Så ska EU få fler företag att investera i utvecklingssamarbeten
En av EU:s storsatsningar i den kommande långtidsbudgeten handlar om privata och offentliga investeringar för utvecklingsändamål. Satsningen går under namnet Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (European Fund for Sustainable Development-plus, EFSD+). Fonden kommer att bli en del av budgeten som rör EU:s grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete (NDICI) och får ett nytt regelverk. Att arbeta med investeringar i biståndet är relativt nytt för EU. Den föregående fonden som nu ersätts inrättades år 2017 under namnet Europeiska fonden för hållbar utveckling och var den första av sitt slag.
Målet med den Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFSD+) är att underlätta för och öka investeringar för utvecklingsändamål. Det handlar främst om privata investeringar men kan också innefatta offentliga aktörer. Till exempel ska fonden få större företag att investera i utvecklingssamarbeten i låg- och medelinkomstländer utanför Europa med stöd av biståndsmedel (även kallat blended finance). Det kommer att finnas ett särskilt fokus på låginkomstländer, länder som befinner sig i konflikt, är bräckliga eller hårt skuldsatta – kontexter där företag vanligtvis drar sig för att investera. Fondens garantiinstrument ska minska riskerna för investerare och ersätta företagen för potentiella förluster.
I kommissionens förslag är fonden en del av budgetposten för de geografiska programmen, som ligger på 68 miljarder euro. Kommissionen föreslår att garantiinstrumentet ska kunna användas till att garantera investeringar på upp till 60 miljarder euro. För att klara detta behövs en betydande summa biståndsmedel avsättas till en garantifond. I förslaget finns det inget tak för hur mycket biståndsmedel som kan användas till detta, vilket CONCORD ser som problematiskt.
Privata investeringar för utveckling är en central fråga i den globala biståndsdebatten idag. Den Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFSD+) är bara en i raden av nya finansieringsmetoder som utvecklats i olika länder. Men hur vet vi om investeringar i biståndet faktiskt gynnar människor som lever i fattigdom och förtryck? Hur vet vi om det är det mest effektiva sättet att nå utvecklingsmål?
Höga förväntningar på ett relativt outforskat finansieringsområde
Det föreslagna investeringspaketet har fått ett mycket större utrymme i den nya långtidsbudgeten jämfört med tidigare. Men förväntningarna på vad som kan åstadkommas måste bli mer realistiska.
I arbetet med den nuvarande Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFSD) har de privata investeringarna ökat långsammare än förväntat, främst därför att det är svårt att få fram projekt som är möjliga att investera i, särskilt i låginkomstländer. Det är också svårt att veta om projekt som finansieras med investeringar och biståndsmedel inte skulle ha genomförts utan subventionerna. Det finns alltså en risk att den lokala marknaden snedvrids.
Det finns ännu mycket få belägg för att investeringar med stöd av biståndsmedel är effektiva utifrån ett utvecklings- och fattigdomsperspektiv, det vill säga att de leder till att människor tar sig ur fattigdom och förtryck. CONCORD anser att EU bör utvärdera effekterna av den nuvarande fonden för människor som lever i fattigdom innan unionen ökar satsningarna på att locka investerare till utvecklingssamarbeten.
Detta innebär inte att investeringar är en dålig form av bistånd, utan snarare att de uppskruvade förväntningarna behöver dämpas.
In med det gamla – bristerna i fondens nya regelverk
Precis som andra biståndsinsatser behöver privata investeringar via den Europeiska fonden för hållbar utveckling följa principerna för ett effektivt utvecklingssamarbete. De behöver också uppfylla höga standarder vad gäller miljö, mänskliga rättigheter och transparens. I förslaget om ett nytt regelverk har flera viktiga skrivningar tagits bort från den nuvarande fondens lagtexter. Det handlar bland annat om krav på efterlevnad av mänskliga rättigheter samt arbetsrättsliga, klimat- och miljöstandarder och säkerhetsåtgärder i enlighet med internationell lag och internationella åtaganden på dessa områden. Tidigare skrivningarna om att förhindra skatteflykt via skatteparadis bör också bevaras i fondens nya regelverk.
Mer behöver göras för att förbättra förslaget
I förhandlingarna mellan ministerrådet och parlamentet ger CONCORD Sverige rekommendationer till Sveriges regering och ansvariga ministrar. Tillsammans med CONCORD Europa, som driver påverkansarbete på europeisk nivå, vill vi att fonden implementeras med stor försiktighet och med en garanti för att utvecklingseffekterna alltid prioriteras. Det är viktigt att den inte gör skada på människor, miljö eller den lokala ekonomin. Fonden får inte heller förhindra att offentliga medel investeras i den offentliga sektorn, såsom till hälsa och utbildning, eller ersätta statens roll i offentlig verksamhet. Vi vill alltså att Sverige ser till att bevara kriterier, standarder och skyddsaspekter i den nuvarande fondens regelverk.
Dessutom vill vi se följande förbättringar:
I EU-parlamentets version av fondens nya regelverk har flera av våra krav tagits i beaktning. Läs CONCORD Europas jämförelse med parlamentets version.
Om biståndsmedel ska kanaliseras via den Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFSD+) behöver alla dessa krav tillgodoses. Det måste gå att se att investeringar med biståndsstöd ger en bevisad effekt för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.
