Vad är avräkningar?
Vissa saker bokförs som bistånd men hanteras inom andra områden i statsbudgeten. Exempelvis räknas 3 miljarder kronor av för den del av Sveriges EU-avgift som går till EU-institutionernas bistånd. Även statens förvaltningskostnader för biståndet räknas av.
Men även en del kostnader för flyktingmottagande i Sverige tas ur biståndet (1,1 miljarder i budgetpropositionen för 2022). Det är ett tekniskt sett tillåtet, men av många kritiserat, sätt att redovisa inhemska kostnader som bistånd. Anledningen till att det är tillåtet är att reglerna sätts i OECD:s biståndskommitté DAC, och många av de rika länderna vill kunna ha den utvägen vid tillfällen då flyktingmottagandet i deras eget land ökar.
Det kan räknas som ”bistånd” om flyktingarna kommer från ett land som finns på OECD DAC:s lista över möjliga mottagare av bistånd, vilket är fallet med Ukraina. Det som händer nu, och som vi också såg hända 2015, då Sverige tog emot många flyktingar, är att regeringen väljer att täcka Migrationsverkets beräknade kostnader för mottagandet i Sverige med medel ur biståndsbudgeten. Det innebär alltså att en stor del av de pengar som skulle gått till internationellt bistånd nu stannar i Sverige, som blir det största enskilda mottagarlandet för sitt eget bistånd.
Varför är det ett dåligt beslut att ta pengar från biståndet till flyktingmottagande i Sverige?
Världen hänger ihop. Krisen i Ukraina går inte att isolera från exempelvis livsmedelsförsörjningen globalt, och, som vi såg under coronapandemin, leder varje kris till svallvågor och konsekvenser som går långt utöver krisen i sig.
Sveriges bistånd går till pågående, samhällsviktiga och ofta bokstavligen livsviktiga verksamheter som bekämpar fattigdom och förtryck i låg- och medelinkomstländer.
Genom att bygga upp civilsamhällen och exempelvis stärka jämställdhet, människorättsförsvarare och klimatarbete kan det förebygga kriser och konflikter.
FN, Världsbanken, Världshandelsorganisationen, Internationella valutafonden och många biståndsorganisationer har tydligt förmedlat det allvarliga världsläget. Höginkomstländerna har nästan utan undantag återhämtat sig ekonomiskt efter pandemin, till skillnad från många låg- och medelinkomstländer. Därför behöver höginkomstländerna göra mer, inte mindre, för att stötta utvecklingsländer som inte ens har kommit tillbaka till inkomsterna de hade innan pandemin.
- Fattigdom och hunger ökar för första gången på decennier.
- Demokratin går bakåt i fler länder än den går framåt i, och jämställdheten backar globalt.
- Krisen och tragedin i och med Rysslands invasionskrig i Ukraina leder till ökade matpriser globalt och kommer därigenom att ytterligare förvärra hungern och fattigdomen i världen.
- Sverige kan komma att ”inspirera” andra biståndsgivande länder att på liknande sätt göra stora avräkningar för inhemska kostnader. Beslutet påverkar därför inte ”bara” Sveriges biståndsanslag utan riskerar att sätta en negativ trend bland biståndsgivare. Det vore katastrofalt i det rådande världsläget.
Så stor del av biståndet togs till flyktingmottagande i Sverige 2015-2022
Hur genomförs avräkningarna?
Tidigare år har regeringen minskat biståndsbudgeten antingen i höstbudgeten eller i vårbudgeten. Årets nedskärningar är gjorda genom ett regeringsbeslut som fryser Sidas utbetalningar ur biståndsanslagen. Det kommunicerades genom en ändring i Sidas regleringsbrev. Eftersom budgetanslagen inte formellt är ändrade har regeringen när som helst möjlighet att helt eller delvis häva sitt beslut. Det innebär också att en del av pengarna kan betalas ut senare under året om flyktingmottagandet blir mindre kostsamt. Osäkerheten om storleken på avräkningarna omöjliggör planeringen för många typer av samarbeten som biståndet finansierar.
Nedskärningarna slår olika mot olika delar av budgeten. Till exempel har regeringen minskat budgeten till civilsamhället med 38 procent, och budgetanslagen till Hållbar utveckling och Mänskliga rättigheter och demokrati hotas minska med 47 respektive 42 procent. Om inte regeringen tar tillbaka beslutet inom kort kommer det mesta av årets planerade verksamhet inte att kunna genomföras.
Minskning i procent på olika anslag i biståndet
| Ramanslag i biståndsbudgeten | Budget före nedskärning | Fryst av regeringen | Minskning |
| Humanitära insatser | 5035 | 0 | 0% |
| Informations- och kommunikationsverksamhet | 155 | 55 | 35% |
| Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället | 1955 | 750 | 38% |
| Asien | 1900 | 610 | 32% |
| Latinamerika | 840 | 270 | 32% |
| Afrika | 8000 | 1730 | 22% |
| Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer | 1000 | 420 | 42% |
| Mellanöstern och Nordafrika | 1460 | 465 | 32% |
| Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balken och Turkiet | 1715 | 200 | 12% |
| Hållbar fred | 430 | 160 | 37% |
| Kapacitetsutveckling och Agenda 2030 | 685 | 229 | 33% |
| Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar | 4200 | 133 | 3% |
| Multilaterala och internationella organisationer och fonder | 12686 | 1750 | 14% |
| Forskningssamarbete | 935 | 330 | 35% |
| Strategiskt inriktade bidrag | 3092 | 375 | 12% |
| Hållbar utveckling | 3570 | 1690 | 47% |
Hur redovisas avräkningar?
Formellt räknas mottagande av ukrainska flyktingar i Sverige som bistånd till utvecklingsländer. Detta är dock inkonsekvent mot all övrig biståndsstatistik, där exempelvis stöd till mottagande av ukrainska flyktingar i grannlandet Moldavien redovisas som bistånd till Moldavien. Att ta emot flyktingar är ett ansvar som alla länder på jorden har. Dock står utvecklingsländerna idag för 85 procent av allt mottagande av människor på flykt, och tar därmed ett större ansvar i denna fråga än höginkomstländerna.
Flyktingavräkningar redovisas som officiellt bistånd (ODA) men ingår inte i biståndsbudgeten. Kostnaderna mäts inte heller mot biståndets mål och granskas inte på samma sätt som biståndsmedel gör. Att använda bistånd till flyktingmottagande i det egna landet uppfyller inga av de principer om effektivt bistånd som Sverige har åtagit sig att följa i internationella överenskommelser.
Flyktingavräkningar bygger på prognoser som migrationsverket gör över antalet flyktingar och asylsökande. De stora nedskärningarna gjordes baserat på osäkra scenarier innan Migrationsverkets prognos den 27 april. Nu finns en ordinarie prognos som visar att nedskärningarna ovan är åtminstone 4 miljarder för höga. Troligen mer eftersom prognoserna under första halvåret varit högre än utfallet varje år sedan 2016.
Är det bistånd?
Biståndsexperten Staffan Landin tog år 2017 fram en granskning av Sveriges bistånd på uppdrag av tio medlemmar i CONCORD Sverige. Den visar bland annat att Sverige var tidiga med att slå rekord i att minska biståndsbudgeten för att bekosta inhemskt flyktingmottagande.
Kort om Sveriges bistånd
Sverige är en av världens tre största biståndsgivare i procent av BNI, tillsammans med Luxemburg och Norge. Räknat i kronor är Sverige världens sjätte största biståndsgivare. I budgeten för 2022 beräknas Sveriges totala bistånd till 57,4 miljarder kronor, varav 50 miljarder är budgeten för den internationella biståndsverksamheten
I biståndsbudgeten finns det angivet ramar för hur mycket pengar som ska användas till vad. Det finns några anslag i budgeten som regeringen beslutar om. Sida beslutar om andra delar, och ansvarar för att betala ut en stor del av Sveriges bistånd.
Olika civilsamhällesorganisationer, andra organisationer, institutioner och företag får finansiering via Sida för att genomföra verksamhet inom de prioriterade områdena för svenskt bistånd: mänskliga rättigheter och demokrati, jämställdhet, miljö och klimat, fred, ekonomisk utveckling, migration, hälsa, samt utbildning och forskning.
Sverige satsar en större andel av biståndsbudgeten på demokrati och mänskliga rättigheter (inklusive jämställdhet) jämfört med många andra biståndsgivare. Även när det gäller klimatfinansiering är Sverige ett land som har bidragit mer än de flesta länder.