investeringar, klimat och troligen jämställdhet och SRHR. Det finns ett starkt stöd för Global Gateway hos den danska regeringen liksom för villkorande av bistånd till migrationspolitik.
När biståndet i den nuvarande långtidsbudgeten förhandlades fram drev Sverige fattigdomsperspektiv och bistånd till de minst utvecklade länderna.
– I förra förhandlingsomgången fanns det ett block av medlemsstater som drev på för fattigdomsbekämpning som primärt mål för EU:s bistånd. Frågan är om vi kan räkna med det den här gången. Om allt fler länder väljer att fokusera på prioriteringar som i första hand styrs av ländernas egna snäva politiska och ekonomiska intressen finns en risk att områden som jämställdhet, mänsklig utveckling och stödet till de mest sårbara kontexterna kommer i skymundan, säger Madeleine Winqvist, policyrådgivare på CONCORD Sveriges kansli.
Sveriges inflytande
I förra förhandlingsomgången hade Sverige som strategi att komma in tidigt i vissa frågor. Det går att läsa om i rapporten ”Member State Influence in the Negotiations on the Neighbourhood, Development and International Cooperation Instrument” från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA. Rapporten konstaterar att Sverige vann viktiga segrar på områden som fattigdomsbekämpning och jämställdhet. Kompetens, engagemang för utvecklingsfrågor och storlek som biståndsgivare var några viktiga nycklar till framgång.
Att påverka utformningen av denna budget är ett av de områden där Sverige har störst möjlighet att påverka internationellt utvecklingssamarbete och bistånd under det kommande decenniet.
Även den här omgången ska EBA studera Sveriges och andra medlemsstaters inflytande över EU:s biståndsbudget. EBA skriver: ”Att påverka utformningen av denna budget är ett av de områden där Sverige har störst möjlighet att påverka internationellt utvecklingssamarbete och bistånd under det kommande decenniet.”
– Vår studie visar att det verkligen går att få inflytande i förhandlingarna, även som ett litet land som Sverige, säger Númi Östlund som är projektledare för studien på EBA.
Studien kan också bidra till att förstå hur Sveriges röst in i EU förändras över tid.
– Eftersom den nya studien är upplagd ungefär på samma sätt som den tidigare kan man kunna se eventuella skillnader i Sveriges prioriteringar och agerande i förhandlingarna nu och då, men också skillnader i utfallet, säger Númi Östlund.