Bilden framträder av en återhållsam twittrare som gärna syns i de stora medierna, men låter de andra regeringspartierna ta debatterna om den förda politiken. I media skildras Johan Forssell som en otålig reformator som ska göra mer för mindre biståndspengar genom nya synergier med handel. Vi har gått igenom ministerns närvaro på Twitter och i traditionell media och sammanfattat debatten om biståndspolitiken under regeringens första hundra dagar.
Forssell på Twitter
Forssells första inlägg på Twitter som bistånds- och utrikeshandelsminister var en delning av Svenska Dagbladets intervju med Tobias Billström, ”Farväl till feministisk utrikespolitik”. Det sista inlägget under perioden var biståndsministerns egen sammanfattning av de första 100 dagarna:
En genomgång av ministerns tweets under perioden (retweets borträknade) visar att han postat 54 egna inlägg, och att inläggen håller en relativt god balans mellan hans båda politikområden utrikeshandel och bistånd. I 17 tweets är bistånd huvudbudskapet, medan 10 fokuserar enbart på handel, och lika många handlar om båda områdena. Av de 17 biståndsfokuserade inläggen handlar 11 om stöd till Ukraina.
Det går att notera att inläggen som lyfter och hyllar svenska företag är betydligt fler än de som lyfter det svenska civilsamhället eller civilsamhället internationellt (1). I de videohälsningar han lägger ut från sina första resor, till Kenya samt till COP27 i Egypten, är det exempelvis svenska företag som nämns.
Forssell i media
Efter ungefär en vecka på posten medverkade Forssell i rask takt i flera stora medier. Nyhetsmorgon på TV4 följdes av Aktuellt samma kväll och Studio Ett två dagar senare.
Jag tycker att man ska komma ihåg en sak och det är att vi inte bara kan prata om hur mycket pengar vi lägger på bistånd, vi måste också titta på kvaliteten och resultat.
Johan Forssell i Aktuellt, oktober 2022
I dessa intervjuer upprepar han beslutet i Tidöavtalet om att överge åtagandet om en procent av BNI till internationellt bistånd för att i stället gå över till en treårig budgetram: ”Jag tycker att man ska komma ihåg en sak och det är att vi inte bara kan prata om hur mycket pengar vi lägger på bistånd, vi måste också titta på kvaliteten och resultat”, säger Forssell i Aktuellt. De andra två budskapen som Forssell upprepar i början av mandatperioden handlar om ambitionen att i större utsträckning koppla samman handel och bistånd, liksom villkorande av bistånd för att öka återvandring. När han, i exempelvis Studio Ett, blir pressad på hur effektivt hot om indraget bistånd egentligen är på de länder som idag inte tar emot utvisade medborgare, svarar han att det är ett av många verktyg värt att pröva, ett svar som återkommer i flera intervjuer senare.
En månad senare utvecklar Johan Forssell regeringens planer för biståndspolitiken i en intervju i DN. Han berättar då att Ukraina redan nästa år, 2023, kommer att bli största mottagarland av svenskt bistånd, och att en ny strategi ska tas fram: ”Det här är en av de stora förändringarna som kommer att ske, och den kommer att ske direkt. Och det är av en uppenbar anledning. Vi har ett krig och det finns väldigt stora behov. Det här är inte bara Ukrainas krig, det handlar om hela Europa.”
Det är inget fel på FN. Men jag tycker att man kan ifrågasätta om vi får bäst effekt av våra biståndsmedel genom att år ut och år in vara en av de allra största bidragsgivarna till FN.
Johan Forssell i DN, november 2022
Pengarna ska bland annat tas från kärnstödet till FN-organ: ”Det är inget fel på FN. Men jag tycker att man kan ifrågasätta om vi får bäst effekt av våra biståndsmedel genom att år ut och år in vara en av de allra största bidragsgivarna till FN.” Om kopplingen mellan bistånd och handel säger han: ”Ytterst så har vi svenska intressen. Vi är ett litet exportberoende land, vi är helt beroende av en världshandel där våra företag har tillträde till nya marknader. Det perspektivet måste man också väga in.”
Forssell fortsätter sedan att ge intervjuer till de stora medierna, återkommer i DN, SvD och Fokus och upprepar de huvudbudskap som etablerades den där första omgången i media efter tillträdet. Även tidningen Omvärlden får en intervju i slutet av de första 100 dagarna, i samband med att ministern besökte Sida för första gången. På frågan om något i hans uppfattning av bistånd förändrats sedan han tillträdde svarar han: ”Det är ingenting som har fått mig att drastiskt ändra inställning. Mycket av det jag har tänkt på har förstärkts, både om de problem som finns i världen och dess komplexitet.”
Forssells budget och regleringsbrev
Den 8 november presenterade den nya regeringen sin budget för 2023. I CONCORD Sveriges analys konstaterar vi att biståndet nu ska värna svenska handels- och migrationspolitiska intressen. Ett stärkt stöd till civilsamhället aviserades, liksom ett minskat stöd till de multilaterala organisationerna. Dessutom infördes ett tak för avräkningar på åtta procent. Så mycket mer gick inte att utläsa, då höstbudgeten för utgiftsområde sju inte innehöll uppgifter om fördelningen mellan budgetposter.
De kom i stället i regleringsbrevet till Sida den 23 december. Den största procentuella nedskärningen görs i budgeten för informations- och kommunikationsverksamhet, som minskade från 155 till 20 miljoner. CONCORD Sveriges vice ordförande Henrik Fröjmark kommenterade så här i ett pressmeddelande: ”Det här handlar om några promille av biståndsbudgeten, men är ju de medel som möjliggör en bred forsknings- och kompetensbas för biståndet, och som ger svenska folket och beslutsfattare information och kunskap om vad bistånd gör för skillnad. Bistånd är ett politikområde som ligger långt bort från de flestas medvetande, men som många har starka åsikter om, och därför är den återkopplingen så viktigt för att vi ska ha en kunnig debatt. Att dra ner på detta är ett otroligt slöseri med kompetens.”
Även anslagen till forskning och kapacitetsstärkande om Agenda 2030 minskade kraftigt.
Vi vill se fler matpaket och färre konferenser
Johan Forssell till TT, december 2022
I en intervju med TT pratar Johan Forssell om regleringsbrevet som ett startskott för reformering av biståndet. Det är här han, apropå minskningen av budgeten för informations- och kommunikationsinsatser, säger: ”Det följer vår prioritering. Vi vill se fler matpaket och färre konferenser” – ett citat som många reagerat på.
Regleringsbrevet ger Sida i uppdrag att till den 15 februari redovisa ett underlag för den nya Ukraina-strategin. Brevet innehåller formuleringar om ett utökat och prioriterat klimatbistånd, men detta återspeglas inte i budgeten utan klimatfinansieringen ser tvärtom ut att minska. Det totala stödet till de multilaterala organisationerna minskade med 16 procent. Det aviserade ökade stödet till civilsamhället syns varken i budgeten eller i instruktioner till Sida. Anslaget till civilsamhället dras i stället ner med 10 procent. Sidas generaldirektör Carin Jämtin bekräftar detta i en TT-intervju ett par veckor senare: ”Det är jättetydligt att det man (läs: regeringen) tycker att vi ska minska på är bidragsfördelning till civilsamhället.”
I CONCORD Sveriges analys finns mer information om innehållet i regleringsbrevet.
Politisk debatt
Regeringen har sedan Tidöavtalet presenterades varit tydlig med att reformer av biståndet ska genomföras. I utrikesutskottet arrangerades en öppen hearing i november. Många frågor från oppositionen handlade då om vilka konsekvensanalyser regeringen gjort av de aviserade omläggningarna av biståndspolitiken. Hearingen samlade talare från civilsamhället, UNDP, Sida, EBA med flera. Statssekreterare Diana Janse talade för regeringen.
Högerns julklapp till de fattigaste är ett lägre bistånd.
Morgan Johansson och Olle Thorell, S, i Omvärlden i december
Den 20 december debatterades biståndsbudgeten i riksdagen. Samma dag skriver socialdemokraterna Morgan Johansson och Olle Thorell en debattartikel i Omvärlden med rubriken ”Högerns julklapp till de fattigaste är ett lägre bistånd”. De kritiserar nedskärningarna i biståndsbudgeten i stort och lyfter särskilt minskat stöd till FN, klimatet och flickor och kvinnors rättigheter. De får inget svar från Forssell, men liberalernas Gulan Avci och Martin Melin skriver i en replik att Socialdemokraterna själva övergett åtagandet om en procent av BNI samt genomfört stora avräkningar året innan. De ger fem exempel på regeringens biståndspolitik, exempelvis: ”Vi slutar göda auktoritära diktaturers fickor genom att skapa fler bilaterala samarbeten direkt med viktiga aktörer inom civilsamhället.” och ”Tydliga prioriteringar för kvinnor, flickor, fattigdomsbekämpning, stöd till människorättsaktivister och demokratikämpar.” Även Kristdemokraternas Gudrun Brunegård svarar. Hon är stolt över att ha fått med regeringen på KD:s prioriteringar: ”[…] fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar, utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ökar.”
Också Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve kommenterar regeringens nedskärningar i en debattartikel i Dagens Arena med rubriken ”Skamligt att skära ned på biståndet”. Johnsson Fornarve ifrågasätter hur effektivt ett bistånd som används för att uppnå migrationspolitiska mål kan vara: ”Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd – att det ska vara till för mottagaren, inte givaren – och strider mot principerna om effektivt bistånd.”
Detta tar Centerpartiets Anna Lasses också upp i en debattartikel i Aftonbladet med rubriken ”Bistånd ska inte knytas till migrationspolitiken”. Hon refererar också till granskningen av Gunlla Carlssons (M) reformagenda som nyligen presenterats: ”Slutsatsen är: Trots att det fanns en stor enighet bland biståndets aktörer om behovet av reformer så gick reformprocessen i baklås. Orsaken var hur reformerna drevs, inte vad de innebar. Statsrådet Carlsson, som liksom nuvarande statsrådet Forssell, agerade hastigt och ensamt i stället för att engagera och entusiasmera biståndets aktörer bakom en samlande vision för bättre resultat.”
Fackförbunden LO, TCO och Saco går ut med ett gemensamt uttalande; ”Vi är oroliga över inriktningen för svensk biståndspolitik”. De skriver bland annat om regeringens reformer: Svensk fackföreningsrörelse är beredd att konstruktivt delta i ett sådant arbete. Men då krävs också att regeringen lyssnar till oss och det övriga civilsamhället. Vi förväntar oss därför att biståndsministern snarast tar initiativ till en fördjupad dialog […]”
Civilsamhället efterfrågar dialog
Act Svenska kyrkan, Diakonia, PMU och SMR tar upp behovet av konsekvensanalys i en debattartikel i Dagen den 21 december: ”Vi […] vänder oss därför återigen till regeringen och uppmanar till att inte genomföra oåterkalleliga förändringar utan att utreda konsekvenserna. Det riskerar att skada människor som lever i stor utsatthet.” Samtidigt skickar tio organisationer ett öppet brev till biståndsministern, även det med uppmaning till dialog. Brevet varnar också för konsekvenserna av att ett ökat stöd till Ukraina sker på bekostnad av andra pågående och akuta kriser.
”Vi […] vänder oss därför återigen till regeringen och uppmanar till att inte genomföra oåterkalleliga förändringar utan att utreda konsekvenserna. Det riskerar att skada människor som lever i stor utsatthet.”
Act Svenska kyrkan, Diakonia, PMU och SMR, tidningen Dagen, 21 december
I en artikel i Omvärlden om regleringsbrevet svarar Johan Forssell mejlledes på kritik om bristande dialog i beredningen: ”Jag har tagit del av den kritiken. Det är naturligt att alla som har intresse kring finansieringen vill göra sina röster hörda. Regeringen har gjort prioriteringar, där bland annat ökat stöd till civilsamhällesorganisationer ingår. Jag ser fram emot att träffa representerar för flera av dem i januari för dialog om hur vi fortsätter arbetet framgent.”
I början av januari, i en debattartikel i SvD, framför 17 civilsamhällesorganisationer en önskan om mer tydlighet och meningsfull dialog. I samma vecka sker så ett möte mellan biståndsministern och ett 60-tal civilsamhällesorganisationer. Organisationerna hade ombetts komma in med skriftliga frågor före jul och ett urval av dessa besvarades under mötet, efter anföranden av statsrådet och statssekreterare Diana Janse. I en intervju i DN ett par dagar senare kommenterar ministern: ”Det är möjligt att fler vill ha ännu fler möten. Men vi har väldigt många civilsamhällesorganisationer och det är omöjligt att träffa alla separat. Vi har valt att träffa dem tillsammans och informera alla samtidigt.” Även i en intervju med Svenska Dagbladet kommenterar Forssell civilsamhällets kritik: ”[…]… jag inser att det finns många som inte vill reformera biståndet. Men jag uppfattar att det finns ett starkt stöd hos svenska folket, att vi har fått det mandatet också i höstens val att göra förändringar.”
Matilda Ernkrans (S) och Janine Alm Ericson (MP) kritiserar i en debattartikel i Omvärlden biståndsministern för att inte föra dialog med civilsamhället: ”Civilsamhället och våra folkrörelsers engagemang i biståndspolitiken är inte en pliktskyldighet för regeringen, det är en avgörande del i vad som gjort svenskt utvecklingsbistånd så framgångsrikt.” Miljöpartiet har även kallat Johan Forssell till utrikesutskottet för en utfrågning, bland annat med hänvisning till brist på kommunikation och transparens från regeringens håll i samband med nedskärningarna.