CONCORD Sverige har under det senaste året arbetat med att uppmärksamma avgörande utvecklingspolitiska frågor som bör få en plats under det svenska ordförandeskapet, vars program återfinns här. Inom ramen för trio-samarbetet med de franska och tjeckiska plattformarna samt CONCORD Europa har gemensamma prioriteringar formulerats, om vikten av en samstämmig politik samt finansiering för hållbar global utveckling, jämställdhet, klimaträttvisa och civilsamhällets demokratiska utrymme. CONCORD Sveriges medlemmar har framfört dessa prioriteringar i olika forum, inklusive dialogmöten med tjänstepersoner på UD och svenska representationen i Bryssel samt med politiker. Nedan följer vår analys av ordförandeskapsprogrammet utifrån ovan prioriteringar.
Demokrati, mänskliga rättigheter och civilsamhällets deltagande
”I en tid av global demokratisk tillbakagång blir EU:s röst allt viktigare. Under ordförandeskapet kommer Sverige att verka för att mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet samt fred och säkerhet får tydligt genomslag i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.” Så står det i avsnittet om utrikesfrågor i programmets inledning. Detta är en nödvändig markering, då 88,5 procent av världens befolkning lever i länder där demokratin kraftigt begränsas, enligt Civicus. Några av dessa länder är europeiska men den stora andelen är länder utanför unionen. Det är därför av yttersta vikt att Sverige arbetar för att EU ska vara en positiv kraft i arbetet för att främja demokrati och mänskliga rättigheter globalt. Som exempel nämns att regeringen ska bidra till halvtidsöversynen av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati som ordförandeland.
EU måste föregå med gott exempel genom att exempelvis arbeta med och stärka civilsamhället och se till att tillräckliga resurser finns för det nödvändiga arbetet. Därför är det något av en besvikelse att civilsamhället är så gott som osynligt i programmet. Vid en ordsökning får vi en träff – då i detta sammanhang: ”Parallellt med aggressionen mot Ukraina fortsätter repressionen att öka i såväl Ryssland som Belarus. Dessa länders civilsamhälle och demokratiska opposition behöver EU:s stöd.” Det är bra att det nödvändiga stödet till människorätts- och demokratiförsvarare tas upp. Men civilsamhällets roll, både som utförare och som aktör i sin egen rätt, reflekteras inte i utvecklings- och utrikespolitiken.
Jämställdhet
Den slagkraftiga röst som Sverige enligt budgetpropositionen ska vara för jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter i världen reflekteras inte i programmet. Jämställdhet nämns inte en enda gång i sammanställningen av de fyra prioriteringarna. I tidigare versioner nämndes jämställdhet under i prioriteringar i delen om demokratiska värden och rättsstatens principer, men är nu bortplockat. Jämställdhet har inte heller någon central plats i utrikesdelen av programmet. Jämställdhet nämns till exempel inte när prioriteringar för olika regioner avhandlas eller när de grundläggande värderingar som ska värnas listas, där folkrätt, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer nämns. Specifika jämställdhetsprioriteringar som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnor, fred och säkerhet nämns heller inte.
Dock ska Sverige verka för att jämställdhet samt fred och säkerhet får tydligt genomslag i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Här nämns specifikt genomförandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet i yttre förbindelser, vilket är bra.
Avsaknaden av ett fattigdomsperspektiv i utvecklingssamarbetet innebär också minskat fokus på jämställdhet då fattigdomsbekämpning är en central förutsättning för att förbättra situationen för kvinnor, flickor och hbtqi-personer i alla åldrar. Det är bra att jämställdhet nämns som en viktig del av EU:s samarbete med partnerländer, även om det förblir otydligt vad detta konkret innebär.
Det är mycket välkommet att ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet för att EU ska ratificera Istanbulkonventionen.
Utvecklingssamarbete
Även när det gäller utvecklingsbiståndet lägger det svenska ordförandeskapet starkast fokus på stöd till Ukraina och bemötandet av globala konsekvenser av den ryska aggressionen. Hela EU:s bistånd och de så kallade Team Europa-initiativen ska dock också vidareutvecklas under Sveriges ordförandeskap.
De konkreta aktiviteter som lyfts fram vad gäller utvecklingssamarbetet det närmaste året är:
- EU:s nya strategi för global hälsa och lärdomarna från covid-19-pandemin
- Stärkt EU-arbete mot korruption som utvecklingshinder
- Slutförande av förhandlingarna om det avtal som ska ersätta Cotonouavtalet mellan EU och länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet.
- Sveriges värdskap för det europeiska humanitära forumet
När det gäller bistånd till partnerländer i olika regioner nämns Afrika, Asien och Latinamerika i betydligt mindre utsträckning än Ukraina, EU:s närområde och östliga partnerskap. Latinamerika nämns enbart i samband med konnektivitetsstrategin Global Gateway och transatlantiskt ekonomiskt samarbete. I Asien nämns de humanitära katastroferna i konflikterna i Jemen och Syrien. Utvecklingssamarbete i Afrika beskrivs i huvudsak i termer av vilka globala nyttigheter som samarbetet bidrar till: demokratisk utveckling i en regelbaserad världsordning, globalt klimatarbete, en säker, ordnad och reglerad migration samt motverkande av terrorism och organiserad brottslighet. Globala utmaningar syns, men människor i afrikanska länder och kopplingar till deras lokala utmaningar är inte synliga i texten.
Det är dock bra att programmet lyfter fram att arbetet under ordförandeskapet kommer att ha en tydlig koppling till principerna för effektivt utvecklingssamarbete, där ju lokalt förankrade, nationellt ledda utvecklingsplaner är en av grundstenarna. Sverige eftersträvar också en tydlig koppling till agendan för hållbar utvecklingsfinansiering i arbetet med EU:s bistånd. Av agendans sju områden nämns två i ordförandeskapsprogrammet: mobilisering av privat kapital för hållbara investeringar och synergieffekter mellan handel och bistånd. Exempel på områden i agendan som inte lyfts fram är skuldfrågor samt mobilisering av utvecklingsländers offentliga resurser via exempelvis skatter.
Miljö och klimat
”Välfärd – grön omställning och energiomställning” är en av de fyra prioriteringarna för ordförandeskapet, och klimatarbete lyfts i flera delar av programmet. Det är välkommet att regeringen understryker att EU:s klimatomställning inom unionen påverkar förutsättningarna för att uppnå Parisavtalet globalt och menar att ”EU:s roll i att upprätthålla en global ambitionsnivå är central.” Det svenska ordförandeskapet ska därför ”med hög ambition” prioritera att ta vidare eventuella kvarstående förhandlingar inom Fit for 55-paketet för att nå målet om 55 procent utsläppsminskning till 2030. CONCORD Sveriges medlemmar vill därutöver se en skärpning av målet under ordförandeskapet men det var inte väntat att få se en sådan ambition i programmet.
Det är bra att programmet nämner vikten av att ta vidare utfallet från klimattoppmötet COP27, liksom att ”säkerställa ett snabbt genomförande” av det nya globala ramverk för biologisk mångfald som fastställs under ett pågående FN-möte om biologisk mångfald, COP15.
I utrikesavsnittet lyfts säkerhetsimplikationer av klimatförändringarna och förstärkt arbete med EU:s klimatdiplomati. Vi saknar dock miljö och klimat i programmets del om utveckling. Det är beklagligt att finansiering och annat stöd för klimatanpassning, samt skador och förluster, till de länder och grupper som drabbas hårdast av klimatkrisen överhuvudtaget inte nämns.
Agenda 2030
Under rubriken ”Allmänna frågor” i programmet tas den frivilliga granskningen av EU:s genomförande av Agenda 2030 upp. EU ska för första gången rapportera om sitt arbete med att nå de Globala målen på det politiska högnivåmötet i FN i juli 2023. ”Ordförandeskapet avser att arbeta för att säkerställa en bred och ambitiös samsyn inom EU inför halvtidsöversynen av Agenda 2030 och det fortsatta genomförandet av de globala målen.”
I programmet saknas hänvisning till den pågående processen kring en lagstiftning för företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter (Corporate Sustainability Due Dilligence). Som ordförandeland kommer Sverige att ha en roll i att föra den processen framåt under kommande halvår och det hade varit önskvärt att se en formulering om ett ambitiöst svenskt ledarskap inom detta område.
Med de akuta globala kriser vi ser välkomnar vi att Sverige inom ramen för ordförandeskapet kommer att” främja fortsatt starkt engagemang och stöd från EU för FN-systemet.”
Läs mer om CONCORD Sveriges arbete under Sveriges ordförandeskap i EU här.