EU:s budget i fokus

Just nu förhandlar EU-länderna om unionens nästa budget, beslut som spelar en avgörande roll för inte bara EU:s framtid utan hela världens. EU är världens största biståndsgivare. Hur mycket pengar unionen lägger på internationellt bistånd och vad de går till har stora konsekvenser för möjligheterna till en hållbar global utveckling.

EU-flaggan framför jordglob

 

Nu förhandlar EU om nästa långtidsbudget, en budget som ska räcka ända till år 2027. Då måste vi nästan vara i hamn med att uppnå Globala målen i Agenda 2030. Det är alltså nu som de stora satsningarna på en hållbar utveckling måste slås fast.
Anna Blücher, policyrådgivare, Forum Syd.

Har du bara några minuter?

Läs dessa snabba frågor och svar:

 

Vad är EU:s långtidsbudget?

Den budget som styr EU:s arbete, både inom och utanför unionen. Sträcker sig över 7 år, nästa mellan år 2021-2027. Förslaget till ny budget, som nu förhandlas, presenterades av EU-kommissionen i maj 2018.

Varför är den viktig? 

Eftersom EU är världens största biståndsgivare med ett stort stort politiskt inflytande globalt har unionen en unik möjlighet att bidra till en hållbar och rättvis värld. Prioriteringar och nivåer i budgetförhandlingarna är därför mycket viktiga för framtiden globalt.

Tre oroväckande delar i budgeten 

Den del av budgetförslaget som innefattar EU:s utvecklingssamarbete är oroande på bland annat dessa tre punkter:

  • 12 tidigare separata program för arbetet utanför EU har nu slagits ihop till ett enda stort. Det skapar en stor risk för att fattigdomsbekämpning blir mindre styrande på grund av konkurrens med andra områden i programmet, exempelvis EU:s säkerhetspolitik, migrationspolitik och ekonomiska intressen.
  • En rejäl dos av flexibilitet har byggts in i förslaget. Till exempel sätts en del av budgeten åt sidan för oförutsedda händelser och kortsiktiga åtgärder. Upp till 15 procent av budgeten för ett område ska dessutom kunna överföras till ett annat. Eftersom migration är satt som en prioriterad fråga är risken stor att de icke öronmärkta pengarna går till exempelvis kustbevakning och gränskontroller för att hindra människor på flykt från att komma till EU.
  • Förslaget saknar tydliga mål om att bekämpa fattigdom och uppnå Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Det saknar också jämställdhetsperspektiv och ett tillräckligt starkt rättighetsperspektiv. Dessa delar är centrala i att bygga en hållbar utveckling globalt, och det är därför väldigt problematiskt att de inte är tydliga i förslaget.

Läs mer om vad som står på spel längre ner.

Vad borde Sverige och andra EU-länder driva i förhandlingarna?

  • EU behöver behålla en ambitiös budget för arbetet utanför unionen, minst 10 procent av EU:s totala budget, i enlighet med förslaget från EU-kommissionen. Det krävs för att till exempel kunna finansiera åtagandena om Agenda 2030 och klimatavtalet från Paris. Dock finns en stor risk att kravet om 10 procent får stryka på foten för andra prioriteringar i budgetförhandlingarna.
  • Bistånd får aldrig användas för att stoppa migration, som att finansiera kustbevakning och gränskontroller, eller till att finansiera militären. EU har hittills värnat om ett bistånd där människors lika värde, demokrati och solidaritet varit vägledande. Det måste EU fortsätta med och inte ge vika för kortsiktiga intressen som idag dominerar debatten inom unionen.
  • Sverige måste kliva fram och ta ledarrollen inom EU till försvar för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Det kräver en biståndsbudget som är tydligt förankrad i bland annat Agenda 2030 och Parisavtalet.

Läs mer om vad vi tycker Sverige och andra EU-länder borde driva längre ner.

Biståndets roll är att främja en rättvis och hållbar utveckling. Inte att minska migration eller öka konkurrenskraften för europeiska företag.
Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF.

Fördjupa dig i budgeten

Den budget som styr EU:s arbete, både inom och utanför unionen, kallas långtidsbudget eftersom den sträcker sig över 7 år. Just nu förhandlar EU om hur nästa budget år 2021-2027 ska se ut och därmed vad som ska prioriteras i EU:s framtida arbete.

Förslaget till EU:s totala budget för år 2021-2027 är cirka 1 300 miljarder euro. Delen som gäller för arbete utanför unionen, där EU:s utvecklingssamarbete och humanitära stöd ingår, är ungefär 10 procent av den totala budgeten, det vill säga cirka 123 miljarder euro. Delen som gäller för biståndet uppgår till cirka 90 miljarder euro.

Eftersom EU med sina medlemsländer är världens största biståndsgivare har unionen en mycket stor möjlighet att påverka utvecklingen i världen. Till exempel ska Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 vara uppnådda år 2030. Nästa långtidsbudget är därmed helt avgörande för EU:s möjlighet att uppnå målen eftersom den sträcker sig nästan fram till Globala målens deadline.

Det är också nu och under de kommande tio åren som vi måste göra dramatiska förändringar för att minska klimatutsläppen och bromsa effekterna av klimatförändringarna. EU:s löften i klimatavtalet som slöts i Paris år 2015 måste därför följas upp i nästa långtidsbudget.

Samtidigt står världen inför stora utmaningar med hot mot demokratin och mänskliga rättigheter, och med orättvisor och ojämlikhet över hela världen. Det är därför mycket viktigt att EU med nästa budget fortsätter att vara en nyckelaktör i försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter.

EU-kommissionen lade i maj 2018 fram ett förslag till ny långtidsbudget och presenterade i juni den del som fokuserar på EU:s arbete utanför unionen. Den största delen av budgetförslaget för arbetet utanför unionen kallas för “Neighbourhood, Development and International Cooperation Instrument (NDICI)”, på svenska “Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete”. Den handlar bland annat om EU:s utvecklingssamarbete.

EU-kommissionens förslag till budget ligger till grund för förhandlingar både i Europaparlamentet och EU:s ministerråd, de två institutioner som till slut ska komma överens om en ny långtidsbudget.

Jämfört med tidigare har strukturen på budgetdelen för EU:s arbete utanför unionen förändrats radikalt. 12 tidigare separata program har slagits ihop till ett enda stort som omfattar grannskapsrelationer, internationellt samarbete och utvecklingssamarbetet.

Det nya sammanslagna programmet har därmed inte bara fokus på behov hos partnerländer inom utvecklingssamarbetet utan blandas med ambitioner om att till exempel främja EU:s egna konkurrenskraft och ekonomiska, migrations- och säkerhetspolitiska intressen i omvärlden. Det kan handla om att främja EU:s handel, stärka kustbevakning och motverka gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Brister i EU-kommissionens förslag

  • Det finns en stor risk med att de 12 tidigare separata programmen slås ihop. Fattigdomsbekämpning och att hjälpa de mest utsatta riskerar att bli mindre styrande på grund av konkurrens med andra fokus i programmet. Även frågor om mänskliga rättigheter och jämställdhet riskerar att prioriteras ner.
  • Hur pengar fördelats mellan olika prioriteringar matchar inte EU:s fattigdomsmål eller satta prioriteringar för EU:s utvecklingssamarbete. Vissa geografiska områden har blivit starkt nedprioriterade jämfört med andra som är av större säkerhetspolitiskt intresse för EU. Till exempel får Asien och Latinamerika mindre stöd, trots att det där fortfarande finns mycket fattigdom och stora ojämlikheter.
  • Tematiska program som programmet om globala utmaningar, där till exempel frågor om folkhälsa och förnybar energi ingår, har prioriterats ner kraftigt till förmån för geografiska program. Konsekvenserna blir att viktiga insatser för att tackla gemensamma och globala utmaningar får alldeles för lite resurser.

Risk för urholkning av biståndet

Flera delar av förslaget riskerar att låta biståndspengar användas till aktiviteter som inte är tydligt kopplade till att bekämpa fattigdom i låg- och medelinkomstländer:

  • En rejäl dos av flexibilitet har byggts in i förslaget. Till exempel sätts en del av budgeten åt sidan för oförutsedda händelser och kortsiktiga åtgärder. Upp till 15 procent av budgeten för ett område ska dessutom kunna överföras till ett annat. Eftersom migration är satt som en prioriterad fråga är risken stor att de icke öronmärkta pengarna går till exempelvis kustbevakning och gränskontroller för att hindra människor på flykt från att komma till EU.
  • Förslaget gör det möjligt för EU att använda bistånd för att gynna unionen säkerhetspolitiskt. Det innebär att beslut om vad biståndet ska gå till kan utgå från EU:s egenintressen, till exempel att stärka EU:s yttre gränser, och inte från vilka grupper eller områden som behöver biståndet mest.
  • Förslaget ger också EU möjlighet att koppla särskilda villkor till bistånd. Exempelvis kan mottagarländer behöva garantera att de minskar migrationen till Europa som krav för att få bistånd. Det går fullständigt emot allmänt accepterade principer om vad som är effektivt bistånd.
  • Det föreslås att mer av biståndet ska gå genom privata sektorn. Det ska användas som garantier för att företag ska kunna investera i marknader i låg- och medelinkomstländer, trots att det fortfarande finns för lite bevis för att detta är ett effektivt sätt att minska fattigdomen och bidra till hållbar utveckling. Det finns också stora risker att låginkomstländer blir bortprioriterade på grund av svårigheter för företag att investera i dessa länder.

Viktiga perspektiv och åtaganden saknas

  • Förslaget saknar tydliga mål om att bekämpa fattigdom och uppnå Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Det saknar också jämställdhetsperspektiv och ett tillräckligt starkt rättighetsperspektiv. Dessa delar är centrala i att bygga en hållbar utveckling globalt, och det är därför väldigt problematiskt att de inte är tydliga i förslaget.
  • Förslaget saknar också förankring i tidigare överenskommelser som EU:s eget policyramverk för utvecklingssamarbete: European Consensus on Development. Även principerna för hållbar utveckling och utvecklingseffektivitet är inte tillräckligt refererade till i förslaget. Dessa tidigare överenskommelser är viktiga garantier för att utvecklingssamarbetet ska genomföras så effektivt som möjligt, och att pengar inte ska användas i egenintresse.
  • Förslaget saknar tillräckligt ambitiösa och bindande krav på att pengar ska avsättas till tematiska områden som mänsklig utveckling, jämställdhet och miljö och klimat. Det är områden som EU redan har gjort åtaganden om och som är avgörande för hållbar utveckling.

Läs hela förslaget om EU:s arbete utanför unionen (eng)

Sveriges nuvarande ståndpunkt är att EU:s totala budget ska vara mindre än tidigare, delvis beroende på det finansiella glapp som Storbritanniens utträde ur unionen skapar.

Denna ståndpunkt skapar en stor risk för att Sverige också aktivt driver på för en minskad budget för EU:s utvecklingssamarbete. Det skulle gå på tvärs med Sveriges åtaganden om hållbar utveckling och det riskerar att underminera EU:s möjligheter att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati och fattigdomsbekämpning globalt.

7 punkter som CONCORD Sverige och CONCORD Europa tycker att Sverige och andra EU-länder borde driva:

  • EU behöver behålla en ambitiös budget för arbetet utanför unionen, minst 10 procent av EU:s totala budget, i enlighet med förslaget från EU-kommissionen. Det krävs för att till exempel kunna finansiera åtagandena om Agenda 2030 och Parisavtalet. Dock finns en stor risk att kravet om 10 procent får stryka på foten för andra prioriteringar i budgetförhandlingarna.
  • EU måste behålla målet att minst 90 procent av budgeten för arbetet utanför EU ska gå till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning i enlighet med OECD/DAC:s kriterier för officiellt bistånd. Andelen av budgeten som ska vara flexibel och kunna användas för oförutsedda händelser måste begränsas och förses med tydliga krav för hur pengarna ska användas.
  • Sverige måste kliva fram och ta ledarrollen inom EU till försvar för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Det kräver en biståndsbudget som är tydligt förankrad i Agenda 2030, klimatavtalet från Paris och i Artikel 208 i Lissabonfördraget om EU:s mål med utvecklingssamarbetet. Regeringen behöver aktivt driva frågor om fattigdomsbekämpning, jämställdhet, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), civilsamhällets utrymme, fred och mänskliga rättigheter. Det är frågor som Sverige drivit tidigare och som få andra medlemsländer försvarar.
  • Sverige måste driva på för att EU ska införa tydliga garantier att biståndet inte används felaktigt och urvattnas. Pengar måste öronmärkas för satsningar på miljö och klimat, jämställdhet, civilsamhället och mänsklig utveckling.
  • Bistånd får aldrig användas för att stoppa migration, som att finansiera kustbevakning och gränskontroller, eller till att finansiera militären. EU har hittills värnat om ett bistånd där människors lika värde, demokrati och solidaritet varit vägledande. Det måste EU fortsätta med och inte ge vika för kortsiktiga intressen som idag dominerar debatten inom unionen.
  • Människor som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och miljö får svårare att organisera sig och utsätts för allt värre hot runt om i världen. EU måste därför ta till alla verktyg, inklusive diplomatiska och finansiella, för att stödja och försvara människorätts- och miljöförsvarare, och civilsamhällets demokratiska utrymme.
  • Eftersom EU:s ekonomiska, migrations- och säkerhetspolitiska intressen fått ökat inflytande över biståndspolitiken är det viktigt att budgeten tydligt prioriterar geografiska områden, teman och grupper där fattigdomen är som störst, grupper som annars riskeras att lämnas utanför. Det innebär att det behövs en bättre balans mellan olika geografiska program, och mellan geografiska och tematiska program.
I nästa del av “EU:s budget i fokus” som kommer i slutet av mars kommer vi att beskriva mer om hur förhandlingarna om EU:s budget går. I korthet ser processen ut så här:

Maj 2018 – EU-kommissionen lade fram förslag till långtidsbudgeten
Hösten 2018 – Diskussioner om förslaget fördes i Europaparlamentet och EU:s ministerråd
Våren 2019 – Parallella förhandlingar inom Europaparlamentet och EU:s ministerråd

Under året kommer vi att uppdatera med flera delar om budgetförhandlingarna för att du enkelt ska hänga med i vad som händer.

Vi kommer bland annat att lyfta olika globala områden och hur de kopplar till budgetförhandlingarna, till exempel migration, jämställdhet, civilsamhällets roll och Agenda 2030. Vi tar även upp Sveriges roll och själva förhandlingsprocessen – hur går den till?

Vill du fortsätta få utskick när vi lägger ut nya delar om EU:s budgetförhandlingar?

Skriv upp dig

Om de här förslagen går igenom har EU skapat en budget som systematiskt urholkar biståndet. Nu måste Sverige agera kraftfullt och snabbt för att bevara fokus på fattigdomsbekämpning.
Madeleine Winqvist, policysamordnare, CONCORD Sverige.

Jobbar din organisation med EU:s kommande budget? Eller vill ni engagera er mer?

Vi kommer under året lyfta exempel på hur våra medlemsorganisationer arbetar med budgetförhandlingarna. Hör gärna av dig till info@concord.se om din organisation jobbar med frågan och vill informera andra om ert arbete.

CONCORD Sverige arbetar på olika sätt med att påverka politiker på svensk och europeisk nivå i budgetprocessen. Vill du delta i detta arbete? Kontakta Madeleine Winqvist, policysamordnare för EU-finansiering, madeleine.winqvist@concord.se.

Mer om EU:s budget