Sammanfattning av strategin:
- Målen för den nya civilsamhällesstrategin är identiska med strategin för 2024, och storleken på anslaget blir enligt minister Benjamin Dousa i Studio Ett oförändrat jämfört med i år.
- I jämförelse med den föregående fleråriga strategin är fattigdomsfokuset i delmålen svagare, och regeringens reformagenda har kommit till som tematiskt ramverk.
- Strategin består av tre delar, där “del 1” som finansierar partnerskap är störst, ungefär 84 procent av den totala anslagsposten.
- 90 procent av anslagsposten för del 1 är reserverad för svenska civilsamhällesorganisationer.
- Kategorin svenska “Strategiska Partner-organisationer” (SPO) försvinner, och störst förändring innebär den nya strategin för de SPO:er som haft i uppdrag att förmedla bidrag vidare till andra svenska organisationer. Finansiering för denna typ av uppdrag finns inte i den nya strategin och antal led i partnerskapskedjan begränsas.
- Finansiering för globala, regionala och nationella organisationer som bidrar med policy- och metodutveckling (del 2) får bara rikta påverkan mot utvecklingsländer, det vill säga inte mot beslutsfattare i Sverige eller EU.
- Egeninsatsen höjs till 15 procent, en tredubbling för små organisationer sedan 2023. Detta påverkar särskilt organisationer med mindre insamling och mindre budgetvolymer, då det finns en undre tröskelnivå på bidrag där det blir svårare att garantera kvalitet i uppföljning och samordning.
- Sida ska inom del 1 också ge mindre bidrag på under 1 miljon kronor, och en förenklad redovisning för dess ska sjösätts i mars 2025.
- Del 3 av strategin innehåller direktstöd från Sida till organisationer i utvecklingsländer ur en pott på upp till 8 procent av strategins budget.
Bakgrund
Fredagen den 20 september offentliggjordes regeringens nya civilsamhällesstrategi för utvecklingssamarbete, ”Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2025-2029”. Med strategin kommer en femsidig bilaga som beskriver hur den ska genomföras; ”Genomförandemodell för ett ökat lokalt ägarskap”. Det är i bilagan de största förändringarna finns att hitta.
Framtagandet av denna femåriga strategi har skett stegvis sen hösten 2022, som del av regeringens reformering av biståndet. Den tidigare fleråriga strategin gällde 2016-2022 och förlängdes med ett år i slutet av 2022. Efter en lång väntan under hösten 2023 antog regeringen i februari 2024 en strategi för perioden februari till december 2024. I samma vända tilldelades Sida ett antal uppdrag som skulle leda till förändrad hantering och förmedling av strategins anslag. Sidas avrapportering är färdig och regeringens slutsatser utifrån denna har nu resulterat i en strategi för 2025-2029.
I matrisen nedan ger vi en bild av regeringens reform av denna strategi genom att jämföra olika delar av den nya strategin med den från 2016-2022 (utifrån vilken de flesta gällande avtalen framarbetades), samt med den från 2024 (som bara varit i kraft under 2024).
Genomförande i den nya strategin
Den nya modellen för genomförandet, som beskrivs i bilagan, bygger bland annat på de tre delrapporter som Sida tagit fram under våren och sommaren. Det finns tre delar för fördelning av stöd:
- Del 1: Partnerskap mellan civilsamhällesorganisationer (ungefär 84 procent av anslaget)
- Del 2: Stöd för policyarbete och metodutveckling (max åtta procent av anslaget)
- Del 3: Direktstöd till lokala organisationer i låg- och medelinkomstländer (max åtta procent av anslaget)
Det finns en del nyheter i detaljerna för hur medel får användas. Till exempel klargörs här att vidareförmedling i fler än ett led ”ska undvikas”. Organisationer kan gå ihop i en gemensam ansökan till Sida, men avtalen ska skrivas mellan Sida och varje enskild organisation utom i väl motiverade undantagsfall. Enligt bilagan ska andelen stöd som betalas ut från svenska organisationer till partnerorganisationer i låg- och medelinkomstländer öka. Uppgifter om detta ska redovisas offentligt, exempelvis via databasen Openaid.se. Stöd under del 1 får uttryckligen inte vidareförmedlas till politiska partier eller ”deras associerade förbund” i låg- och medelinkomstländer. Dessutom öppnar strategin upp för stöd till lokala aktörer i EU:s närområde i vissa undantagsfall.
Vidareförmedlingen är en av de frågor som diskuterats mest i den svenska debatten under våren och sommaren. Dåvarande ministern för utvecklingssamarbete påstod offentligt att transaktioner i upp till sju led förekom i anslaget, något som Sida fick dementera i media och förklara att normen redan idag är ett till två led, från Sidas avtalsparter räknat.
Istället för partnerskap mellan det svenska civilsamhället och lokala civilsamhällesorganisationer, vill man se direktstöd från Sida.
Utöver begränsningen av “led” i vidareförmedlingen kommer del 3 i bilagan (direktstöd till lokala organisationer) innebära en förflyttning av många partners från dem som idag är SPO:er till Sida för direktstöd. Istället för partnerskap mellan det svenska civilsamhället och lokala civilsamhällesorganisationer, vill man se direktstöd från Sida. Detta ska i början skötas av Sidas huvudkontor (som också fick en budgetpåfyllnad om 14 miljoner i höstbudgeten för ökade handläggningskostnader). På sikt vill regeringen att handläggningen ska tas över av svenska ambassader i partnerländer.
I del 2 preciseras vad stöd till globala, regionala och nationella organisationer som arbetar med policy- och metodutveckling kan innebära. Detta spår var tidigare begränsat till internationella nätverk, men är nu öppet för nationella och lokala organisationer. Vilken verksamhet som kan finansieras begränsas dock jämfört med tidigare, och får ”uteslutande syfta till” att stärka det lokala ägarskapet hos civilsamhällesorganisationer i partnerländer, bidra till innovativa arbetssätt, digitalisering och “konkreta förbättringar avseende civilsamhällets demokratiska handlingsutrymme”. Anslagen under del 2 kan inte heller användas till påverkans-, informations- eller lobbyarbete riktat mot Sverige, EU eller övriga höginkomstländer, trots att dessa länders agerande och policyutveckling har enormt inflytande över civilsamhällets förutsättningar i utvecklingsländer. Detta innebär att röstbärande arbete för att påverka externa faktorer, såsom orättvisa regionala och globala strukturer, och att ställa höginkomstländer till svars för negativ påverkan, inte får finansieras. Beslutsfattare och allmänhet kommer därmed inte få den återkoppling som de behöver i utvecklingen av – och i förlängningen, utvärderingen av – utvecklingssamarbetet och politiken för hållbar global utveckling.
Anslagen under del 2 kan inte heller användas till påverkans-, informations- eller lobbyarbete riktat mot Sverige, EU eller övriga höginkomstländer, trots att dessa länders agerande och policyutveckling har enormt inflytande över civilsamhällets förutsättningar i utvecklingsländer.
En förändring som fanns tidigare, och nu återinförts i strategin är möjligheten att ansöka om Sida-medel till egeninsats i EU-finansierade projekt. Detta ökar påtagligt möjligheterna för svenska organisationer att klara av att hantera EU-bidrag.
En jämförelse mellan tidigare strategier och den nya för 2025-2029
| Strategiperiod | 2016-2022, 7 år | 2024, 11 månader | 2025-2029, 5 år |
| Titel | ”Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” | ”Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället” | Samma som 2024 |
| Minsta egeninsats | 10% för SPO:er, 5% för svenska partners till SPO:er | 10% för CSO:er med hemvist i andra länder än utvecklingsländer. | 15% för CSO:er med hemvist i andra länder än utvecklingsländer. |
| Svenska CSO:er | Stödet ska huvudsakligen ges genom bidrag till svenska CSO:ers verksamhet som har ansvar för verksamhetens utformning, innehåll och kontroll utifrån regler och kriterier som Sida beslutar om. | Ingen öronmärkning. Det svenska civilsamhället kan spela en viktig roll för att stödja demokratiska civilsamhällesaktörer i utvecklingsländer. | Samma formulering som 2024, plus att 90% av medel under del 1 ska ges som stöd till svenska civilsamhällesorganisationers verksamhet i ODA-länder. |
| Direktstöd till CSO:er i partnerländer | Inget | Konstaterade att strategin ska möjliggöra ett flexibelt stöd till civilsamhället i utvecklingsländer, med förenklad redovisning för mindre bidrag. Men förfarande fanns ej på plats. | Upp till 8% av anslaget och ska öka med tiden. Till lokala och regionala organisationer som i början kan hanteras av Sida i Stockholm, men sedan helst av ambassaderna. |
| CSO:er i andra höginkomstländer | Globala och regionala nätverk och organisationer kunde få stöd i en mindre del av strategin. T ex insatser för ökad utvecklingseffektivitet, stöd till policy- och metodutveckling samt analys av hur förändringar i omvärlden påverkar civilsamhället | Teoretiskt möjligt för organisationer från vilket land som helst att ha bidrag inom strategin, men strategiska partnerorganisationer var samtliga svenska. | Kan ansöka om bidrag men endast en begränsad del av anslaget är ej öronmärkt för svenska CSO:er (se ovan) |
| Geografi | Ingen begräsning utöver OECD/DAC:s riktlinjer. | Ingen uttalad geografisk begränsning. | Partnerskap genom civilsamhällesorganisationer (del 1) till lokala organisationer i utvecklingsländer, i vissa fall till lokala aktörer i EU:s närområde och aktörer i exil. Direktstöd till lokala organisationers verksamhet (del 3) ska ske i länder där Sida bedriver ett aktivt utvecklingssamarbete. |
| Om policy- och metodarbete | Internationella CSO:er – se ovan. Organisationer har en viktig roll som förslagsställare, opinionsbildare och röstbärare för att påverka allmänhet och beslutsfattare för att ge förslag granska och utkräva ansvar. Gentemot beslutsfattare på global, regional, nationell och lokal nivå. | I viss utsträckning kan organisationer, nätverk eller andra civilsamhällesaktörer få stöd för deltagande i normativa dialoger och metodutveckling i syfte att påverka den internationella normativa policyutvecklingen inom strategins område. | Samma som 2024 vad gäller organisationer som kan ansöka, men begränsar verksamhet till lokalt förändringsarbete och utesluter påverkans- och informationsarbete med Sverige och andra höginkomstländer som målgrupp. |
| Mindre avtal | Fördelades genom SPO:er. | Förenklad redovisning för bidrag under 250 000 kronor. | Förenklad redovisning för bidrag under 1 miljon kronor sjösätts 1 mars 2025 |
| Kostnader för SPO:ers administration, stöd och kompetensutveckling | Reglerades inte i strategin. | Sida ska även säkerställa att civilsamhällesorganisationer, med hemvist utanför utvecklingsländer, redovisar hur mycket av det svenska stödet som fördelas på verksamhet i partnerländerna respektive kostnader i hemlandet. | Samma som 2024 |