Regeringen fortsätter montera ner biståndet till de mest utsatta

Sedan sitt tillträde har regeringen minskat det bilaterala stödet i samarbetsländer i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika med över fyra miljarder kronor, och med ett nytt beslut mitt i pågående budgetår minskar nu regeringen de geografiska anslagsposterna med ytterligare en miljard kronor. Dessutom minskas tematiska strategier med nästan 700 miljoner.

I ett regleringsbrev till Sida daterat 26 juni sker nedskärningar i alla regioner där svenskt bistånd verkar. Stödet till människor i flera av världens mest utsatta länder monteras ner. Att göra så stora minskningar inom i stort sett alla geografiska och flera tematiska anslagsposter drabbar arbete för fattigdomsbekämpning, demokrati, jämställdhet och klimat världen över. Det är också ineffektivt att göra så stora förändringar utanför den ordinarie budgetprocessen. Sida och samarbetsparter kommer nu att behöva omstrukturera verksamheten mitt under verksamhetsåret istället för att fokusera på att genomföra den.

Summan 1,67 miljarder kronor ska omfördelas till Ukraina och humanitära insatser “runtom i världen” även om detaljerna i beslutet inte framgår av regleringsbrevet, i vilket pengarna enbart flyttas till anslagsposten ”Strategiskt inriktade bidrag” utan att det specifika ändamålet för de 1,67 miljarderna anges.

Ofta har regeringen hänvisat till vikten av att öka stödet till Ukrainas folk, men en granskning av Sveriges bistånd som vi nyligen publicerade visar att 9,5 miljarder kronor i budgeten för 2025 går till ändamål med svag eller ingen koppling till biståndets mål. Så stor del av biståndet styrs istället av regeringens politik för migrationskontroll eller exportfrämjande.

Ändringar i specifika strategier

Alla regioner blir lidande när regeringen minskar biståndet

Tabellen visar detaljerna i regeringens nedskärningar i biståndet fram till juni 2025.

Siffror med asterisk* är ändringar i det senaste regeringsbrevet. Generellt skrivs i regleringsbrevet att redan ingångna avtal ska värnas. Insatser av särskild vikt kan ibland finansieras ”i samråd med Utrikesdepartementet” vilket väcker frågor om beslutsordningen.

Nedmonteringen av stödet till de mest utsatta har pågått hela mandatperioden

Sedan den tillträdde år 2022 har regeringen fattat en rad beslut som försvagar Sveriges stöd till de mest utsatta. Här är några exempel ur civilsamhällets granskning av Sveriges bistånd 2019-2025:

• I budgetpropositionen för 2025 har regeringen lagt 9,5 miljarder biståndskronor på områden som har svag eller ingen koppling biståndets mål, vilket är att skapa bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Regeringen har istället lagt pengarna på att bromsa migration till Sverige, bekosta mottagandet av flyktingar här, samt gynna svenska företags export.
• Biståndsnivån sjunker stadigt. Regeringen har lämnat 1-procentsåtagandet och om minskningen fortsätter i samma takt riskerar Sveriges bistånd att hamna under det internationella åtagandet om 0,7 procent av BNI i bistånd redan 2027-2028.
• Stödet till de mest utsatta länderna minskar. Framförallt har Sveriges bilaterala stöd minskat till de länder som på grund av fattigdom och stora hinder för hållbar utveckling räknas till de minst utvecklade, exempelvis Afghanistan och Somalia.
• Biståndet till sex samarbetsländer har fasats ut sedan 2022: Sydsudan, Mali, Burkina Faso, Jemen, Kambodja och Irak.

Dubbla budskap inför toppmöte

Samma dag som miljardminskningarna i stödet till utvecklingsländerna skickar regeringen ut ett annat pressmeddelande. Inför det pågåendet toppmötet om hur världens samlade resurser ska kunna mobiliseras för en gemensam hållbar utveckling meddelade Sverige att man ger 8,2 miljarder till världens fattigaste länder. Löftet om stöd till Internationella utvecklingsfonden gavs dock redan i december 2024, och nivån på stödet är en miljard kronor lägre än de 9,2 miljarder kronor som Sverige bidrog med (se även s 28 här) i den förra kapitalpåfyllnaden 2022. Det är en skarp kontrast mot det förnyade åtagande till internationellt samarbete som utlovats i slutdokumentet från FfD4 –konferensen i Sevilla.

Övrigt ur regleringsbrevet 26 juni

• Nytt uppdrag till Sida att 20 februari 2026 göra en särskild rapport till regeringen om resultat och verksamhet som inte redovisas på Openaid.se. Enligt regeringen ska detta komplettera och bygga på listor som Sida hanterar som en del av transparensgarantin. Kraven på redovisningen är höga, och det är oklart hur detta uppdrag förhåller sig till strategirapporterna, men verkar framförallt beröra verksamhet som inte redovisas på grund av säkerhetsskäl.  ”Redovisningen ska dra slutsatser och resonera om denna verksamhets mervärde, relevans och resultat, samt förklara vilka säkerhetsöverväganden och andra bedömningar som legat till grund för beslut att med särskilda restriktioner hantera insatser eller information om partners till vilka bistånd vidareförmedlas.”
• Den tematiska strategin för jämställdhet, som i genomsnitt sänkts från 260 till 200 miljoner kr per år, byttes rubrik på i detta regleringsbrev för att reflektera den nyligen antagna uppdaterade strategin. Läs mer här: Regeringen trappar ner det globala jämställdhetsarbetet – CONCORD Sverige.
• 100 miljoner kronor från civilsamhällesstrategin ska öronmärkas till Ukraina.