Uttalande

26 november 2018

Brev till EU:s biståndsministrar om investeringspaketet EFSD+

#eu:s och sveriges bistånd

Idag träffas EU:s biståndsministrar för att i diskutera ett investeringspaket för privata investeringar i biståndet. Paketet har fått stort utrymme i biståndsdelen av EU:s föreslagna långtidsbudget. Samtidigt finns flera oklarheter kring dess funktion. Inför mötet har CONCORD Sverige med flera skickat ett brev till ministrarna med fem rekommendationer för att hantera oklarheterna och minimera risker.

EU:s kommande långtidsbudget som ska gälla år 2021–2027 spelar stor roll för unionens möjlighet att bidra till att bekämpa fattigdom och minska ojämlikheter i världen. För detta krävs en stark biståndsbudget. Det föreslagna investeringspaketet för privata investeringar har fått ett mycket större utrymme i den nya budgeten jämfört med tidigare.

Samtidigt är det oklart vad dess funktion är. CONCORD Sverige tillsammans med CONCORD Europa och Eurodad ser flera risker med att ge det så stort utrymme. Därför ger vi i detta brev fem rekommendationer som borde föra fram under dagens möte. De handlar om att garantera perspektiv som mänskliga rättigheter och jämställdhet, utkräva demokratisk styrning och transparens, och stärka rapporteringskrav för privata investeringar i biståndsprojekt.

Läs hela brevet:

Till: Biståndsminister Isabella Lövin
Statssekreterare Eva Svedling

Inför biståndsministermötet 26 november 

Bästa biståndsminister Isabella Lövin,

Inför ministerrådsmötet den 26 november då EU:s nästa långtidsbudget och i synnerhet den nya investeringsarkitekturen European Fund for Sustainable Development Plus (EFSD+) kommer att diskuteras, vill CONCORD Sverige tillsammans med CONCORD Europa och det europeiska nätverket Eurodad skicka med några för oss viktiga punkter.

Det är av största vikt att EU:s nästa biståndsbudget effektivt bidrar till att bekämpa fattigdom och utjämna ojämlikheter samt avsätter ordentliga resurser till att främja jämställdhet, mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling inom planetens gränser. För detta krävs en stark biståndsbudget som är tydligt förankrad i Agenda 2030, Parisavtalet och i Artikel 208 i Lissabonfördraget om EU:s mål med utvecklingssamarbetet. Mot bakgrund av att EU:s ekonomiska, migrations- och säkerhetspolitiska intressen har fått alltmer inflytande över utvecklingssamarbetet är det särskilt viktigt att balansen mellan tematiska och geografiska program bestäms av utvecklingshänsyn och att budgeten tydligt prioriterar geografiska områden, teman och grupper som annars riskeras att lämnas utanför.

Den nya investeringsarkitekturen EFSD+ och garantiverksamheten har fått ett markant ökat utrymme i den föreslagna budgeten. Med tanke på otydligheten i EFSD+’s tänkta funktion ser vi risker med att ge den ett så stort utrymme och därför uppmanar vi den svenska regeringen att ställa sig bakom följande fem rekommendationer och för fram dem under diskussionerna den 26 november:

  1. Skyddsåtgärder kopplade till mänskliga rättigheter, miljö och klimat
    Utifrån Sveriges åtagande gällande mänskliga rättigheter, miljö- och klimatfrågor och arbetsrättsfrågor bör den svenska regeringen med hög prioritet driva att klausulerna om mänskliga rättigheter och arbetsrätt som finns med i tidigare EFSD-regelverk (från 2017) återinförs och utvecklas i EFSD+, samt att det införs kriterier för skyddsåtgärder kopplade till miljö och klimat. Sverige bör också verka för att bevara skrivningar från tidigare EFSD-förordning om att förhindra skatteflykt via skatteparadis.
  2. Kravet på demokratisk styrning, transparens och ansvarsutkrävande
    EFSD+ brister vad gäller demokratisk styrning. Bland annat bör EU-parlamentet bli en fullvärdig medlem i styrelsen för EFSD+. Utifrån principerna om effektivt utvecklingssamarbete och speciellt principen om lokalt ägarskap, bör samarbetsländerna vara inkluderade i hela programmeringsprocessen, inklusive i dialogen med de finansiella institutionerna. Det är också av största vikt att civilsamhället konsulteras i programmeringen av det bilaterala biståndet, inklusive i val av finansieringsmetoder. Människor som direkt berörs av insatser via EFSD+ och garantiinstrumentet måste också få komma till tals, och en tvistlösningsmekanism bör införas för eventuella klagomål.
  3. Stärkt jämställdhetsperspektiv i EFSD+
    Jämställdhetsperspektivet i den föreslagna biståndsbudgeten är genomgående svagt, och i synnerhet att jämställdhetsperspektivet helt saknas i förslaget om EFSD+. Kvinnor är ofta utestängda från marknader och tillgång till resurser. Utan tydliga jämställdhetsstrategier och riktade satsningar exkluderas kvinnor därför ofta från att ta del av utvecklingsprojekt som involverar näringslivet. Vi vill därför se att regeringen verkar för att jämställdhet blir grundläggande i programmeringen av projekt finansierade av EFSD+.
  4. Stärkta rapporteringskrav
    Privata investeringar bör ha samma krav på rapportering av utvecklingseffekter som andra biståndsprojekt. I förordningsförslaget för EFSD+ fokuserar rapporteringskraven dock främst på de finansiella effekterna. Fokus för rapporteringen måste tydligt ligga på effekterna för hållbar utveckling och hur projekten bidrar till att minska sociala, ekonomiska och miljömässiga ojämlikheter. EU bör även utvärdera effekterna av den nuvarande EFSD för människor som lever i fattigdom innan unionen gör så starkt ökade satsningar av
    iståndsmedel på privata investeringar.
  5. Obundet bistånd och stöd till lokala marknader och aktörer
    Med ökade investeringar av bistånd i näringslivet ökar också risken att bistånd påverkas av kommersiella intressen hos företag från givarländerna. Det är av största vikt att EU:s bistånd stödjer inkluderande företagsmodeller såsom kooperativ och sociala företag, samt stöttar små och medelstora lokala företag. Dock saknar förordningsförslaget kriterier som säkerställer att lokala ekonomiska aktörer prioriteras. Utifrån Sveriges tydliga hållning gällande obundet bistånd bör regeringen fortsätta driva att krav ställs på att biståndet i första hand ska nå och gagna lokala marknader och ekonomiska aktörer och inte favorisera eller i värsta fall bindas enbart till europeiska aktörer.

Vi hoppas att dessa rekommendationer tas i beaktande. Vidare ser vi fram emot att lunchdiskussionen om jämställdhet också blir ett tillfälle att lyfta vikten av ett starkt jämställdhetsperspektiv i nästa långtidsbudget och en fortsättning av EU:s handlingsplan för jämställdhet (GAP II). Med hänvisning till detta bifogar vi CONCORD Sveriges rekommendationer rörande just jämställdhet i långtidsbudgeten.

Vänliga hälsningar,
Georg Andrén, Ordförande CONCORD Sverige

Brevet i PDF