Nedskärningarna i årets budget har gjorts för att täcka kostnader för flyktingar från Ukraina. En ofta kritiserad OECD-regel gör det möjligt för givarländer att redovisa kostnader för flyktingmottagande som bistånd, så kallade ”avräkningar”. Regeln gör det möjligt för länder som Sverige att ta medel ur biståndsbudgeten för att ta emot flyktingar från ett land som är mottagare av svenskt bistånd, trots att kostnaderna uppstår i Sverige.
I dagens svåra och parallella kriser som drabbar människor i fattigdom mycket hårt, sticker Sveriges agerande ut i internationell jämförelse. Följande länder har redovisat nedskärningar i det totala biståndet till låg- och medelinkomstländer till följd av flyktingmottagande från Ukraina:
- Sverige: minus 7,9 miljarder SEK (cirka 743 miljoner euro)
- Danmark: minus 2 miljarder DKK (cirka 269 miljarder euro)
- Storbritannien: minus okänd summa på grund av begränsad transparens. Storbritannien har deklarerat att alla kostnader som kan redovisas som bistånd enligt de internationella reglerna ska rymmas inom årets budgetram för biståndet.*
I Norge hade regeringen ursprungligen föreslagit en nedskärning på 4 miljarder NOK för att täcka flyktingkostnader i Norge, men efter budgetförhandlingar landade minskningen på 1,5 miljarder NOK (cirka 144 miljoner euro). Norge hade sedan tidigare ökat sin biståndsbudget med 1,8 miljarder NOK till Ukraina, och landar därför på en total ökning med 0,3 miljarder NOK (cirka 28 miljoner euro). Delar av budgeten har dock omfördelats från sitt ursprungssyfte, i och med att stöd till vissa FN-organ nu uteblir.
Sverige och Storbritannien är de enda givarna som tar hela flyktingkostnaden från biståndet 2022
Enbart Sverige och Storbritannien står fast vid att redovisa samtliga tillåtna kostnader som bistånd, och dessutom ta dessa medel från den befintliga biståndsbudgeten. Vissa givarländer väljer att inte alls redovisa sådana kostnader som bistånd. Den stora majoriteten givare har valt att täcka stöd till flyktingar från Ukraina från andra delar av statsbudgeten eller genom att gå med underskott. Flera givare uppger att de kommer att redovisa inhemska kostnader som bistånd, men att resurser kommer tillföras utöver den ordinarie biståndsbudgeten. Det finns ingenting i OECD:s regelverk som säger att kostnader som redovisas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA) måste avräknas den befintliga biståndsbudgeten.
Sveriges, Norges och Storbritanniens nedskärningar drabbar ingångna avtal
Flera givare har uttryckt att stödet till Ukraina inte ska tränga undan stödet till de mest utsatta länderna i de globala kriser som pågår. Tyskland har skjutit till stora summor till både Ukraina och till länder som är hårt drabbade av hungerkrisen. Nederländerna aviserade nyligen nedskärningar av det internationella biståndet till förmån för inhemskt flyktingmottagande, men utan att pågående biståndsprogram ska minskas. Istället täcker Nederländerna kostnaderna för flyktingmottagande, 150 miljoner euro, genom ”förskott” på nästa och nästnästa års biståndsbudgetar. Även den danska regeringen uppger att de strävat efter att inte bryta några redan ingångna avtal med sin minskning av det totala biståndet.
Kontrasten mot den svenska regeringens agerande är stor. Beslutet i april att skära ner med 9,2 miljarder kronor, nästan en femtedel av biståndsbudgeten, påverkade redan ingångna avtal. Ur vissa budgetposter togs så mycket som 38 procent (civilsamhälle), 42 procent (demokrati och mänskliga rättigheter) eller 47 procent (hållbar utveckling) vilket gjorde fortsatt verksamhet under året i princip omöjlig.
Även i Norge och Storbritannien drabbas pågående biståndsinsatser av nedläggning eller uteblivna medel.
Enbart Sverige skär ner ”i förskott” och håller inne med mer pengar än nödvändigt
Den svenska regeringen beslöt i början av juni att återställa 1,3 miljarder kronor till biståndet, av de 9,2 miljarder kronor som skars ned. Men baserat på Migrationsverkets aprilprognos skulle 3,5 miljarder kronor kunna återföras till biståndet. Sedan dess har antalet skyddssökande från Ukraina till Sverige minskat till långt under de tidigare prognoserna. Om man beräknar kostnaden enligt samma modell som regeringen använt, visar det att nedskärningen av biståndet i nuläget är 5,6 miljarder kronor för hög.
Mer finansiering behövs – istället riskerar vi inflation av biståndsstatistiken
Utöver att skära i biståndet för att bekosta flyktingmottagande har kriget medfört att många länder har flyttat biståndsresurser till Ukraina, vilket är en förväntad reaktion på en katastrof av den storlek som kriget innebär. Även Sverige prioriterade om 500 miljoner kronor till humanitär hjälp i Ukraina från ännu oanvända medel ur ett stort antal budgetposter.
För att säkra den globala matsäkerheten och sociala och ekonomiska utvecklingen i låg- och medelinkomstländer kommer det att krävas en kraftigt ökad finansiering under de närmaste åren. I annat fall kommer enskilda människor och lokalsamhällen att drabbas mycket hårt, liksom världens förmåga att hantera pågående konflikter och att nå internationella klimatmål.
Istället för faktisk ökad finansiering för hållbar utveckling riskerar redovisningen av inhemska flyktingkostnader nu att leda till inflation av biståndsstatistiken. I länder där det ser ut som att biståndet ökar kommer människor i låg- och medelinkomstländer aldrig få ta del av dessa resurser.
Tabell över givares hanteringar av biståndet
Här finns en översikt i tabellformat av hur olika biståndsgivarländer agerat med sina biståndspengar under år 2022.
Så gjorde vi:
För att sätta Sveriges minskningar av biståndet i ett internationellt perspektiv genomförde CONCORD Sverige en enkät med medlemmar inom de internationella nätverken CONCORD Europa, samt OECD:s biståndsorgan DAC:s referensgrupp för civilsamhällesorganisationer. Vi ställde frågan om hur olika höginkomstländer har förändrat sina biståndsbudgetar under 2022, till följd av Rysslands krig mot Ukraina och de kraftigt ökande behoven i och utanför Ukraina.
* Artikeln skrevs den 17 juni 2022