Nyheter

30 januari 2023

EU-nyheter du vill ha koll på – januari

#eu-politik #eu:s och sveriges bistånd #migration och utveckling

Svenskar mindre oroliga för världsläget än övriga EU, migration högt på svenska ordförandeskapets dagordning och parlamentet vill revidera långtidsbudgeten. Läs det senaste inom rättvis och hållbar utveckling.
Symbol EU:s och Sveriges bistånd

Var tionde EU-invånare vill prioritera solidaritet med länder utanför unionen

Stödet för EU är högt och har under det senaste året bland unionens medborgare. Svenskarna oroar sig i mindre grad än övriga EU-invånare för fattigdom, social utestängning, migrationen och hoten mot de europeiska värderingarna. Svenskarna tycker också i högre grad än EU-snittet att EU bör prioritera demokrati och att bekämpa klimatförändringarna. Det visar den senaste Eurobarometer-undersökningen.

Fokus på Ukraina när biståndsministern mötte EU-parlamentet

I onsdags besökte biståndsminister Johan Forssell Europaparlamentet, bland annat utvecklingsutskottet DEVE. Samtalet fokuserade på Ukraina, både det humanitära stödet och att förbereda återuppbyggnaden av landet, samt hur krigets konsekvenser på den globala livsmedelsförsörjningen kan minimeras. Forssell upprepade regeringens budskap om att öka det humanitära biståndet och koppla biståndet till handel.

På en fråga från en av parlamentarikerna sa Forssell att den feministiska utrikespolitiken stod i vägen för politikens innehåll men att Sverige ska fortsätta stå upp för kvinnors och flickors rättigheter. Däremot gav han inga tydliga svar på frågor om huruvida Sverige har en integrerad strategi för klimatförändringar eller Agenda 2030.

Det fördes också diskussioner om världen kan lösa problemet med underfinansieringen av humanitära insatser. Forssell lyfte European Humanitarian Forum den 20-21 mars som en milstolpe under ordförandeskapet.

Migrationspolitiken kan bli fokus under det svenska ordförandeskapet

Den 1 januari 2023 inleddes Sveriges sex månader långa ordförandeskap i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet. Utöver de prioriteringar som tidigare aviserats ser Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson en möjlighet att under de kommande sex månaderna ta förhandlingarna om migration till EU framåt.

EU-kommissionens förslag till migrationspakt, som inte blir juridiskt bindande, skulle innebära ett ökat migrationspolitiskt villkorande av biståndet. Det handlar om länder utanför unionen som inte samarbetar kring att exempelvis ta emot asylsökande som fått avslag. En liknande princip antogs för handelspolitiken i december: länder utanför EU kan nekas tillträde till EU:s marknad om de inte anses samarbete tillräckligt kring återvändande.

Läs mer:

EU-ambassadör Lars Danielsson: Ordförandeskapet blir mix av krishantering och lagstiftning

Swedish envoy: EU should bolster ’negative incentives’ on migration

Council approves reinforced rules on granting trade preferences to developing countries

EU to Impose Trade Penalties on Countries That Refuse to Take Back Migrants

Symbol EU-finansiering

Parlamentet kräver revidering av EU:s budget

I december antog Europaparlamentet en resolution där man kräver en omedelbar översyn av EU:s långtidsbudget. Detta behövs för att göra unionen bättre rustad att hantera de många kriser som man står inför, menar parlamentet.

Två år efter att den antogs har EU:s budget visat sig vara otillräcklig när det gäller storlek, struktur och flexibilitet för att ”snabbt och effektivt reagera på en mängd kriser”, säger parlamentsledamöterna. Parlamentet säger sig vilja lägga fram ett ambitiöst förslag under år 2023. Samtidigt planeras en halvtidsplan av EU:s finansieringsinstrument för internationellt utvecklingssamarbete NDICI/ Global Europe.

Symbol Civilsamhällets demokratiska utrymme

Ministerrådet vill stärka ungas deltagande

I oktober presenterade EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten EEAS en handlingsplan för inkluderingen av unga i unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. I november antog ministerrådet rådsslutsatser där man kräver djupare och mer sammanhängande inkludering av unga i EU:s utrikespolitik.

Här är några punkter ur rådsslutsatserna:

  • Unga erkänns som en viktig partner för genomförandet av Agenda 2030 och förändringsaktör när det gäller klimatåtgärder.
  • Handlingsplanen kräver att unga aktivister och människorättsförsvarare ska skyddas och att unga i konfliktdrabbade regioner ska få stöd.
  • Kommissionen uppmanas att avsätta resurser för skapa strukturer i EU:s delegationer där unga kan få en rådgivande roll.
  • Handlingsplanen understryker vikten av att ta ett helhetsperspektiv på ungas hälsa, stötta globala ansträngningar för universell hälsovård och digital hälsa samt ta itu med psykiska problem för ungdomar.

Här kan du läsa handlingsplanen:

European Year of Youth 2022: EU adopts the first Youth Action Plan in EU External Action to strengthen engagement with young people worldwide