Vartannat år måste regeringen i en skrivelse redovisa för riksdagen hur den har sett till att politiken varit samstämmig med hållbar utveckling och hur den har bidragit till de Globala målen i Agenda 2030. Den 5 december beslutade regeringen om årets skrivelse, som, när denna artikel skrivs, ännu inte har offentliggjorts. Organisationerna inom CONCORD Sverige kommer, likt tidigare år, att analysera skrivelsen utifrån ett globalt rättviseperspektiv. Årets skrivelse är extra intressant av flera anledningar:
- Regeringen avskaffade i samband med höstbudgeten PGU – politik för global utveckling som styrdokument för utvecklingssamarbetet. PGU antogs 2003 efter en bred parlamentarisk process. Avskaffandet motiverades med att riksdagsbeslutet från 2020 om genomförandet av Agenda 2030 inkluderar mål, perspektiv och riktlinjer för PGU och att detta skapar en tydligare och mer effektiv styrning. Även reformagendan är en del av ersättningen för PGU, men CONCORD Sverige har kritiserat hur regeringen där har omtolkat begreppet samstämmighet. Istället för att alla politikområden ska verka för en hållbar och rättvis värld där ingen ska tvingas leva i fattigdom och förtryck, ska nu biståndet verka för andra svenska politikområdens mål.
- I höstbudgeten beskrivs ett gott utgångsläge för Sverige för att nå de Globala målen. Den beskrivningen måste dock ses i ljuset av att regeringen prioriterat ner arbetet med Agenda 2030 sedan tillträdet, något CONCORD Sverige beskriver utförligt i årets Barometer. Agenda 2030 nämns varken i regerings- eller utrikesdeklarationen, det finns ingen strategi eller plan för genomförandet och resurser på departementen har skurits ned. Statistiska centralbyrån får inte längre finansiering för att följa upp statistik för målen och Agenda 2030 har plockats bort från flera myndigheters regleringsbrev. Bland annat detta har lett till att Riksrevisionen inlett en granskning av regeringens genomförande av Agenda 2030.
- Plattformen har i år tagit fram sin egen granskning av regeringens genomförande av Agenda 2030; Barometer 2024. Det kommer att förenkla analysen av skrivelsen och göra det tydligt när bedömningarna skiljer sig åt. Eftersom Barometern gått ut som internt underlag till samtliga departement inför att de skulle ta fram sina bidrag till skrivelsen blir det också intressant att se om den gjort något avtryck.
Ett stort maskineri
Parasto Nosrati är kansliråd på Klimat- och näringsdepartementet. Hon har samordnat arbetet med skrivelsen.
– Då Agenda 2030 omfattar alla departement och alla politikområden är det förstås ett stort maskineri som måste sättas igång för att få ihop en så omfattande skrivelse, vilket kan vara en utmaning ibland, skriver hon i ett mejlsvar.
Klimatenheten på KN ansvarar för att samordna skrivelsen och UD ansvarar för de EU-externa delarna. Skrivelsen är strukturerad så att det för varje mål presenteras en övergripande sammanfattning av måluppfyllelsen och sen en redovisning av tematiska områden under respektive mål. De väljs ut för att regeringen bedömer att de har stor betydelse för att målet uppfylls.
Plattformens analys av skrivelsen beräknas vara klar i vecka 51.