Regeringen har slagit fast att klimat, jämställdhet, demokrati- och människorättsförsvarare, hälsa och stöd till civilsamhället är prioriterade områden i det internationella biståndet. Men i budgeten missgynnas flera av dessa områden. I mitten av mars kunde CONCORD Sverige dessutom berätta att 1,2 miljarder kronor som tagits från biståndet för att bekosta inhemskt flyktingmottagande inte kommer att användas till detta. Nu har 20 organisationer skrivit brev till biståndsminister Johan Forssell med exempel på hur dessa medel kan ge mest effekt i linje med regeringens egna prioriteringar.
Samarbete med lokalt förankrade organisationer ger resultat
Bredden bland organisationerna som skrivit till ministern är stor, och omfattar organisationer med fokus på alltifrån hälso- och sjukvård och barns rättigheter till fredsbyggande och miljö. Förslagen från organisationerna varierar därför, men bakom två krav är enigheten stor.
- Avsätt ytterligare en halv miljard i år till civilsamhällesanslaget.
- Säkerställ att satsningen på civilsamhället är långsiktig.
Anslagspost 5 i budgeten är den del av biståndet som syftar till att genom långsiktiga internationella partnerskap stärka ett fritt och demokratiskt civilsamhälle i Sveriges samarbetsländer, med kapacitet att bidra till bättre villkor för människor. Med ytterligare en halv miljard till detta anslag lever regeringen upp till löftet om att öka andelen bistånd till civilsamhället. Organisationerna framhåller att regeringen bör låta stödet till civilsamhället förbli på en ny och högre nivå, vilket bidrar till det svenska biståndets långsiktighet, effektivitet och transparens.
SOS Barnbyar uppmanar ministern att skyndsamt återställa pengarna till biståndsbudgeten och stödja lokalt förankrade initiativ inom civilsamhället. ”I dagens värld, där konflikter, ekonomiska kriser, ökande ojämlikhet, hungerkriser, miljö- och klimatkriser samt en backlash mot jämställdhet och demokrati skapar en perfekt storm, är behovet av sådana insatser större än någonsin tidigare. Vi ser det i våra program och hör det upprepas ifrån våra partnerorganisationer som alla arbetar hårt med att stödja och stärka de mest utsatta samhällena.”
Många av breven tar upp att organisationer och rörelser kan bidra till förändring genom den tillit de skapar i lokalsamhället som de själva är en del av. PRO Global, Union to Union, Naturskyddsföreningen och KFUM ger exempel från Ukraina, där äldreorganisationer, fackliga organisationer, miljöorganisationer och YWCA har kunnat ställa om under kriget och bidragit med livsviktigt stöd, skydd och dokumentation. PMU skriver i sitt brev om kyrkans roll som förändringsaktör, som med framgång motarbetat könsstympning i Kenya ”inte minst utifrån sin långa närvaro, men också utifrån att man är en del av den kultur och det samhälle man vill förändra. Man utgör inget hot utifrån, och kan därmed uppnå djupgående kulturella förändringar i området”.
”Man utgör inget hot utifrån, och kan därmed uppnå djupgående kulturella förändringar i området.”
PMU om kyrkans roll för att motverka könsstympning i Kenya
Förtroende och långsiktighet är också helt avgörande i konfliktsituationer och fredsbyggande. Organisationer som exempelvis Act Svenska kyrkan, KFUM, Emmaus Stockholm och Life & Peace Institute berättar hur deras samarbeten har stärkt lokala organisationers långsiktiga arbete för fred, jämställdhet, ungas rättigheter, ickevåld och konflikthantering i Colombia, Palestina, Västsahara respektive Etiopien.
”Unga människor står ofta i första ledet i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter och de utsätter sig själva för stora risker i sin strävan efter ett bättre liv. I länder med utbredd fattigdom och förtryck är stödet till organisationer och aktivister därför avgörande”, skriver Plan International Sverige.
Unga människor står ofta i första ledet i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter och de utsätter sig själva för stora risker i sin strävan efter ett bättre liv. I länder med utbredd fattigdom och förtryck är stödet till organisationer och aktivister därför avgörande.
Plan International Sverige
Brevskörden ger många exempel på att ett aktivt, demokratiskt civilsamhälle gör det möjligt för människor att gå samman och hantera gemensamma problem och ha en starkare röst i samhället. I länder med utbredd fattigdom och förtryck är ett starkt civilsamhälle helt avgörande för människors strävan efter bättre liv. Dessutom ger mer resurser till civilsamhället också utdelning på flera andra områden som regeringen vill prioritera, som jämställdhet, klimat och miljö, hälsa samt stöd till demokrati- och människorättsförsvarare.
Nu har regeringen chansen att infria försummade löften
Klimatanpassning
Inom den framtid vi kan överblicka kommer klimatkrisen vara den i särklass viktigaste faktorn för hållbar utveckling, då den påverkar hela världen och alla delar av samhället. Därför måste arbetet mot klimatförändringarnas effekter stärkas och den långsiktiga livsmedelssäkerheten ökas, vilket Svenska Missionsrådet lyfter i sitt brev. Naturskyddsföreningen vill se en kraftig satsning på de grupper och länder som drabbas allra hårdast av klimatkrisen.
Stärka smarta samband som är bra för unga och gamla, planeten och ekonomin
Många av breven ger exempel på sambanden mellan olika lösningar för en hållbar utveckling.
- ”Satsningar för landsbygdens kvinnor är av stor betydelse för att effektivt nå regeringens mål som rör kvinnors rättigheter, hälsofrämjande insatser och klimatbistånd”, skriver Svalorna Latinamerika.
- We Effect, ger positiva exempel på hur stöd till småskaliga bönder samtidigt stärker länders matproduktion, människors mattrygghet, ekonomisk utveckling och klimatanpassning.
- ”Respekten för mänskliga rättigheter i arbetslivet och anständiga arbetsvillkor är grundläggande förutsättningar för såväl människors möjligheter att ta sig ur fattigdom som för en verkligt hållbar handel”, skriver Union to Union.
Respekten för mänskliga rättigheter i arbetslivet och anständiga arbetsvillkor är grundläggande förutsättningar för såväl människors möjligheter att ta sig ur fattigdom som för en verkligt hållbar handel
Union to Union
- Att stärka budgeten för Sveriges strategi för social hållbar utveckling nämns som en särskilt viktigt av bland andra Act Svenska kyrkan, PRO Global, och Plan International Sverige.
- Utbildning, organisering och ekonomiska förutsättningar bidrar till att ”människor kan leva kvar på landsbygden och utveckla sin produktion, sin inkomst och bevara miljö- och naturvärden” samtidigt som det minimerar osäker migration och instabilitet på den indiska kontinenten och underlättar anpassning till klimatförändringar som redan idag gör sig kännbara”. Detta skriver Framtidsjorden om.
- Barnfonden efterlyser en storsatsning på insatser för klimatanpassning i civilsamhället. Behoven handlar om akuta, förebyggande såväl som strategiska åtgärder för framtiden inom ”områden som migration, hälsa, utbildning och försörjning så att samhällen är redo för en framtid som ser annorlunda ut”. Barns rättigheter nämns som en prioritering att satsa mer på för att stärka alla regeringens tematiska prioriteringar.
Långsiktiga åtaganden i konflikt- och postkonfliktländer
- En satsning på hållbar fred och inkluderande processer för att förebygga och lösa väpnade konflikter är rätt väg att gå för att leva upp till flera av regeringens prioriteringar, skriver Life & Peace Institute. Detta eftersom ”väpnade konflikter har katastrofala konsekvenser för demokratins utveckling runt om i världen och är det största hindret för att uppnå Agenda 2030, då närmare 4/5 av världens extremt fattiga personer också lever i fragila och konfliktdrabbade områden”.
Väpnade konflikter har katastrofala konsekvenser för demokratins utveckling runt om i världen och är det största hindret för att uppnå Agenda 2030.
Life & Peace Institute
- Läkarmissionen, skriver att det är ”avgörande att bortglömda och utdragna konflikter i länder som befinner sig i skuggan prioriteras högre”, och nämner Sudan och Sydsudan och andra länder kring Afrikas Horn.
- Länder som Guatemala, Colombia, Palestina och Myanmar nämns i flera organisationers brev, där situationen gör att stödet borde öka, men istället har minskat abrupt. ”De neddragningar som gjordes kom för snabbt; planerade program som stärker lokal matförsörjning och ekonomisk utveckling blev omöjliga att genomföra, vilket direkt motverkar Sveriges intressen och biståndets syfte”, skriver We Effect.
Jämställdhet och SRHR
När det handlar om hälsa, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt mänskliga rättigheter har svenskt utvecklingsbistånd stöttat framgångar på alla nivåer: från Erikshjälpens exempel med föräldrautbildningar i Benin, till IM:s exempel på en arbetsseger för aborträtten i den interamerikanska domstolen.
- Afrikagruppernas partnerorganisation i Moçambique gör stora insatser för att säkra tillgången till sexuell och reproduktiv hälsovård och primärvård genom elva lokala kliniker, bland annat i det terrordrabbade Cabo Delgado i de norra delarna av landet.
- Plan Internationals samarbeten har bidragit till att organisera unga för rätten till jämlik vård, sexualundervisning och en ny lag mot könsstympning i Egypten.
- MR-fondens samarbeten har möjliggjort för lokala HBTQI-organisationer att höras i dokumentationen av människorättskränkningar i Myanmar, och att stödja isolerade MR-försvarare på Kuba.
Vad händer i vårändringsbudgeten?
När regeringen aviserade en ökad andel bistånd till civilsamhället mottogs det med glädje av många biståndsaktörer. De blev desto mer besvikna när regeringen sedan lade budgeten för civilsamhällesbiståndet på en nivå som var lägre än i någon budgetproposition under de senaste sju åren. Neddragningen drabbar även stödet till demokratikämpar och människorättsförsvarare, en annan av regeringens uttalade prioriteringar. Regeringen har även tagit bort resurser ur budgetposter som innehåller en hög andel klimatfinansiering och jämställdhetsfokus – trots försäkringar om att prioritera dessa områden.
Många organisationer ställer i sina brev därför följande fråga till biståndsminister Johan Forssell: ”Visst kan vi och våra internationella samarbetsorganisationer förvänta oss att Du och regeringen i vårbudgeten infriar löftet och använder de outnyttjade 1,2 miljarderna till att öka andelen bistånd som går till civilsamhället?”
Civilsamhällesanslaget, miljoner kronor (anslagspost 5 i statens budget)
Diagrammet visar två summor för 2022, dels från den ursprungliga budgetpropositionen för 2023 och dels den 10 procent lägre höständringsbudgeten efter oväntade avräkningar för flyktingkostnader i Sverige på grund av kriget i Ukraina.
De organisationer som skrivit brev till biståndsministern är: Act Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Barnfonden, Emmaus Stockholm, Erikshjälpen, Framtidsjorden, IM, KFUM, Life & Peace Institute, LSU, Läkarmissionen, MR-fonden, Naturskyddsföreningen, Plan Sverige, PMU, PRO Global, Svenska missionsrådet, SOS Barnbyar, Svalorna Latinamerika, Union to Union och We Effect.