Den totala biståndsbudgeten blev till slut 79,5 miljarder euro, vilket är en rejäl minskning jämfört med originalförslaget. Slutresultatet förbättrades något när det i slutet av 2020 tillkom ytterligare en miljard euro till biståndet, som vi tidigare berättat om. En annan framgång är att ytterligare en miljard flyttats från det så kallade flexibilitetsverktyget till bland annat biståndsprogram för mänskliga rättigheter och civilsamhället. Flexibilitetsverktyget har kritiserats för att sluka en mycket stor del av biståndsbudgeten utan att pengarna tydligt kan följas.
– Det är mycket bra att en miljard har flyttats till biståndsprogrammen från flexibilitetsverktyget. Det betyder ökade medel direkt till insatser för fattigdomsbekämpning och större kontroll av hur EU:s biståndsbudget fördelas. Detta är ett resultat av intensivt påverkansarbete genom CONCORD Europa och tack vare att Europaparlamentet har stått upp mot EU-kommissionen i förhandlingarna, säger Céline Giertta, policysamordnare på CONCORD Sveriges kansli.
I pandemins spår riskerar de mest utsatta att drabbas hårt
Budgeten, som var planerad att sträcka sig över en sjuårsperiod från 2021 till 2027, är nu rejält försenad. Detta innebär att utvecklingen av själva biståndsprogrammen också är försenade. Programmen beräknas därför inte vara klara förrän i slutet av 2021. Detta betyder att inga biståndsmedel, förutom speciella krismedel, sannolikt kommer att betalas ut från den nya budgeten under hela 2021. En del löpande kostnader kommer dock att kunna täckas med överblivna pengar från den förra långtidsbudgeten.
– Det är oerhört allvarligt om knappt några medel från EU:s nya biståndsbudget kan betalas ut under 2021. Det blir ett glapp på mer än ett år utan viktiga biståndspengar från en av världens största biståndsgivare, samtidigt som andelen människor som lever i extrem fattigdom ökat på grund av den globala pandemin, säger Aesa Pighini, EU Partnership Manager på Rädda barnen.
Vad händer nu?
När utskotten sagt sitt är nästa steg att budgeten i sin helhet ska antas av hela Europaparlamentet. Då andra frågor fått företräde på dagordningen kommer omröstningen troligtvis att ske först i juni, .
När budgeten är antagen av Europaparlamentet ska den integreras i EU:s lagbok. Lagtexten innehåller idag ganska vaga skrivningar som ger utrymme för flexibilitet – på gott och ont – vad gäller exempelvis användande av biståndsmedel i migrationspolitiska syften. Parlamentet har fått mer makt genom de så kallade delegerade akter där de har rätt att tycka till om implementeringen av biståndet.