2019: Ett år av intensiva budgetförhandlingar

Under 2019 har förhandlingarna om EU:s långtidsbudgetbudget dragit igång på riktigt. Parlamentet var först ut med att ta fram sin version av budgetdelen som rör EU:s grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete (NDICI). Medlemsstaterna har haft en långkörare och förhandlat sin version under hela året. Nu är bådas versioner klara och trialogförhandlingarna är i full gång. Därför är det hög tid att sammanfatta höjdpunkter och bakslag från året som gått.

När EU:s statschefer träffades i Bryssel den 12–13 december för årets sista toppmöte var långtidsbudgeten uppe för diskussion. För första gången sedan budgeten började förhandlas för över ett år sedan har medlemsländerna nu börjat diskutera siffror. Det finländska ordförandeskapet presenterade ett förslag som innebär en sänkning av den totala budgeten med 4,2% i jämförelse med kommissionens förslag. Utrikes- och biståndsbudgeten är en av de poster som har skurits ner och det finns en stor risk att den skärs ned ytterligare eftersom få medlemsstater prioriterar denna budgetpost. Inför mötet uppmanade vi därför den svenska regeringen att slåss för att EU ska fortsätta vara en stark global aktör.

Mötena ledde inte fram till något beslut då medlemsländerna är splittrade i hur budgeten ska prioriteras och hur mycket varje medlemsland ska bidra med. Diskussionerna fortsätter därmed in i nästa år då ett beslut måste tas eftersom budgeten ska börja gälla 2021. Vi kommer fortsätta följa toppmötena och ligga på Sverige och övriga medlemsländer för att inte biståndet ska glömmas bort.

Bra saker som hänt under 2019

Parlamentet och ministerrådet har under året förhandlat fram sina respektive versioner av budgeten som rör EU:s grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete (NDICI). Båda institutionerna förbättrade innehållet i budgeten på de flesta områden jämfört med kommissionens förslag.

En av våra största invändningar mot kommissionens originalförslag var att fattigdomsbekämpning helt och hållet saknades i målformuleringarna. Både ministerrådet och parlamentet har rättat till detta och har med tydligare skrivningar om fattigdomsbekämpning, men också om mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimat. Det bådar därför gott för att slutversionen kommer vara starkare på områden som är avgörande för ett effektivt bistånd.

Nu finns exempelvis tydliga hänvisningar till Agenda 2030, Parisavtalet och fattigdomsbekämpning som centrala mål för EU:s globala arbete.

Inom de områden där förbättringar gjorts ligger parlamentets version i flera fall närmare våra rekommendationer. Vi ser exempelvis att viktiga bindande åtaganden tillkommit. Nu finns exempelvis tydliga hänvisningar till Agenda 2030, Parisavtalet och fattigdomsbekämpning som centrala mål för EU:s globala arbete. Även jämställdhet har blivit en målsättning i sig. Parlamentet vill att 85 procent av programmen i EU:s globala arbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv samt tydliga åtaganden om att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Kommissionens svaga satsning på klimatet har förstärkts från 25 till 45 procent. Parlamentet vill också se ett ökat stöd till civilsamhället och arbete för mänskliga rättigheter med förbättrade skrivningar om civilsamhällets utrymme och roll i utvecklingssamarbeten. Vi är slutligen väldigt glada att se målsättningen att 0,7 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till bistånd finns med –  en av rekommendationerna vi drivit tillsammans med CONCORD Europa.

Men det finns några områden där ministerrådets version är starkare. Ministerrådet lyfter in Agenda 2030, jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter på flera viktiga ställen i budgettexten. Det finns också ett starkt och tydligt rättighetsperspektiv i ministerrådets version. Medlemsstaterna har också lagt in mycket bra och viktiga skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i centrala delar av EU:s utrikes- och biståndsbudget (NDICI). 

Årets svenska insats

Sverige har haft en aktiv roll i förhandlingarna under året och har drivit flera av våra prioriterade frågor. Tillsammans med allierade har Sverige fått igenom att riktade insatser görs för jämställdhet samt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Regeringen vill att jämställdhet blir mer centralt i EU:s grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete.

Vi vill särskilt lyfta EU-minister Hans Dahlgrens insats vid allmänna rådet i maj när EU:s externa arbete i långtidsbudgeten diskuterades. I sitt anförande betonade ministern att EU:s utvecklingssamarbete bör ha ett klart och tydligt fokus på utrotning av fattigdom.

Tillsammans med allierade har Sverige fått igenom att riktade insatser görs för jämställdhet samt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Under året har Sverige också gjort ett gediget försök att stärka civilsamhällets roll i budgeten och att EU:s utrikespolitik ska främja och skydda de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer. I dialog med oss i civilsamhället har de tagit in flera av våra rekommendationer.

Årets stora besvikelse

Migration är den fråga där störst oenighet har rått bland medlemsstaterna. Diskussionerna har handlat om hur stor del av budgeten som ska öronmärkas för migration. Kommissionen har föreslagit 10 procent och diskussionen har förts om huruvida det är tillräckligt ambitiöst och vad exakt dessa pengar ska gå till. Ett flertal länder, däribland Frankrike och Nederländerna, har velat öka öronmärkningen ytterligare eller rikta den till insatser som direkt syftar till att stoppa migration, som ”migrationshantering”. De har också velat föra in skrivningar om att biståndet ska kunna ges mot villkoret att mottagarlandet måste samarbeta med EU om migration. Sverige tycker att det ska lämnas öppet hur öronmärkningen ska användas, inklusive att den ska kunna gå till ‘grundorsaker’ till migration. Men man har inte tagit avstånd från att använda biståndet till ”migrationshantering” eller att använda det som påtryckningsmedel. Vid flera tillfällen under året har länderna försökt ta beslut utan att lyckas, men sent i november kom ministerrådet överens.

Om rådet får igenom detta i trialogförhandlingen med parlamentet innebär det att biståndet i större utsträckning blir ett verktyg för EU att driva sina politiska intressen i andra länder på bekostnad av långsiktigt och hållbart utvecklingssamarbete.

Beslutet går i stor utsträckning Frankrike och Nederländerna till mötes: minst 10 procent av budgeten ska gå till migration och då särskilt till ”migrationshantering”, såsom kust- och gränsbevakning. Vidare ska biståndet kunna användas som påtryckningsmedel för samarbete kring migration, som att ta emot återvändande migranter. Alla migrationsinsatser finansierade genom EU:s bistånd- och utrikesbudgeten (NDICI) måste också stödja EU:s migrationspolitiska mål. Om rådet får igenom detta i trialogförhandlingen med parlamentet innebär det att biståndet i större utsträckning blir ett verktyg för EU att driva sina politiska intressen i andra länder på bekostnad av långsiktigt och hållbart utvecklingssamarbete.

Årets påverkansinsats

CONCORD Sverige har tillsammans med den europeiska plattformen CONCORD Europa gett rekommendationer till ansvariga ministrar, parlamentariker och beslutsfattare. Våra förslag bygger på att EU:s budget för utvecklingssamarbete ska vara tydligt förankrad i Agenda 2030 och Parisavtalet samt bidra till en hållbar och rättvis värld.

Inom Europaparlamentet har rekommendationer delats med enskilda parlamentariker, partigrupper och utskott, och vi har fått genomslag för många av våra rekommendationer i förhandlingarna. Utöver detta har vi analyserat och gett synpunkter på den version som parlamentet har arbetat fram.

Rekommendationerna användes också i vårt påverkansarbete gentemot beslutsfattare och tjänstepersoner i Sverige. Detta för att påverka Sveriges position i ministerrådet. Under året har vi haft regelbunden kontakt med utrikesdepartementet. Två större dialogmöten med utrikesdepartementet har hållits där våra medlemmar lyfte våra förbättringsförslag. CONCORDs påverkansarbete gentemot medlemsstaterna har gett resultat. Till exempel har förslag på förbättrade formuleringar om bland annat jämställdhet och mänskliga rättigheter lagts fram, i båda dessa fall har Sverige varit drivande.

Vi har även varit aktiva i förhandlingarna mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen, även kallat trialogen. CONCORD Europa tar fram jämförelser mellan kommissionens budgetförslag och parlamentet och ministerrådets versioner. Utifrån dessa ger vi rekommendationer till utskotten, rapportörerna och medlemsstaterna inför trialogförhandlingarna.

Fortsättning följer under våren 2020

Trialogförhandlingarna fortsätter efter årsskiftet. Då ska det bland annat beslutas om den privata sektorns roll och öronmärkningarna till jämställdhet, migration och klimat. Precis som tidigare kommer vi bevaka och påverka förhandlingarna. Vi vill se att EU:s budget för utvecklingssamarbetet tydligt prioriterar geografiska områden, teman och grupper där fattigdomen är som störst, så att ingen riskeras att lämnas utanför.

2020 blir ett avgörande år då alla förhandlingar måste vara helt avslutade före 2021 då budgeten träder i kraft. Och det väntas bli ett spännande år! Det vanligaste uttrycket vi har hört under året hos beslutsfattare och EU-budgetentusiaster är nämligen ”inget är bestämt förrän allt är bestämt”.

Få uppdateringar om EU:s budget i fokus