Uttalande

30 mars 2021

Brev om det fortsatta arbete med rapportering av Agenda 2030

#agenda 2030 och samstämmighet

Vid samråd inför Sveriges rapport till FNs möte om Agenda 2030 framför vi att avsaknaden av en handlingsplan eller sammanhållen process för lärande och framåtblickande bidrar till en splittrad bild av Sveriges genomförande.

Till:  Statssekreterare Annika Jacobson Miljödepartementet och Statssekreterare Janine Alm Ericson Utrikesdepartementet 

Vi vill med detta brev välkomna er till arbetet med Agenda 2030. Vi vill också lyfta fram: 

  • Vikten av att stärka arbetet med dialog och samverkan mellan regering och olika aktörer i samhället i arbetet med Agenda 2030 och en samstämmig politik för global hållbar utveckling. 
  • Att avsaknaden av en handlingsplan eller sammanhållen process för lärande och framåtblickande bidrar till en splittrad bild av Sveriges genomförande av Agenda 2030 

 Pandemin har aktualiserat behovet av att adressera hälsa och välbefinnande för både människa och natur och av globalt samarbete för att hantera flera parallella och sammanlänkade kriser. Agenda 2030 formulerades i bred dialog och kan bara genomföras tillsammans med olika aktörer i samhället utifrån våra olika roller, mandat och utmaningar. Vi behöver sträva efter synergier och säkerställa att målkonflikter synliggörs och hanteras. 

Vi saknar ett större fokus på tvärsektoriella diskussioner

 Sverige gick in i 2021 med en ambition för Agenda 2030 som förankrats i Sveriges riksdag. Redan sommaren 2020 fattades beslut om att Sverige skulle bidra med en nationell frivillig rapportering (VNR) till det globala högnivåmötet HLPF. Ni tar vid som statssekreterare på en resa för hållbar utveckling som tog en nystart 2015 i och med Agenda 2030 och den breda konsultativa process som ägde rum dessförinnan. LSU, Forum och CONCORD Sverige är tre plattformar som samlar flera av de civilsamhällesaktörer som skrev under avsiktsförklaringen Civilsamhället för Agenda 2030, tillsammans fanns vi bland annat med i referensgrupper när Sverige rapporterade 2017 och har deltagit i officiella delegationer till HLPF sedan dess. 

 De senaste åren har vi haft god dialog och samverkan inför de årliga uppföljningsmöten som arrangerats på global nivå. Många av oss har deltagit konstruktivt både i och utanför den officiella delegationen. Vi har också haft bra tillfällen att tillsammans säkerställa civilsamhällets röst och roll i den globala uppföljningen, inte minst i diskussionen om HLPF:s översyn. Remissförfarandet inför propositionen gav även det möjlighet för många aktörer att yttra sig. 

 Tyvärr har vi under arbetet med Sveriges nationella frivilliga rapport inför HLPF 2021 inte upplevt samma inkluderande och meningsfulla dialog. Det förvånar oss att arbetet med Sveriges rapport inte inkluderat breda tvärsektoriella diskussioner om Sveriges arbete med Agenda 2030 där vi tillsammans säkerställer genomförandet framåt. De tillfällen som arrangerats har antingen skett på CONCORD Sveriges initiativ eller i form av punktinsatser. Dit räknar vi ett informationsmöte, ett möte utifrån Colombias önskan om dialog om multistakeholder dialog, studiebesöket till Finland, den digitala konsultationen för unga samt den mindre konsultationen om synergier tillsammans med NOD och SEI. Dessa tillfällen har varit uppskattade och visat på ett stort intresse och engagemang från ett stort antal aktörer. Nu kommer ett samråd först i slutskedet av processen. 

För att nå agendans målsättningar kärvs ett fördjupat arbete med hållbara rutiner för uppföljning

 Vi anser att ett lands nationella rapportering till HLPF bör vara mer än en lägesbild gentemot andra länder. Dess syfte bör, i enlighet med vad som överenskommits i Agenda 2030, vara att förankra och fördjupa arbetet med agendans intention och målsättning. För att det ska ske krävs meningsfullt deltagande från olika aktörer i samhället som ges tid att diskutera och fördjupa lägesbilden men även dra fram lärdomar för att kunna blicka framåt. Barn och unga är prioriterade grupper för Sveriges rapportering men vi saknar en genomtänkta tillvägagångssätt för att involvera dem på ett meningsfullt och systematiskt sätt. Vi behöver säkerställa att olika grupper av barn och unga görs dessa delaktiga. 

 Jämför vi med exempelvis Finlands arbete med sin VNR 2020 och den cykel för genomförande, uppföljning och rapportering som de har utvecklat ser vi att Sveriges avsaknad av tydlig strategi och handlingsplan bidrar till att skapa tidspress och ryckighet vilket påverkar möjligheten till meningsfulla interaktiva dialogtillfällen. Vi upplever att det delade ansvaret mellan utrikesdepartementet och miljödepartementet tillsammans med en nationell samordnare med delvis annat mandat snarare har förstärkt avsaknaden av en central motor än bidragit till en förenkling. 

Vi anser att det bör skapas ett nationellt forum med en mångfald av aktörer i samhället som bidrar till ägarskap, förståelse av och engagemang för en lokal och global hållbar utveckling. Forumet ska visa på kopplingarna mellan lokala och globala perspektiv samt bidra till genomförandet. 

Återkommande rapportering och ett brett civilsamhällesperspektiv skapar goda förutsättningar

Vi välkomnade att riksdagen säkerställde att kommande regeringar ska resultatrapportera vartannat år till riksdagen. Detta anser vi är viktigt för både ansvarsutkrävande och lärande. Det kräver dock att Regeringskansliet skapat hållbara rutiner för resultatrapporteringen som följer en lärandeprocess där rapporten är en del av en större cykel kring genomförande, granskning och uppföljning. 

Vi vill avslutningsvis poängtera att civilsamhället i Sverige är en mångfald av organisationer, nätverk och plattformar. Vi välkomnar att NOD nu kunnat ta en mer sammanhållande roll för dialog med civilsamhället och regeringen i arbetet med Agenda 2030. Detta möjliggör ett bredare civilsamhällesperspektiv än de sektorer för agendan som Forum och CONCORD Sverige representerar. 

Tillsammans och var och en för sig står vi redo för att ta arbetet med Agenda 2030 framåt i Sverige och globalt. Sverige tar ofta ställning för civilsamhället i globala sammanhang, inte minst genom demokratisatsningen. Vi hoppas att stora förbättringar kommer att göras kring hur Regeringskansliet för dialog i tidigt skede med olika aktörer på det nationella planet i genomförandet av Agenda 2030 i Sverige och globalt. 

Hälsningar:

Eva Ekelund, policychef Act Svenska kyrkan 

Lena Ingelstam, generalsekreterare, Diakonia 

Daniel Grahn, generalsekreterare, Erikshjälpen 

Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv 

Helena Lindemark, ordförande, 2022 Initiative Foundation 

Judy McCallum, Executive Director, Life & Peace Institute 

Hannah Kroksson, generalsekreterare LSU Sveriges ungdomsorganisationer 

Jesper Hansén, generalsekreterare MyRight 

Annelie Andersson, chef stab analys och påverkan, Naturskyddsförening 

Prudence Woodford-Berger, ordförande, PRO Global 

Birgitta Göranson-Iliste, ordförande, Svalorna Indien Bangladesh 

Sofia Östmark, kanslichef Union to Union 

Anna Nilsdotter, generalsekreterare, WaterAid Sverige 

Peter Westman tf generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Sverige 

Maria Alsander, kanslichef Forum 

Annelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundet 

Charlotta Norrby, generalsekreterare, Svenska missionsrådet 

Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige 

Samordnat av CONCORD Sverige arbetsgruppen för Agenda 2030 och samstämmighet