Nyhet

25 februari 2021

Bakslag för jämställdhetsarbetet på EU-nivå

#eu:s och sveriges bistånd #jämställdhet

Med stöd av Ungern blockerar Polen sedan en tid tillbaka olika förhandlingar på EU-nivå i protest mot skrivningar om jämställdhet. Flera av EU:s medlemsstater har markerat mot agerandet. Även hos civilsamhället i Europa finns en oro för en tillbakagång för EU:s jämställdhetsarbete.

I december kunde vi berätta att en ny handlingsplan för EU:s globala jämställdhetsarbete antagits (Gender Action Plan III, GAP III). 2020 såg ut att bli ett år då EU skulle ta viktiga steg för att driva på för jämställdheten i världen, bland annat med sin nya ambitiösa handlingsplan. Men tyvärr slutade året med vad som måste ses som ett bakslag då Polen och Ungern tillsammans med Bulgarien blockerade antagandet av rådslutsatser om handlingsplanen. Som en alternativ lösning antog Tyskland, som innehade ordförandeskapet under hösten 2020, ett eget dokument, så kallade ‘presidency conclusions’, om handlingsplanen som sedan alla övriga 24 medlemsstater ställde sig bakom. 

Eftersom EU-kommissionen redan har antagit handlingsplanen kommer den ändå gälla för EU:s externa arbete, till exempel för utvecklingssamarbetet, som utförs av EU-kommissionen. Men utan medlemsstaternas kollektiva godkännande av den i form av rådsslutsatser kan EU komma att få det svårare att vara en stark enad röst för jämställdhet globalt, såväl i den politiska dialogen med partnerländer som i internationella sammanhang såsom i FN.       

Polen å sin sida hänvisar till att begreppet ”jämställdhet” inte används i vägledande EU-dokument. En polsk diplomat har i ett uttalande sagt:

 – Poland always underlines how important legal clarity is, and that we should stick to treaty regulations. The treaty of the European Union very clearly refers not to gender equality but to equality between women and men.

En trend som går igen

Rådsslutsatserna om GAP III är inte den enda EU-processen som blockerats på grund av att länder satt sig emot just detta begrepp. Flera röster varnar nu för att EU:s arbete med jämställdhetsfrågan går bakåt och riskerar att bli urvattnat.  

Diskussionerna om begreppet jämställdhet och Polens och Ungerns motstånd mot att ge utrymme till jämställhetsfrågor kan också ses i ljuset av en bredare politisk splittring mellan dessa länder, EU-kommissionen och övriga medlemsstater. Den grundar sig dels i ett motstånd till  att EU lägger sig i länders inre angelägenheter och är även kopplad till den tillbakagång vi ser i Polen och Ungern inom HBTQI- och SRHR-områdena de senaste åren.  

I början av 2021 drev Lag och rättvisa, ett polskt nationalkonservativt regeringsparti, igenom en ytterligare begränsning i abortlagstiftningen som innebär att abort i Polen framöver endast tillåts vid graviditet efter våldtäkt, incest eller när moderns liv står på spel. 

För två år sedan deklarerade den första polska staden sig som en HBTQI-fri zon. Efter det har flera följt i dess fotspår. Den liberala gruppen i EU-parlamentet, Renew Europe, krävde i februari att parlamentet under nästa plenumsammanträde i mars ska rösta om en resolution för att göra hela EU till en frihetszon för HBTQI-personer. 

 – Att vi under två års tid har fått se hur stad efter stad i Polen öppet deklarerat att de inte respekterar mänskliga rättigheter, att de inte välkomnar alla medborgare, det är katastrofalt, säger Karin Karlsbro, EU-parlamentariker för Liberalerna, i en nyhet på sin officiella hemsida.  

Vad kan EU göra för att återta ledarskapet?

– Misslyckandet med att få igenom rådsslutsatser om GAP III, tillbakagången för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter inom EU såväl som EU-kommissionens och medlemsstaternas inkonsekvens på jämställdhetsområdet bäddar inte för att EU ska kunna bibehålla sin position som en global ledare och stark röst för jämställdheten i världen. Det säger Céline Mias vice ordförande på Concord Europa i ett pressmeddelande i februari.

Sara Österlund, Senior policyrådgivare för SRHR-frågor på RFSU, säger att:

– Det är riktigt att Ungern och Polens agerande försvagar EU:s möjligheter att med enad röst stå upp för SRHR och jämställdhet. Samtidig är det viktigt att poängtera att stödet för SRHR och jämställdhet är mycket stort bland EU:s medlemsländer och att de tre till fyra länder som är emot inte får stöd från andra i förhandlingar. Tvärtom har t.ex. Sverige varit tydliga med att man kommer att fortsätta stå upp för dessa frågor och absolut inte ge efter för krav från Ungern och Polen.

– De medlemsländer som står upp för en progressiv jämställdhetsagenda har en viktig uppgift framöver i att visa att EU fortsatt är en aktör att räkna med för jämställdheten globalt. Ett nära samarbete med EU-kommissionen för att implementera handlingsplanen fullt ut blir en viktig del. Att hålla ihop och fortsätta driva på för starka jämställdhetsåtaganden inom EU-kretsen en annan. Att alla övriga 24 medlemsländer slöt upp bakom Tysklands dokument, som var ambitiöst och innehöll starka skrivningar om exempelvis SRHR och HBTQI-frågor, visar också att det finns ett brett stöd att bygga vidare på, menar Madeleine Winqvist, samordnare för jämställdhetsfrågor på CONCORD Sveriges kansli.