Resultatet av valet till Europaparlamentet innebär en stark högergir. Ytterhögerns partigrupp Patriots for Europe är nu tredje största grupp, efter mitten-högergruppen EPP och socialisterna S&D. Det är framför allt den liberala gruppen Renew och gröna gruppen Greens som har tappat väljare. De tre ytterhögergrupperna får tillsammans 187 mandat, vilket är ett mandat färre än EPP. Det finns också 32 parlamentariker som är politiska vildar, vilket innebär att de inte tillhör någon partigrupp utan kan rösta i linje med vilken partigrupp de vill. Denna högerdominerade sammansättning av Europaparlamentet kommer att ha stor påverkan på utvecklingspolitiken eftersom extremhögern och i viss mån även den konservativa högern anses vara anti-bistånd, anti-migration och anti-feminism.
Bistånd för handels- och migrationsintressen
EU har sedan en tid rört sig mer mot ett bistånd baserat på unionens intressen, vilket inte kommer att vara svårt att driva igenom i den nya konstellationen i parlamentet. Intressena kan sammanfattas med att vilja främja handel, minska invandring och öka återvändande genom till viss del villkorat bistånd. Biståndet spelar också roll för geopolitiska intressen, inte minst i förhållande till Kinas och Rysslands inflytande.
EU:s satsning på bistånd genom det stora infrastrukturprojekt Global Gateway kommer sannolikt att få fortsatt stöd av ett högerparlament, eftersom de förespråkar privatinvesteringar. Global Gateway har kritiserats av civilsamhället för att bland annat förbise rättighetsperspektivet och för att det fokuseras till länder som redan har stabilt styre istället för till mer sköra länders utveckling.
När EU:s långtidsbudget för 2021-2027 antogs, öronmärktes för första gången tio procent till migrationshantering. Det var kontroversiellt, dels för att parlamentariker till vänster menade att bistånd inte är förenligt med åtgärder som till exempel tvångsförflyttning, och parlamentariker till höger tyckte att öronmärkningen var för låg för att hantera migration. 2021 och 2022 användes 14 procent av biståndsbudgeten till ”åtgärder som stödjer hantering och styrning av migration och tvångsförflyttning”.
Ytterhögern kommer sannolikt att driva att öronmärkning ska öka eller helt tas bort, så att det inte finns någon nedre gräns. Den gröna gruppen har lovat att jobba hårt för att de tio procenten inte överstigs, men har litet stöd av övriga partigrupper. De gröna har redan bett Europeiska revisionsrätten att inleda en utredning om användandet av biståndsbudgeten till migrationshantering. Under 2025 ska kommissionen göra en halvtidsöversyn av långtidsbudgeten inklusive biståndsbudgeten och då kan många frågor komma på bordet.
Mindre klimat och mer försvar
De senaste fem åren har de tre mittenpartigrupperna EPP, S&D och Renew tillsammans haft majoritet i parlamentet och därmed kunnat göra gemensam sak i flera frågor. De har bland annat drivit igenom klimathandlingsplanen den Gröna given, EU:s biståndsbudget samt EU:s svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Dessa grupper har nu en försvagad majoritet, vilket kan påverka utgången i dessa frågor. EPP-gruppen började till exempel bli mer skeptisk till Gröna given redan före valet.
En konsekvens av kriget i Ukraina är att det nu förs diskussioner mellan EPP, S&D och Renew om att uppgradera underutskottet för säkerhet och försvar (SEDE) till ett renodlat ordinarie försvarsutskott. S&D har dock haft som villkor att även utskottet för mänskliga rättigheter (DROI) i så fall ska uppgraderas. Chansen att få till en balans mellan försvarsfrågor och mänskliga rättigheter är dock låg eftersom det nu ser ut som att S&D släpper på kravet för att istället ingå i en bredare överenskommelse med mittenpartierna.
Är extremhögern utestängd från utskotten?
Trots att de konservativa och extremhögern kan tycka lika i flera frågor ingick partigrupperna i mitten (EPP, Renew, S&D och Greens) i juli en informell överenskommelse om att stänga ute extremhögern från viktiga utskottspositioner. Denna så kallade cordon sanitaire tillämpas olika mellan partigrupperna. EPP är till exempel öppen för att samarbeta med partigruppen ECR där till exempel Sverigedemokraterna, polska partiet Lag och rättvisa och italienska partiet Fratelli d’Italia sitter. Det ledde till att ECR-parlamentariker valdes till bland annat ordförande för budgetutskottet (BUDG), andra eller tredje vice ordförande för viktiga utskott så som utrikes (AFET), miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI), medborgliga fri- och rättigheter (LIBE), rättsliga frågor (JURI), budgetkontroll (CONT) och säkerhet och försvar (SEDE). Svensken Charlie Weimers från Sverigedemokraterna blev vald till andra vice ordförande för LIBE. Både S&D och de Gröna utesluter samarbete med ECR.
Att ha ordförandeposten ger stort inflytande över dagordningen för utskottsmötena, det vill säga vilka frågor som ska tas upp för diskussion och när. Att kunna kontrollera dagordningen kan ha stora fördelar för att till exempel skynda på eller försena ärenden när en viss ledamot är borta vid omröstning, eller för att en fråga ska komma upp i plenum och därmed kunna bli ett gällande beslut.
Du har just läst den första delen i vår serie om EU-institutionerna efter valet. I del 2 tittar vi närmare på i vilka utskott de svenska parlamentarikerna finns.