Baserat på Migrationsverkets prognoser gjorde regeringen så kallade avräkningar från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande från Ukraina i Sverige. Eftersom prognoserna överskattat kostnaderna för flyktingmottagandet, finns det nu minst 1,2 miljarder kronor som skyndsamt måste återföras till det internationella biståndet.
– Avräkningar för asylkostnader är sedan länge ett problem för biståndets effektivitet och transparens. Denna typ av inhemska kostnader borde inte tas ur biståndsbudgeten överhuvudtaget. Regeringen bör nu genast föra tillbaka pengar så att de kan användas till sitt verkliga syfte och stötta världens människorättsförsvarare i en allt hårdare kamp mot fattigdom och förtryck, säger Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia.
Den situation som har uppstått i år, med behov av att återföra stora summor till biståndet redan i vårändringsbudgeten är relativt ovanlig, men inte unik. De flesta år har eventuella justeringar gjorts i höständringsbudgeten. Överskattningar av biståndskostnader i prognoserna har varit som störst och haft kvarstående effekt under åren efter tillfällen då antalet flyktingar till Sverige ökat kraftigt, som skedde 2022, och under flyktingkrisen 2015-2016. Faktum är att det i vårbudgeten 2017 återfördes 1,3 miljarder kronor till biståndet, för att prognosen (likt i år) redan blivit så missvisande. Sedan återfördes ytterligare 0,5 miljarder kronor i höständringsbudgeten 2017.
Detta betyder att årets prognosticerade avräkningar för flyktingkostnader med stor sannolikhet kommer att fortsätta minska i kommande prognoser.
– Självklart bör minst 1,2 miljarder återställas till det internationella biståndet i vårbudgeten. Regeringen har flera uttalade prioriteringar som inte speglas i tilldelade resurser, så det är utmärkt att regeringen får denna andra chans att stärka arbetet med civilsamhället, människorättsförsvarare, jämställdhet och klimat, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare på ForumCiv.
Här nedan finns en sammanställning av de tidigare prognoserna för hur mycket som tas från biståndet (Utgiftsområde 7) för flyktingkostnader i Sverige inom Utgiftsområde 8 (Migration) och Utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad).
Fakta om flyktingavräkningar
- På grund av en specialregel i OECD:s biståndskommitté DAC, kan biståndsgivarländer räkna vissa inhemska flyktingkostnader för personer från låg- och medelinkomstländer som internationellt bistånd under de första 12 månaderna.
- Denna regel är ett undantag som inte följer samma logik som OECD:s biståndsdefinition i övrigt. Reglerna sätts genom konsensusbeslut mellan biståndsgivarna i kommittén som har velat få redovisa sina egna flyktingkostnader som en form av humanitärt bistånd till utvecklingsländer.
- Ukraina, som många flyktingar nu kommer ifrån, är ett land på OECD DAC:s lista över möjliga biståndsmottagare, och därför kan kostnader för mottagande i Sverige enligt reglerna redovisas som biståndskostnader.
- Fastställandet av biståndskostnader för flyktingmottagande i Sverige görs genom prognoser från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som bygger på kvoter av vissa anslag. Prognoserna publiceras fyra gånger per år, normalt sett februari, april, juli och oktober.
- I de flesta EU-medlemsstater redovisas inhemska flyktingkostnader som bistånd, men majoriteten av länderna redovisar dem som tillskott till den ordinarie biståndsbudgeten. Sverige och ett fåtal andra givarländer har gjort så kallade avräkningar från biståndsbudgeten, som har orsakat stora nedskärningar och omflyttningar i biståndet mellan och under budgetår.
- Den nya regeringen har beslutat att begränsa avräkningar till maximalt 8 procent av den totala biståndsbudgeten, och att eventuella ökade flyktingkostnader i framtiden inte ska påverka innevarande års budget negativt.
Källor
Länkar till myndigheternas prognoser för 2023, där summan som är möjlig att redovisa som biståndskostnader framgår i bilaga 5:
Regeringens löfte om att öka biståndet till civilsamhället och till prioriteringar som bland annar demokrati, jämställdhet och klimat: Bana for bistandet – Uppgorelse Tido.pdf (kristdemokraterna.se)
CONCORD Sveriges granskning av de minskade resurserna till tre av regeringens prioriteringar: civilsamhället, klimat och jämställdhet: Ökar biståndet till civilsamhället? – CONCORD Sverige