Nyhet

15 november 2018

Politikersamtal om trender i EU:s bistånd

#eu:s och sveriges bistånd

Det är en avgörande tid för EU:s biståndspolitik, med förhandlingar om en budget som ska gälla år 2021-2027. Hur kan Sverige påverka det viktiga arbetet? Detta diskuterades på CONCORD Sveriges seminarium den 6 november med riksdagspolitikerna Aylin Fazelian (S), Eskil Erlandsson (C) och Fredrik Malm (L).

Seminariet inleddes av Anna Blücher från Forum Syd. Hon beskrev de senaste trenderna inom EU:s och Sveriges bistånd utifrån CONCORD Europas nyligen publicerade AidWatch-rapport. Hon lyfte också viktiga frågor om biståndet i de pågående förhandlingarna om EU:s kommande långtidsbudget.

– Nu förhandlar EU om nästa långtidsbudget, en budget som ska räcka ända till år 2027. Då måste vi nästan vara i hamn med att uppnå Globala målen i Agenda 2030, och år 2030 är också deadline för att uppfylla Parisavtalet och målen för hur mycket de rikare länderna ska bidra med i internationellt bistånd. Det är alltså nu som de stora satsningarna på en hållbar utveckling måste slås fast, sa Anna Blücher.

Seminariet fortsatte sedan med en paneldiskussion mellan riksdagspolitikerna Aylin Fazelian (S), Eskil Erlandsson (C) och Fredrik Malm (L).

EU:s roll i världen

Aylin Fazelian (S) höll fram EU som en mycket viktig arena för Sverige när det gäller politik för global utveckling och för att nå Globala målen i Agenda 2030. Eskil Erlandsson (C) betonade en fredlig utveckling som en fundamental fråga att samlas kring som och som bör diskuteras oftare. Fredrik Malm (L) menade att både Sverige och EU måste värna demokratin och blicka framåt i ett svårt läge för det europeiska samarbetet:

– Det är oroande med den framvällande ultrahögern som ger sig på grundläggande liberala värderingar, minoriteters och kvinnors rättigheter, sa Fredrik Malm (L).

Tar migrations- och säkerhetspolitiken över biståndet?

Samtalet gick vidare med frågor från medlemmar i CONCORD Sverige, bland annat om hur riksdagsledamöterna ser på att EU vill att biståndet ska användas till att hindra migration. Svaren gjorde det tydligt att detta var ett relativt okänt område för ledamöterna. De hade tydligare ställningstaganden inom själva migrationspolitiken.

– Det är inte rimligt att delegera ut EU:s gränskontroller till länder runtomkring Europa, sa Eskil Erlandsson (C) apropå EU:s försök att få Turkiet och länder i Nordafrika att agera gränsvakter åt EU. Något som ger allvarliga konsekvenser för asylrätten.

Kommentaren fick medhåll från de andra i panelen. När det gällde EU:s planer att använda bistånd till utbildning av militära aktörer sa Fredrik Malm (L):

– Jag är skeptisk till de som säger att bistånd kan vara lite vad som helst. Om vi tar Mellanösternregionen så är en av de saker som behöver ske att libanesiska säkerhetsstyrkor blir starkare. Ska vi använda bistånd till det eller till att stärka libanesiska staten? Jag tycker det sistnämnda.

Aylin Fazelian (S) kommenterade att EU länge stått för demokrati och mänskliga rättigheter, med tanken att fler länder ska följa det exemplet:

– Nu har EU bytt retorik och tonat ner mänskliga rättigheter till förmån för en mer gammaldags syn på säkerhet. Hon betonade också att hon inte tycker att det är bra att blanda ihop militära och civila roller.

Vad borde EU satsa på inom biståndet?

Frågor från CONCORD Sveriges medlemsorganisationer om barns rättigheter, jämställdhet, förutsättningar för småskaliga jordbrukare, stöd till demokratiförsvarare, och företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter ledde till engagerade diskussioner i panelen. Eskil Erlandsson (C) pratade om de problem som måste hanteras för att småskaliga jordbrukare ska kunna övervinna fattigdom.

– Äganderätten till mark, särskilt för kvinnliga bönder, är för osäker i många länder. Ohållbar vattenanvändning och ökenspridning är viktigt att motverka, och den landgrabbing som vissa länder ägnar sig åt för att producera mat med billig arbetskraft måste få ett slut. Det är viktigt att stöd till jordbruket ges på ett sätt som är anpassat till situationen, till exempel möjligheten att låna små summor pengar, menade Erlandsson (C).

Aylin Fazelian (S) lade till att även hennes parti med den feministiska utrikespolitiken vill satsa smart på kvinnor i jordbruk och företagande.

Fredrik Malm (L) och Aylin Fazelian (S) diskuterade vidare vikten av att satsa på jämställdhet och utbildning inom biståndet, samt på organisationer och personer som försvarar demokrati och mänskliga rättigheter. De var överens i mycket. Att stärka rättsstater och institutioner nämndes också i flera sammanhang. Fredrik Malm (L) diskuterade det i relation till företags ansvar:

– Man måste stötta starka regelverk i länderna och ha starka regler för företag. Företag fyller en viktig roll för utveckling. Men om man investerar i ett land utan tillräckliga regelverk är frestelsen stor att bli korrupt.

Aylin Fazelian (S) varnade för att många visar en övertro på att marknaden och det privata näringslivet ska lösa alla utvecklingsproblem.

Avrundning

Jon Bergeå från Rädda Barnen summerade avslutningsvis seminariet och underströk hur viktig EU:s roll inom biståndet är för utvecklingen i världen.

– Vill vi att EU fortsätter som fredsprojekt och som försvarare av de mänskliga rättigheterna? Då behövs Sveriges röst, och er röst om EU:s roll i internationella utvecklingsfrågor!

Ladda ner PPT:n från seminariet