Måndagen den 18 april, på annandag påsk, kom beskedet om att regeringen beslutat skära i biståndsbudgeten med 9,2 miljarder kronor för att täcka kostnader för flyktingar från Ukraina. Men låt oss backa ett par veckor och se på perioden innan beslutet togs, då hotet om stora avräkningar gjorde att många aktörer var ute i debatten för att påtala vilka konsekvenser en drastisk nedskärning skulle få.
I sammanställningen av första kvartalets biståndsdebatt berättade vi om reaktionerna på Anders Ygemans presskonferens den 18 mars, bland annat det brev som 50 medlemmar i CONCORD Sverige skickade till regeringen och till oppositionens partiledare. Omvärlden lät ett antal aktörer, däribland CONCORD Sverige, ForumCiv och EBA, ge sina analyser av vad konsekvenserna av minskat bistånd skulle bli.
Den 7 april skrev Kvinna till Kvinna en debattartikel i Altinget: ”Vad är det Sverige brukar skryta med? Jo, att vi är – och vill vara – bäst i världen på bistånd. Att vi är en humanitär stormakt och att vi har en feministisk utrikespolitik. Därför är det helt absurt om Sverige plötsligt skulle bli det största mottagarlandet för det egna biståndet. Nej, gör en feministisk säkerhetspolitisk analys. Gör om och gör rätt.”
”Sverige behöver inte tömma biståndskassan för att finansiera mottagandet av flyktingar från Ukraina. Vi har råd med både och.”
Unicef Sverige och Gates Foundation
Unicef Sverige och Gates Foundation har en debattartikel i Omvärlden och varnar för konsekvenser av neddragningar av biståndet: ”Sverige behöver inte tömma biståndskassan för att finansiera mottagandet av flyktingar från Ukraina. Vi har råd med både och. Vad vi däremot inte har råd med är minskade investeringar i en hållbar utveckling för alla människor, och särskilt barn och kommande generationer. De beslut som vi fattar här och nu får konsekvenser även långt in i framtiden.”
Även The Hunger Project varnar, i en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren, för att den redan akuta hungerkrisen förvärras: ”Att regeringen tar från det långsiktiga internationella biståndet för att finansiera flyktingmottagande på plats i Sverige är inget annat än förkastligt. Det kommer göra Sverige till största mottagarland av sitt eget bistånd – hur kan det vara rätt? Nej, Sverige har råd med både humanitärt och långsiktigt bistånd, och separata krispaket. Biståndet behövs mer än någonsin. Människor i hunger drabbas redan hårdast, skär inte ner på det stöd som ska gå till dem!”
Med anledning av debatten om biståndet till civilsamhället i Ryssland skrev 12 organisationer den 8 april om behov av ökat demokratibistånd i Altinget: ”Vi befinner oss i en global demokratikris där antalet auktoritära stater blir fler medan de demokratiskt styrda blir färre. Nu behövs mer demokratibistånd, inte mindre.”
Politiker protesterar (del 1)
Vänsterpartiets Yasmine Posio ställde en skriftlig fråga om de aviserade avräkningarna till finansminister Mikael Damberg: ”Sverige har alla möjligheter att vara en fristad för människor på flykt från Rysslands anfallskrig, utan att behöva göra avkall på det internationella biståndet. Finansministern har själv slagit fast att svensk ekonomi är motståndskraftig tack vare starka offentliga finanser och en robust arbetsmarknad (regeringens pressträff den 1 april). Att använda möjligheten till avräkningar genom att minska biståndet för att finansiera mottagandet av de människor som nu flyr Ukraina vore olyckligt” skrev Posio.
”Vi kristdemokrater anser inte att biståndspolitiken på något sätt är perfekt. Men vår slutsats är inte, till skillnad från andra partier, att biståndsbudgeten därför måste skäras ner.”
Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson, Kristdemokraterna
Kristdemokraternas Gudrun Brunegård skriver en vältajmad debattartikel i Omvärlden om partiets biståndspolitik. Artikeln tar inte specifikt upp avräkningar, men säger: ”Vi kristdemokrater anser inte att biståndspolitiken på något sätt är perfekt. Men vår slutsats är inte, till skillnad från andra partier, att biståndsbudgeten därför måste skäras ner. Vi vill istället att biståndet i större utsträckning går genom fristående aktörer, skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson för KD.”
Till skillnad från det tydliga ställningstagandet mot stora avräkningar som Palmecenter och en rad S-förbund gjorde i Aftonbladet den 1 april, publicerar S-kvinnor ett relativt svagt uttalande på sin Facebook-sida. Ett av kraven: ”att ett tak införs för hur mycket av biståndet som kan användas för flyktingmottagande. Biståndet ska användas för internationella insatser i första hand.”
Beslut om avräkningar
Inför regeringens vårbudget skrev finansminister Mikael Damberg om vikten av motståndskraftiga samhällen på DN Debatt. Samtidigt kom också regeringens pressmeddelande om avräkningarna i biståndet, och biståndsministern skrev om det hela på sin Facebook-sida. Totalt tar regeringen 9, 2 miljarder från biståndet i det här skedet. Det humanitära biståndet rörs ej. Sidas budget skärs ner med 6,9 miljarder, vilket myndigheten kommenterar i ett pressmeddelande. CONCORD Sverige kommenterar beslutet i ett pressmeddelande med rubriken ”Världens fattiga största förlorare i vårbudgeten”. Även bland andra Rädda Barnen, Naturskyddsföreningen, Vi-skogen och We Effect, WWF och Svenska FN-förbundet kommenterar beslutet.
Omvärlden skriver om de första reaktionerna på beslutet, med citerade Twitter-inlägg från Magnus Walan, Diakonia, Åsa Thomasson, CONCORD Sveriges kansli och forskaren Stefan Swartling Peterson. Också Altinget skriver om beslutet och intervjuar biståndsministern och företrädare för ForumCiv och IM.
På Ekot uttalar sig Plan och Diakonia kritiskt: ”Vi anser att det här är helt oacceptabelt. Det är bra att Sverige tar emot flyktingar men Sveriges finanser är goda och upplåningen är låg, och Sverige har råd att finansiera både och, säger Lena Ingelstam, generalsekreterare på biståndsorganisationen Diakonia.” I Rapport kommenterar Annika Sundén, tidigare chefsekonom på Sida.
”Vi ser det som en omvänd Robin Hood-politik, där de fattigaste betalar den rika svenska staten för flyktingmottagandet.”
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan
I DN lyfts kritik mot vårbudgeten på miljö- och klimatområdet, bland annat det indragna biståndet till klimatfonder. Erik Lysén, chef på Act Svenska kyrkan, kommenterar: ”– Fattiga och utsatta människor kommer att drabbas och det är beklämmande. Vi ser det som en omvänd Robin Hood-politik, där de fattigaste betalar den rika svenska staten för flyktingmottagandet.”
Debattstorm mot nedskärningarna
Det går knappast att räkna upp alla de debattinlägg, främst från civilsamhället, som sedan följde i strid ström. Klicka på rubriken nedan för att se ett urval.
Ledartexter och nyhetsartiklar
Det tar ett tag innan större medier börjar uppmärksamma beslutet. Det är egentligen först i samband med miljökonferensen Stockholm+50 som innebörden av de stora nedskärningarna rapporteras av riksmedier. Men fackliga, kyrkliga och branschnära medier täcker beslutet direkt.
Exempelvis Arbetet som intervjuar Union to Unions generalsekreterare, tidningen Dagen, både i form av ledare (fler än en) och nyhetsartikel, Global Bar har likaså de både analys och flera artiklar. Biståndsministern är även gäst i Global Podd. I Sändaren publiceras en ledare om att regeringen ”urholkar enprocentsmålet”. En ledartext i ETC lyfter hur svårt det blir att arbeta långsiktigt med så snabba förändringar i budgeten.
Altinget och Aktuell Hållbarhet lyfter hur nedskärningarna drabbar miljö- och klimatområdet, liksom Sveriges Natur.
”Vi kan återigen ge en procent av BNI till bistånd och sluta trixa med avräkningar till inrikes utgifter. Vi kan fortsätta vara en röst i världen för människovärde, demokrati och fred.”
Anders Lindberg, politisk chefredaktör, Aftonbladet
På Aftonbladet tar flera skribenter avstånd från Socialdemokraternas beslut. En ledare har rubriken ”Damberg låter svältande betala flyktingpolitiken”, och Anders Lindberg, politisk chefredaktör, skriver på Twitter: ”Avräkningar på biståndet är ett misstag av S. Detta larm bör tas på största allvar.” I en ledartext skriver han senare: ”Vi kan återigen ge en procent av BNI till bistånd och sluta trixa med avräkningar till inrikes utgifter. Vi kan fortsätta vara en röst i världen för människovärde, demokrati och fred. Och när var hundrade människa på jorden just nu en flykting kan vi hjälpa betydligt fler än idag. För många människor kan ljuset i tunneln vara vi.”
”Att från en dag till en annan dra in nästan en femtedel av biståndet på grund av att det flyr människor till Sverige är vårdslöst.”
Expressens ledarsida
Till och med Expressens ledarsida, känd för att vara biståndskritisk, tycker att regeringen gått får långt: ”Att från en dag till en annan dra in nästan en femtedel av biståndet på grund av att det flyr människor till Sverige är vårdslöst. Antingen tror regeringen att klimatstödet gör stor nytta för att bromsa den globala uppvärmningen, och då ska det värnas. Eller så tvivlar regeringen på mervärdet, och då bör det fasas ut alldeles oavsett vad som händer i Ukraina.”
UNDP-chefen Achim Steiner säger i Dagens Nyheter att det är oroande att rika länder som Norge och Sverige omfördelar bistånd för att täcka nationella kostnader.
En ledartext i Eskilstuna-Kuriren beskriver läget: ”Runt om i världen lär vi nu få se biståndsprojekt som förlorar delar av eller all sin finansiering. Det kan vara arbete med rent vatten, livsmedelsförsörjning eller kvinnors delaktighet i civilsamhälle. Värst kommer de fattigaste att drabbas. Detta berättade Sveriges biståndsmyndighet Sida och biståndsorganisationen We Effect i radion häromdagen. Trots dessa invändningar har regeringen försvarat nedskärningarna.”
Public service om nedskärningarna
I samband med att Sverige stod värd för miljökonferensen Stockholm+50 uppmärksammade både SVT och Sveriges Radio de kraftiga nedskärningarna av biståndet, nedskärningar som drabbar inte minst miljö- och klimatarbetet. We Effects Anna Tibblin pratar om detta i ett inslag, och intervjuas även tillsammans med Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl intervjuas i Rapport den 31 maj. Dagen efter svarar Annika Strandhäll på kritiken. Innan dess hade också Maria Ferm (MP), Gudrun Brunegård (KD), Matilda Ernkrans (S) samt Anna Stenvinkel, ForumCiv, uttalat sig om nedskärningarna i biståndet för SVT.
Ekot lyfte FN:s generalsekreterares kritik av de svenska nedskärningarna, intervjuade We Effect, Sida och biståndsministern och sedan även MP och KD.
Politiker protesterar (del 2)
Det kommer också en del protester från partipolitiskt håll. Socialdemokrater för tro och solidaritet motsätter sig avräkningarna, Feministiskt Initiativ likaså. Vad alla riksdagspartier tycker framgår av denna artikel i Omvärlden.
Miljöpartiet är mest aktivt i debatten. Maria Ferm kritiserar i en debattartikel avräkningarna och anser att biståndet behöver öka, Alice Bah Kuhnke uttrycker detsamma i en krönika i Fempers: ”Sverige är ett rikt land med omfattande resurser. Ett av världens rikaste. Vill regeringen behålla sin trovärdighet som föregångare när det kommer till internationellt bistånd måste de ändra kurs, leta fram sin solidaritet och med den göra en annan prioritering.”
Den 26 april går partiet ut och föreslår en tillfällig höjning av biståndet till 1,25 procent av BNI. Per Bolund, Janine Alm Ericson och Maria Ferm utvecklar det hela i debattartikel i Omvärlden: ”De medel regeringen drar undan i biståndet handlar bland annat om klimatanpassning och förutsättningar för hållbar livsmedelsförsörjning som var tänkta att gå till långsiktig uppbyggnad och motståndskraft. Medel som också skapar resiliens och självständighet, istället för att riskera att fler människor blir beroende av dyrt humanitärt bistånd. Vill man prata om kostnadseffektivitet är det dumt, vill man prata om samhällsekonomisk effektivitet är det dumt, vill man prata om måluppfyllelse är det dumt och pratar vi om att bygga fredliga och inkluderande samhällen är det direkt kontraproduktivt.”
Per-Inge Lindén, riksdagskandidat för MP, skriver i Värmlands Folkblad: ”I det läget väljer den svenska socialdemokratiska regeringen att ta nio miljarder av biståndet för att bekosta svenskt flyktingmottagande. Vi som ett av världens rikaste länder blir största mottagare av svenskt bistånd. Det är en skandal. Till skillnad från de största mottagarna av flyktingar, Libanon, Kenya och Bangladesh, har vi råd ändå.”
”Vi föreslår att den feministiska regeringen även börjar fatta feministiska beslut i stället för att använda världens fattigaste kvinnor som budgetregulator för att hantera det svenska flyktingmottagandet.”
Gulan Avci och Helene Odenljung, riksdagsledamöter för Liberalerna
Också Liberalerna tar ställning mot de stora avräkningarna i debattartikel i Aftonbladet: ”Vi föreslår att den feministiska regeringen även börjar fatta feministiska beslut i stället för att använda världens fattigaste kvinnor som budgetregulator för att hantera det svenska flyktingmottagandet.”
Centerpartiet uttrycker också de att de anser avräkningarna vara för stora, främst genom sin biståndspolitiske talesperson Magnus Ek på Twitter. Centerns ungdomsförbund skriver under debattartikeln med 110 organisationer och kommunicerar snyggt på Twitter.
Biståndsdebatten på engelska
Nyheten om Sveriges stora nedskärningar uppmärksammas i internationell media. Devex intervjuar bland andra We Effect, Diakonia, Palmecenter, och skriver också om Norges planerade avräkningar. Development Today rapporterar även dem om Sveriges och Norges nedskärningar.
OECD:s biståndskommitté DAC:s referensgrupp för civilsamhället initierar ett internationellt upprop mot nedskärningar i utvecklingsbiståndet.
“Unfortunately, there are recent indications that some countries are considering deep cuts to Official Development Assistance, a reversal of prior commitments.”
Antonio Guterres, FN:s generalsekreterare
I samband med Stockholm+50 uttalar sig även FN:s generalsekreterare Antonio Guterres: “Unfortunately, there are recent indications that some countries are considering deep cuts to Official Development Assistance, a reversal of prior commitments. This is alarming and I urge countries to reconsider given the dire consequences these cuts will have on the lives of the most vulnerable and I was very glad to hear the Prime Minister say that your commitment to official development assistance will be maintained.”
Nytt regeringsbeslut om nedskärningarna
Den 7 juni tar regeringen beslut om att justera de så kallade limiterna så att 1,3 miljarder i biståndsbudgeten åter görs tillgängliga. Sida kommenterar beslutet i Ekot, IM:s Martin Nihlgård skriver att beslutet är ett steg på vägen, men inte gott nog, och Act Svenska kyrkan och Diakonia menar att mer pengar måste återföras, givet migrationsverkets nya prognos. Biståndsdebattören Henrik Westander räknar i Altinget och kommer fram till att ytterligare 5,6 miljarder kronor bör återföras.
Miljöpartiet KU-anmäler Matilda Ernkrans för att göra för stora avräkningar: ”Nu har prognosen ändrats (på hur många ukrainska flyktingar det kommer) men regeringen återinför inte pengarna till biståndet, något som jag är kritisk till, säger Maria Ferm Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson.”