Den 30 november till 12 december träffas världens länder åter för klimattoppmöte, COP28. Sverige förhandlar enbart som en del av EU, och EU:s position utgörs av rådsslutsatser från miljöministrarna i Miljörådet och finansministrarna i ECOFIN. Båda dessa antogs i oktober. Tidigare samma månad ställde sig 27 CONCORD-medlemmar bakom gemensamma rekommendationer inom fyra olika områden som vi vill att Sverige och EU ska driva. Vi har läst Miljörådets och ECOFINs rådsslutsatser för att se var EU levererar och var unionen fallerar i förhållande vårt positionspapper.
HUR VÄL LEVER EU:S POSITION UPP TILL VÅRA REKOMMENDATIONER?
Det gick att hitta ett viktigt besked, och det är att EU ska gå i täten för dubbleringen av klimatfinansiering till anpassning, med fokus på utsatta länder. Men annars innehåller inte slutsatserna några större förflyttningar eller konkreta löften. EU skulle ha behövt göra starkare ställningstagande om utfasning av alla fossila bränslen och en skärpning av EU:s utsläppsmål till 2030. Och vi hade velat se konkreta löften om nya pengar till skador och förluster.
Här går vi igenom rådsslutsatsernas innehåll, utifrån de fyra områden som CONCORD Sverige vill se EU och Sverige agera för och driva i förhandlingarna.
1. MINSKA UTSLÄPPEN DRASTISKT OCH AVVECKLA FOSSILA BRÄNSLEN
I miljöministrarnas slutsatser noteras att fit for 55-paketet, om det genomförs fullt ut, kommer att innebära en större utsläppsminskning än 55 procent till 2030. Något nytt, skarpare mål, sattes dockinte. Rådet understryker att 1,5-gradersgränsen kräver att så kallade ”unabated fossil fuels” fasas ut, det vill säga fossila bränslen utan teknisk uppfångning av utsläpp. Det är ett svagare ställningstagande än att alla fossila bränslen ska fasas ut. Däremot klargörs att teknik för koldioxidinfångning och -lagring bör begränsas till sektorer som är svåra att ställa om och inte användas för att fördröja klimatomställningen.
Miljöministrarna slår fast att alla fossila subventioner som inte bidrar till rättvis omställning eller minskad så kallad energifattigdom ska fasas ut så fort som möjligt. Finansministrarna refererar bara till utfasning av ineffektiva fossila subventioner. Däremot välkomnar de (eng: invites) internationella finansiella institutioner att så fort som möjligt sluta finanseria fossila energiprojekt, vilket är positivt.
2. SÄKRA KLIMATFINANSIERING TILL ANPASSNING, SKADOR OCH FÖRLUSTER
Miljörådet bekräftar EU:s engagemang för att bidra till åtagandet om 100 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering, och uppmanar alla berörda parter att växla upp sina insatser så att målet nås. Under COP26 i Glasgow beslutades att finansieringen till anpassning ska dubbleras, vilket miljörådet nu lovar att EU ska gå i täten för. Här ska särskilt fokus ligga på fattiga och sårbara länder och samhällen, i synnerhet låginkomstländer och små önationer under utveckling (eng: Small Island Developing States). Det är ett viktigt besked att EU vill satsa på stöd till anpassning för de som drabbas hårdast. Även finansministrarna lyfter EU:s intention att följa upp åtagandet om dubblering, men i svagare ordalag.
Miljöministrarna understryker att många aktörer redan finansierar insatser för skador och förluster, och att existerande typer av finansiering måste stärkas för att bättre svara mot behoven. Särskilt de internationella finansiella institutionerna nämns ha potential att bidra till detta. De bekräftar EU:s engagemang för att genomföra COP27-beslutet att världens rika länder ska inrätta en fond för skador och förluster. Slutsatserna påpekar att den bör fylla luckor i det nuvarande finansieringslandskapet och särskilt fokusera på de mest drabbade utvecklingsländerna. Dessvärre görs inga utfästelser om ny och additionell offentlig finansiering från EU och dess medlemsstater, varken till skador och förluster generellt, eller till fonden specifikt.
3. BIDRA TILL MENINGSFULLT DELTAGANDE OCH INKLUDERANDE BESLUTSFATTANDE
I miljörådets slutsatser beskrivs att ett inkluderande deltagande från civilsamhället och olika aktörer är viktigt för social rättvisa och inkludering i den globala omställningen. Urfolk, lokalsamhällen, migranter, barn och unga samt funktionsnedsatta listas, liksom jämställdhet, kvinnors och flickors egenmakt samt rättvisa mellan generationer.
Slutsatserna saknar dock skrivningar om att säkerställa civilsamhällets deltagande under COP28, trots de väl kända utmaningarna gällande fri- och rättigheter i värdlandet, i kombination med praktiska och ekonomiska hinder.
Miljörådet stödjer genomgripande insatser för att uppnå jämställdhet, bland annat genom genomförandet av jämställdhetshandlingsplanen i Parisavtalets “enhanced Lima Work Programme”. Vi hade velat se starkare formuleringar om obligatorisk rapportering, jämställt deltagande i beslutsfattande, och klimatfinansiering som angriper ojämställda maktstrukturer.
I finansministrarnas slutsatser om klimatfinansiering nämns inte jämställdhet överhuvudtaget, inte heller unga, barn eller urfolk, eller inkluderande beslutsfattande kring klimatfinansiering eller klimatarbete i stort.
4. TACKLA KLIMAT- OCH NATURKRISERNA TILLSAMMANS
I Miljörådets slutsatser finns ett avsnitt om kopplingar mellan klimatförhandlingarna och andra internationella ramverk där det betonas att klimatförändringar, biologisk mångfald och andra miljöfrågor hänger samman. Parter uppmanas att använda så kallade naturbaserade lösningar, så som dessa definierats av UNEA, och det finns omnämnande om starka sociala och miljömässiga säkerhetsmekanismer. Ministrarna vill stärka synergier mellan klimatkonventionen och konventionen för biologisk mångfald och dess nya globala ramverk.
Det saknas referenser i dokumentet till den privata sektorns ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, och möjligheter att hålla företag ansvariga. Inte heller nämns skydd av miljöförsvarare, annat än ett par formuleringar om respekt för mänskliga rättigheter, och specifikt urfolks rättigheter, bland annat i samband med handel med utsläppsrätter enligt Parisavtalets Artikel 6.
Matsäkerhet, hållbara matsystem och jordbruk omnämns mycket kort i miljörådets slutsatser, men inte matsuveränitet, agroekologiska principer eller småskaliga jordbrukares roll för en hållbar global matförsörjning.
Här kan du läsa rådsslutsatserna: