Analys

15 april 2020

Finansminister Magdalena Andersson (S) med vårändringsbudgeten 2020
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vi kommenterar biståndet i vårbudgeten 2020

#biståndsbudget #eu:s och sveriges bistånd

En mycket kraftig minskning av den ekonomiska aktiviteten under 2020 tillsammans med en förväntad lågkonjunktur under 2020 och 2021 kommer att påverka budgeten för det internationella biståndet under kommande år. Det är tydligt i den vårbudget som regeringen presenterar idag. Budgeten i stort präglas som väntat av stora insatser på grund av coronapandemin och dess sociala och ekonomiska effekter i Sverige.

BNP-nedgång innebär mindre biståndsbudget än väntat 2021 och framåt

I den ekonomiska vårpropositionen utgår regeringen från prognosen att bruttonationalprodukten minskar med fyra procent 2020. Jämfört med den prognos som fanns i den senaste höstbudgeten innebär det potentiellt 1,7 miljarder mindre än väntat i biståndsbudgeten 2021. Budgeten för 2021 fastställs dock inte förrän i årets höstbudget.

Vårbudgeten redovisar också flera möjliga scenarier, eftersom det ekonomiska läget är så osäkert på grund av coronakrisen. I det sämsta scenariot som redovisas kan BNP minska med tio procent istället för fyra som är utgångspunkten för siffrorna i vårbudgeten.

Vårpropositionen är tydlig med att principen för biståndsbudgeten ligger fast

Principbeslutet om enprocentsnivån på budgeten för det internationella biståndet ligger fast. Det är positivt för Sveriges förmåga att bidra till att stötta människor i fattigdom och andra utsatta situationer, inte minst med de ytterligare bördor som coronakrisen nu medför.

Stor osäkerhet i prognoserna

Med tanke på att ingen idag kan överblicka varken de hälsomässiga, sociala eller de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset understryker regeringen att prognoserna i vårbudgeten är mycket osäkra. Det beror dels på att ingen pandemi av den här omfattningen någonsin har inträffat i en världsekonomi som är så globaliserad som dagens. En ytterligare anledning är att prognosen utgår från ett antagande om att smittan ska få bred spridning i USA, Europa och Asien. Övriga delar av världen ingår inte i prognosen.

De senaste veckorna har vi kunnat läsa informerade redogörelser i media och hos medlemsorganisationer i CONCORD Sverige om existerande och möjliga konsekvenser av coronaviruset i utvecklingsländer. Ingen vet ännu exakt hur smittan kommer att spridas i till exempel afrikanska länder, men riskerna är enorma och resurserna skrämmande små.

Många experter har också pekat på hur sårbart läget är och hur nödvändigt det är med kraftfulla globala åtgärder och stöd till människor i de mest utsatta situationerna för att möta denna globala kris. Mot bakgrund av detta kan det misstänkas att prognoserna kan behöva förändras ytterligare när de globala konsekvenserna av pandemin går att överblicka.

Stora behov av internationellt stöd och samarbete

Krisen i spåren av coronavirusets framfart innebär behov av internationellt stöd av sällan skådade proportioner. FN-organet UNCTAD efterlyser ett krispaket i storleksordningen 2 500 miljarder dollar.

Biståndet kan inte ensamt hantera de negativa ekonomiska effekterna av Covid-19 för människor som lever i fattigdom runt om i världen. Nu behövs initiativ som frigör resurser för att satsa på hälsovård och andra nödvändiga investeringar. Det handlar bland annat om skuldavskrivningar för utvecklingsländer, globala skatteregler som förhindrar skatteflykt som dränerar sjukvården och smarta progressiva skatter som ger länder möjlighet att satsa på sociala trygghetssystem, säger Penny Davies, senior policyrådgivare på Diakonia.

Det internationella biståndet behövs nu mer än någonsin

Vi välkomnar att regeringen upprätthåller principen om biståndets nivå. Det är en viktig del i den trovärdiga och ledande roll som Sverige har för internationell utveckling. Och de globala utmaningar som måste mötas har blivit fler.

Det är viktigt att komma ihåg att andra kriser inte stannar av eller försvinner för att det pågår en pandemi. Ojämlikheter förstärks i kriser. Vi har redan sett rapporter om hur våld i hemmet, barnäktenskap och andra övergrepp ökar. Detta gäller särskilt de flickor som blir gravida eller bortgifta under tiden som skolan är stängd. I det långa loppet ökar allt detta klyftorna mellan män och kvinnor och försämrar flickors framtidsutsikter. Vi måste alltså fortsatt satsa på viktiga insatser som utbildning, jämställdhet och hälsa, inklusive SRHR, säger Mariann Eriksson generalsekreterare för Plan International Sverige.

Nu sker ett stort arbete där svenska biståndsorganisationer, och Sveriges utvecklingssamarbete i stort, på olika sätt ställer om där det behövs och bidrar i arbetet mot coronaviruset och dess konsekvenser. Arbetet för människors rättigheter och möjlighet att leva ett värdigt liv fortsätter, med nya utmaningar. Internationellt bistånd spelar stor roll för människor som lever i fattigdom och förtryck, och det är idag viktigare än någonsin. Otillräckliga satsningar mot fattigdom och ojämlikheter vore katastrofalt i ett läge då en halv miljard människor hotas hamna i fattigdom på grund av coronakrisen.

Inga egentliga förändringar i årets budget

Den ekonomiska vårpropositionen presenteras samtidigt som en ändringsbudget för innevarande år. Biståndsbudgeten är oförändrad jämfört med den budget som lades fast i höstas. En omflyttning av 23 miljoner kronor görs inom utgiftsområdet för bistånd, till Sidas förvaltningskostnader. Detta för att den svaga växelkursen för den svenska kronan gör det svårt att täcka planerade kostnader. Den låga kronkursen påverkar givetvis hela det svenska biståndets värde negativt för mottagarna, vilket är olyckligt, särskilt sett tillsammans med de ekonomiska prognoserna i övrigt.

Förväntningar på kommande biståndsbudget

Vårbudgeten bjöd inte på några förändringar i årets biståndsbudget men stor osäkerhet i prognoserna. Höstbudgeten, med regeringens budgetproposition för 2021, kommer kanske att ge något större klarhet. Vi frågade tre representanter för medlemsorganisationer i CONCORD Sverige om deras budskap till regeringen inför kommande biståndsbudget.

“Så kallade ”lockdowns” berör just nu ungefär 80 procent av världens samlade arbetskraft. 230 miljoner heltidsarbeten riskerar att försvinna innan sommaren. I låg- och medelinkomstländer drabbas människor inom den informella ekonomin särskilt hårt. Globalt samarbete behövs nu för att stödja att länder som har sämre förutsättningar tar sig ur krisen och får igång en långsiktigt hållbar återhämtning. Sverige har mycket att bidra med och en unik position och trovärdighet i frågor som rör sociala trygghetssystem och social dialog.” Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union.

“Redan under de första dagarna med pandemin såg vi hur regeringar i flera länder tog tillfället i akt att minska det demokratiska utrymmet för människor, med mer övervakning och fler förbud. Det är stor risk att dessa inskränkningar blir permanenta. Sverige måste orka hålla i – och allra helst öka – stödet till demokratiska organisationer i länder där mänskliga rättigheter hotas och inskränks än mer.” Martin Nihlgård, generalsekreterare för IM, Individuell Människohjälp.

”Vi måste vända oro till kreativitet och mod. Coronakrisen är global och det måste också lösningarna vara. Sverige var en gång först ut i världen att höja biståndet till en procent av BNI. Nu är det dags att plussa på! Global utveckling är en förutsättning för svensk välfärd och bistånd är en investering i en tryggare framtid för alla.” Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect.