Regleringsbrevet, som i skrivande stund är expedierat men inte publicerat, innehåller få överraskningar. Det övergripande målet om att biståndet ska bidra till förbättrade levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck finns kvar. Däremot är ett tidigare generellt villkor om att biståndsmedel endast får användas i enlighet med OECD-Dac:s riktlinjer bortklippt. Regeringen har formulerat en ambition om att transparensen för svenska skattebetalare ska öka, bland annat ska Openaid.se utvecklas. Strategin för informations- och kommunikationsinsatser (Info-Kom) tas dock bort helt. Det kommunicerade ökade stödet till civilsamhället går inte att hitta i budgeten. Stödet till civilsamhällesstrategin (CivSam) förblir oförändrat efter förra årets minskning och strategin förlängs till och med den 31 januari 2024. I regleringsbrevet till Folke Bernadotteakademin framgår att myndigheten inte får ingå nya avtal för stöd till civilsamhället. Det får främst konsekvenser för de organisationer som arbetar med fredsfrågor.
I regleringsbrevet till Folke Bernadotteakademin framgår att myndigheten inte får ingå nya avtal för stöd till civilsamhället. Det får främst konsekvenser för de organisationer som arbetar med fredsfrågor.
Strategier
Biståndet till tre länder i Afrika och ett i Asien fasas ut under nästa år. Biståndet till Guatemala och Palestina ska ses över. En hel rad tematiska och geografiska strategier förlängs i en-några månader i väntan på att nya strategier antas.
Värt att notera är den nya strategin för partianslutna organisationer som också antagits denna vecka. Nu ska 50 miljoner fördelas enligt mandatfördelning i riksdagen och två miljoner går till vardera partiet i grundbidrag – resten enligt redan avtalade insatser.
Återrapporteringskrav
Några frågor ges stort utrymme i brevet när det gäller Sidas rapportering till UD:
- Synergier mellan bistånd, främjande och handel
- Bistånd som hävstång för andra finansiella flöden
- Migration
Civilsamhället, demokrati och MR
Också här har Sida fått flera rapporteringsuppdrag för hur de arbetar med att:
- vidareutveckla och stärka myndighetens stöd till demokratirörelser
- åtgärder vidtagna för att stödja demokrati- och mänskliga rättighetsförsvarare
- hur förutsättningarna för fria val har stärkts
Sida ska också ta fram ett underlag för en satsning på fria val senast 31 mars 2024. Underlaget ska inkludera konflikt och postkonfliktmiljöer, möjligheter att till exempel stärka valmyndigheters arbete, skydda valprocesser mot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information samt främja fri och oberoende media, inklusive lokala valobservationsinsatser.
Sida ska också ta fram ett underlag för en satsning på fria val senast 31 mars 2024.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer (ram) ökar något (59 miljoner) från 1,000 till 1,059 miljoner. De ökade resurserna verkar tillfalla partianknutna organisationer.
Sida har också fått ett nytt uppdrag om att säkerställa att civilsamhällesorganisationer som får svenskt stöd redovisar hur mycket resurser som läggs på verksamhet i partnerländerna respektive administrativa kostnader i Sverige samt redogöra för hur Sida och svenska civilsamhällesorganisationer arbetar med lokala civilsamhällesorganisationers kapacitetsutveckling och möjligheter till egen-finansiering.
FN-organ och andra multilaterala organisationer
Sida ska bistå Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) i framtagandet av en resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Sida ska senast den 31 augusti 2024 inkomma med en redovisning innehållande resultatinformation, analys och slutsatser från myndighetens samarbete med multilaterala organisationer.
Ramanslaget för multilaterala och internationella organisationer och fonder ligger på 10,8 för 2024, vilket liknar nivån för 2023 (11,2).
För multilaterala utvecklingsbanker ökar nivån, från 4,5 till 5,4. Fördelningen för de olika utvecklingsbanker liknar föregående år.
De multilaterala organisationer som får minskat stöd är UN Women, UNAIDS, UN Peace Building Fund, Joint Fund for Agenda 2030.
De multilaterala organisationer som får minskat stöd är UN Women, UNAIDS, UN Peace Building Fund, Joint Fund for Agenda 2030.
Klimat och miljö
Den utlovade utökning av klimatbiståndet syns inte reflekterad i anslagen till de globala klimat- och miljöfonderna. Anslagen till dessa minskar med totalt 11 procent jämfört med 2023 och med 24 procent jämfört med 2022. Stödet till Gröna klimatfonden (GCF) minskar med 266 miljoner SEK jämfört med förra året medan anslaget till Globala miljöfonden (GEF) ökar med 217 miljoner SEK. Sveriges fleråriga åtagande under GCF:s andra påfyllnadsperiod har ännu inte offentliggjorts, trots att givarkonferens för detta hölls i höstas. Grundstödet till Anpassningsfonden och Fonden för minst utvecklade länder är oförändrat på 130 miljoner SEK per fond, men det extrastöd på 100 miljoner/fond som tillkom i slutet av 2023 återkommer hittills inte för 2024.
Den utlovade utökning av klimatbiståndet syns inte reflekterad i anslagen till de globala klimat- och miljöfonderna.
Strategin för miljö, klimat, hav och naturresurser fortlöper till år 2026 (men har likt många strategier ingen egen anslagspost). Det upprepas att Sida ska bidra till att utöka och effektivisera Sveriges klimatbistånd, utifrån tidigare uppdrag och redovisning om detta. Förra regeringens uppdrag om att stärka arbetet med biologisk mångfald ska slutredovisas i maj 2024. Nytt är att Sida ska redovisa hur myndigheten stärkt arbetet med att driva på för att hållbarhetskriterier och livscykelperspektiv inkluderas i internationella upphandlingar, särskilt när det gäller större projekt genom EU, FN, multilaterala utvecklingsbanker och klimatfonder.
Jämställdhet
Regeringens ambition om att Sverige ska vara en stark global röst för jämställdhet och att jämställdhet ska vara ett kärnvärde i svensk utrikes- och utvecklingspolitik är inte något som avspeglas tydligt i regleringsbrevet. Det ges inget nytt uppdrag till Sida kopplat till jämställdhet i år, förutom ett rapporteringsuppdrag för handlingsplanen för kvinnor och fred och säkerhet. Så sent som för två år sedan hade Sida ett uppdrag om jämställdhetsintegrering som borde fortlöpa för att göra jämställdhet till ett kärnvärde i biståndet. Stödet till UN Women fortsätter att minska, och UNFPA:s stöd ligger kvar på samma minskade nivå som 2023. Uppdraget till Generation Equalitys globala koalition för ekonomisk jämställdhet förlängs inte heller, enligt regleringsbrevet.
Migration
Även om målet förblir detsamma, verkar regeringen ha gjort sin hemläxa. Språket är tydligare förankrat i ett biståndsresonemang, och mindre tydligt fokuserat på det kortsiktiga målet att stoppa irreguljär migration och villkora bistånd till migration.
SIDA:s uppdrag när det gäller villkorlighet är att ”utbyta erfarenheter” med andra givare och aktörer. Jämfört med regleringsbrevet 2023 är resonemanget tydligare kopplat till den internationella kontexten, med standardspråk om ”säker, ordnad och reguljär migration” samt ” grundorsaker till irreguljär migration” och nämner samarbetet med IOM och UNHCR.
”Utvecklingssamarbete” nämnas flera gånger (istället för ”att utveckla arbetet med migration” i 2023 års brev), samt att Sida ska förstärka ursprungs- och transitländernas kapacitet att hantera migration, inklusive genom myndigheten.
”Svenska intressen” nämns och definieras brett att ”motverka irreguljär migration och dess risker, främja återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering samt att minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning”.
Sida kommer också att behöva ”bekämpa migrantsmuggling och människohandel”. Gränserna för Sidas arbete på detta område, som i högre grad gäller rättsliga och inrikes frågor, måste definieras tydligt.
Handel och exportfrämjande
Ökad ekonomisk tillväxt genom synergier mellan bistånd, främjande av svensk handel och handelspolitik, ska bidra till målen (att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck samt bygga motståndskraftiga samhällen). I princip i alla de särskilda uppdragen till Sida ingår handelsfrämjande, samarbete med näringsliv och privata aktörer. Uppdraget innefattar att Sida ska stödja en ekonomisk tillväxt som ska nå och stärka människor som lever i fattigdom.
I princip i alla de särskilda uppdragen till Sida ingår handelsfrämjande, samarbete med näringsliv och privata aktörer.
I regleringsbrevet beskrivs inte hur de bakomliggande tankarna är vad gäller detta. Men enligt reformagendan, under 3.1 kan Sida få vägledning. Där står att regeringen avser ”att främja partnerländernas kapacitet att delta i en regelbaserad världshandel som tillåter att företag i partnerländerna deltar i den lokala, regionala och globala ekonomin i enlighet med frihandelsagendan”.
Humanitära insatser
Trots att regeringen under 2023 både lyft vikten av det humanitära biståndet och ökat anslaget, minskar anslaget för humanitärt arbete för 2024 med 255 miljoner (2023). Anslagsposten ligger ändå betydligt högre än före 2022.
Trots att regeringen under 2023 både lyft vikten av det humanitära biståndet och ökat anslaget, minskar anslaget för humanitärt arbete för 2024 med 255 miljoner (2023).
Sida ges i uppdrag att ta fram en resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer, med analys och slutsatser. Vad resultatskrivningen syftar till framgår inte i regleringsbrevet, i jämförelse med det tydliga uppdrag som Sida fick 2023 när det gällde att ta fram ett underlag till en ny strategi för Ukraina, där det humanitära arbetet var en del. Anslagen för de multilaterala humanitära organisationerna ligger på samma nivå som 2023.
Strategiskt inriktade bidrag
I 2023 års regleringsbrev var potten för så kallade ”strategiskt inriktade bidrag” anmärkningsvärt hög: nästan 3,8 miljarder kronor. I år har anslaget bantats till 2,7 miljarder, men är fortfarande avsevärt högre än vad det legat på tidigare år, nämligen runt 1 miljard kronor.
Ur denna anslagspost har regeringen successivt under 2023 flyttat pengar genom nya beslut, framförallt till anslagsposter där de går till Ukraina och närområdet. Utfallet på de strategiskt inriktade bidragen hamnade på ca 1,2 miljarder kronor, och projekten som beslutats där gick framförallt till energisatsningar och projekt via utvecklingsbankerna till Ukraina.
Texten har uppdaterats med tillägg i stycket om jämställdhet 240110