Den 15 mars hade Sida ett möte med de 17 organisationer som har strategiska partnerskap med Sida inom biståndsstrategin för civilsamhället. Då meddelade myndigheten att alla avtal som ligger under denna strategi, varav många löper över flera år, sägs upp vid årsskiftet. Totalt uppgår strategins budget i år till 1,8 miljarder kronor, men eftersom avtalen är fleråriga handlar det om avtal för flera miljarder som Sida vill riva upp.
2 000 organisationer riskerar bli av med svenskt stöd
När de strategiska partnerorganisationernas avtal nu hävs, så påverkas i sin tur avtal om finansiering för nästan 2000 organisationer runtom i världen. Det handlar till exempel om fackförbund, trossamfund, miljöorganisationer, barnrättsorganisationer, kvinnorättsorganisationer och jordbrukskooperativ som samverkar med sina svenska partner. Den största delen av strategins budget förmedlas till partnerorganisationer i låg- och medelinkomstländer, och deras organisering för att förändra i svåra landsituationer med konflikter, demokratisk tillbakagång och utsatthet. Partnerskapen innebär också att organisera sig tillsammans för att skapa förändring globalt som påverkar den lokala situationen, exempelvis kring handelsavtal, klimatförhandlingar, regionala och globala juridiska processer för mänskliga rättigheter, FN- eller EU-processer och globala rörelser för specifika sakfrågor.
Den största delen av strategins budget förmedlas till partnerorganisationer i låg- och medelinkomstländer, och deras organisering för att förändra i svåra landsituationer med konflikter, demokratisk tillbakagång och utsatthet.
Sida föregriper utredningar
Regeringen säger, exempelvis i sin reformagenda för biståndet, att de vill att en större del av biståndet ska gå till civilsamhället och direkt till lokala organisationer.
Den 29 februari gav regeringen Sida i uppdrag att utreda hur myndigheten kan ta över vidareförmedling av stöd, och ersätta det nuvarande systemet med strategiska partnerskapsorganisationer med ett nytt system som ska sjösättas den 1 januari 2025.
För att hinna göra om systemet innan detta datum behöver avtal sägas upp redan nu, enligt Sida. Det är så myndigheten förklarar varför de föregriper de utredningar som de ska lämna till regeringen under våren.
Vad får beslutet för praktiska och ekonomiska konsekvenser?
Flera organisationer är mitt i fleråriga avtal, och tvingas nu meddela lokala partners att planerat arbete kanske inte kan fortsätta. Detta är ett slöseri med de skattepengar som investerats i att ta fram de nuvarande planerna, och medför en stor osäkerhet som i värsta fall varar hela vägen fram till årsskiftet.
Flera organisationer är mitt i fleråriga avtal, och tvingas nu meddela lokala partners att planerat arbete kanske inte kan fortsätta.
Så här skriver We Effect på sin hemsida: ”Det betyder att både vi och våra partnerorganisationer kommer behöva ägna de kommande månaderna åt att avbryta pågående verksamhet, hantera administration och skriva nya ansökningar i stället för det arbeta för mattrygghet och ekonomisk utveckling.”
Det nya sättet att hantera civilsamhällesbiståndet ska enligt regeringens uppdrag innehålla redogörelser för ett öppet, mer konkurrensutsatt ansökningsförfarande, ”inklusive i tredje land”, och där pengarna i ökad grad ska kanaliseras till lokala organisationer i partnerländer. Detta har Sida valt att tolka som att en utlysning ska genomföras redan i år, innan utredningen av för- och nackdelar med de alternativa modellerna är klar.
Vem är ansvarig för beslutet?
Beslutet kommunicerades muntligt på ett möte mellan Sida och civilsamhället, men Sida kunde på mötet inte svara på vem som fattat beslutet. Efter mötet gav Sida i medier flera olika versioner; att beslutet var muntligt men ännu inte fanns i skrift, eller att beslutet kommer i framtiden men ännu inte var fattat. Läs beslutet på Sidas hemsida.
En tajt tidsplan kantad av administration
Maj: Senast i maj ska organisationer som vill lämna in en intresseanmälan för finansiering från Sida. Då kan pengar sökas av organisationer från hela världen.
Juni: Sida gör med hjälp av konsulter ett första urval av organisationer som får utveckla sina ansökningar.
Oktober: En ny civilsamhällesstrategi ska antas i oktober. Denna strategi ska ersätta den nuvarande strategin, som antogs den 31 januari och löper ut den 31 december och därmed är rekordkort.
Före årsskiftet: Baserat på den nya strategin ska Sida fatta beslut om vilka organisationer som får finansiering för 2025.
Med tanke på hur många olika verksamheter och organisationer som berörs, är tidsplanen mycket tajt.
Många frågetecken
Det kvarstår flera frågetecken som Sida inte har kunnat svara på. Exempelvis frågan om hur lång tid de nya avtalen kommer att löpa. Forskning visar att långsiktighet är bra för biståndets resultat, men regeringen har aviserat att den vill öppna för kortare avtal.
Att Sida ska fatta beslut om ansökningar baserat på en strategi som ännu inte antagits är uppenbart problematiskt för transparensen i förfarandet.
Att Sida ska fatta beslut om ansökningar baserat på en strategi som ännu inte antagits är uppenbart problematiskt för transparensen i förfarandet.
Läs medlemmars kommentarer
CONCORD Sveriges medlemmar varnar för slöseri med skattemedel när tid måste läggas på administration. De ser också risken att relationer skadas.
Afrikagrupperna skriver på sin hemsida: ”Afrikagrupperna protesterar när regeringen nedmonterar civilsamhället”
Union to Union intervjuas i Arbetsvärlden: ”Sida säger upp avtal om fackligt bistånd”
Och i Publikt (Fackförbundet ST:s tidning): ”Oro bland fackliga organisationer efter besked från Sida”
Naturskyddsföreningen intervjuas i Sveriges natur: ”Sida säger upp avtal med Naturskyddsföreningen”
Rädda Barnen intervjuas i Sveriges Radio Ekot: ”Sida ändrar struktur – säger upp avtal med Rädda Barnen.”
Uppföljning där CONCORD Sveriges vice ordförande Henrik Fröjmark och Morgan Johansson, S, intervjuas: ”Kritik mot regeringen efter Sidas besked: missköter området”
PMU intervjuas i Dagen: ”Sida avslutar avtal – biståndssverige är i uppror”
Olof Palmes Internationella center debatterar i Fastighetsfolket: ”Varför vill Tidö-regeringen ta bort fackligt samarbete från biståndet?”
Act Svenska kyrkan skriver på sin hemsida: ”Stora förändringar i Sidas stöd till civilsamhällesorganisationer”
We Effect skriver på sin hemsida: ”Sida bryter sina avtal med civilsamhället”
ForumCiv skriver på sin hemsida: ”Sida säger upp avtal med civilsamhället”
Och: Tidöattacken mot civilsamhället.
Kvinna till Kvinna skriver på sin hemsida: ”Öppet brev: Varför vill regeringen förstärka den pågående backlashen för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter?”
IM skriver på sin hemsida: Vi måste försvara biståndet och civilsamhället
Fotnot: Artikeln uppdateras löpande med kommenterar från medlemmar
Fakta om bistånd genom civilsamhället
En central del av svenskt bistånd har länge varit att främja rörelsers och organisationers – det vill säga människors – engagemang och arbete för global hållbar utveckling i partnerskap med likasinnade över hela världen. Vi har i över 50 år haft ett system för strategiska partnerskap mellan Sida och svenska organisationer, i dag 17 stycken, som i sin tur ser till att stödet når ut till lokala partners. Det svenska civilsamhällesbiståndet har strävat efter att inkludera en bredd av organisationer med olika sakkunskaper, rörelseförankring, geografisk och tematisk spridning.
Strategin för stöd till civilsamhället är den del av det svenska biståndet som har gett störst utrymme till insatser som involverar människor på gräsrotsnivå som kan verka för positiv förändring underifrån. Inom civilsamhällesstrategin har effektiva former för stöd vuxit fram, med långa partnerskap mellan organisationer med god lokal förankring. Styrkan i civilsamhällesstrategin är kombinationen av sakkunskap samt nätverk i exempelvis kvinnorörelsen, miljörörelsen eller internationella rörelser för andra gruppers organisering och mänskliga rättigheter, tillsammans med det faktum lokala och nationella organisationer har inflytande över resurserna.
När det finns lokalt ägarskap, fokus på resultat för människor i fattigdom och förtryck, och flexibla, långsiktiga, inkluderande arbetssätt blir biståndet effektivt. Detta enligt OECD DAC:s rekommendationer och de internationellt överenskomna principerna för effektivt utvecklingssamarbete. Civilsamhällesbiståndet är också det bistånd som svenskarna uppfattar som mest effektivt.