Analys

15 november 2018

Magdalena Andersson, finansminister (S)
Arkivbild. Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Enprocentsmålet hålls i nya budgeten

#agenda 2030 och samstämmighet #eu:s och sveriges bistånd

Budgetpropositionen för 2019 som presenterades av övergångsregeringen idag lever upp till riksdagens mål om att ge en procent av BNI i internationellt bistånd, 50,7 miljarder för år 2019. Det spelar stor roll i en tid när hungern i världen ökar för första gången på flera år, hoten mot demokratin ökar, och klimatförändringar och konflikter slår hårdast mot de som lever i fattigdom.

Övergångsregeringen tar i budgetpropositionen inga ytterligare steg jämfört med tidigare budgetar för att tydliggöra Sveriges arbete med Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. I den nationella handlingsplanen för Agenda 2030 som regering antog i våras står det att budgetpropositionen ska redovisa när insatser bidrar till Globala målen. Det nämns i samband med vissa insatser under olika utgiftsområden i budgeten, men inte genomgående.

– Förhoppningsvis kan kommande budgetpropositioner bidra med en mer systematisk sammanställning som gör det möjligt att följa Sveriges engagemang för Globala målen för hållbar utveckling, kommenterar Sofia Svarfvar, policysamordnare för Agenda 2030 på CONCORD Sverige.

Avräkningar från biståndet

I budgetpropositionen syns vidare att regeringen fortfarande arbetar med en översyn av hur Sverige redovisar delar av kostnaderna för flyktingmottagande som bistånd. De kostnader för asylmottagande som täcks av biståndsmedel är 2,2 miljarder kronor för år 2019, en minskning med 0,6 miljarder jämfört med 2018 års budget.

CONCORD Sverige har i flera rapporter och brev till regeringen framfört att Sverige helt borde fasa ut denna typ av avräkningar från biståndet. Fram till dess bör regeringen tolka OECD/DAC:s regler restriktivt så att avräkningarna begränsas då de inte motsvarar biståndets syfte att bekämpa fattigdom och förtryck i utvecklingsländer. Denna typ av omflyttningar mellan biståndet och andra budgetposter riskerar också att ställa utsatta grupper mot varandra och skapa oförutsägbarhet i biståndsbudgeten, vilket är dåligt för långsiktigheten.

EU:s bistånd

I budgetpropositionen ingår även 2,4 miljarder till EU:s bistånd via EU-avgiften. CONCORD Sverige har i flera rapporter och öppna brev om EU:s bistånd lyft en oroande trend där EU i utrikespolitiken svängt från att fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter till att fokusera på säkerhetspolitik och försöka stoppa migration till unionen.

– I takt med att grundläggande värden ifrågasätts ser vi en trend där många EU-länder vill använda biståndet till att gynna egna politiska, militära eller ekonomiska intressen. Sveriges röst behövs, både politiskt och i genomförandet av EU:s bistånd, för att motverka alla försök att använda bistånd till annat än fattigdomsbekämpning, menar Åsa Thomasson, policysamordnare för biståndsfrågor på CONCORD Sverige.

Politikens inriktning återstår att läggaS fast

Eftersom budgeten presenteras av en övergångsregering saknas en redogörelse för politikens inriktning och fördelningen mellan olika verksamheter inom det internationella biståndet. En viktig uppgift för tillträdande regering blir att lägga fram en justerad budget som inom det internationella biståndet tydligt utgår från mänskliga rättigheter och fattiga människors perspektiv.

En styrka i svensk utvecklingspolitik är att det finns en bred samsyn mellan de flesta riksdagspartierna om att detta ska vara utgångspunkten när biståndet genomförs och i all politik för global utveckling.