Nyheter

27 januari 2023

Bara var tionde EU-invånare vill visa solidaritet med länder utanför unionen

#eu-politik #eu:s och sveriges bistånd

Stödet för EU är högt och har till och med ökat bland unionens medborgare. Svenskarna oroar sig i mindre grad än övriga EU-invånare för fattigdom, social utestängning, migrationen och hoten mot de europeiska värderingarna. Det visar den senaste Eurobarometer-undersökningen.

I Eurobarometer-undersökningen får européerna ranka vilka som är de mest angelägna problemen just nu. Störst andel, 93 procent, anser att de stigande levnadskostnaderna är det mest akuta, följt av fattigdom och social utestängning (82 procent). Fyra av fem EU-invånare oroar sig för klimatkrisen och risken att kriget i Ukraina sprider sig till andra länder.

Så skiljer sig svenskarna från övriga EU:

  • Färre oroar sig för fattigdom och social utestängning (48 procent, mot 82 procent i EU som helhet)
  • Migration (45 procent i Sverige mot 70 procent i EU)
  • Hoten mot gemensamma europeiska värderingar, såsom frihet och demokrati (65 procent i Sverige mot 72 procent i EU)

Bara drygt var tionde EU-invånare anser att EU-parlamentet bör visa ”solidaritet mellan EU och världens fattiga länder”.

Invånarna får också frågor om EU:s roll för att möta de parallella kriserna inom och utanför unionen. Svenskarna tycker att EU-parlamentet i första hand bör främja demokrati, skydd för mänskliga rättigheter i EU och i världen samt yttrande- och tankefrihet. Dessa prioriteringar får högre stöd i Sverige än i resten av EU. Svenskarna tycker också i högre grad än EU-snittet att Europaparlamentet bör prioritera att ta itu med klimatförändringarna. 

Bara drygt var tionde EU-invånare anser att EU-parlamentet bör prioritera ”solidaritet mellan EU och världens fattiga länder”. Yngre, mellan 15 och 24 år, uttryckte mer stöd för detta än äldre generationer. Detsamma gällde jämställdhet. 

Nästan fyra av fem svenskar står bakom EU-medlemskapet, jämfört med EU-snittet på drygt tre av fem. Svenskar är mer intresserade av det kommande EU-valet än EU-medborgare, och mer benägna att rösta om valet skulle hållas nu. 

Undersökningen genomfördes i oktober och november 2022 på uppdrag av Europaparlamentet.