Under HLPF, High Level Political Forum möts världens länder för att diskutera framsteg som gjorts för att nå de Globala målen. I år präglades mötet till stor del av kriget i Ukraina och efterverkningarna av covid-19-pandemin, enligt Anna Enarsson. Hon är policyrådgivare på Act Svenska kyrkan, en av de civilsamhällesorganisationer som var på plats i New York för att följa mötet den 5-15 juli.
– Flertalet delegater vittnade om hur gränsöverskridande utmaningar såsom konflikter, klimatförändringar samt inte minst covid-19-pandemin stoppat utvecklingen eller tryckt tillbaka tidigare framsteg vilket försvårar för länder att förverkliga Agenda 2030, säger Anna Enarsson.
Rashima Kwatra, policyrådgivare på RFSL, har bevakat HLPF sedan år 2016 – varje år sedan de globala målen antogs. I år var första året som deltagarna träffades fysiskt efter pandemin och förväntningarna höga på att hitta gemensamma lösningar på de stora globala utmaningar som världen står inför. Enligt Rashima Kwatra kom dessa förväntningar på skam.
Rashima Kwatra: Ministerdeklarationen blev en besvikelse
– Det är mycket självförhärligande i ministerdeklarationen. Processen med att ta fram denna kunde ha inkluderat civilsamhället bättre, de mest realistiska rösterna och kraven kom från civilsamhället. Dokumentet blev en besvikelse. Det innehöll begrepp som ”urgency” men misslyckades med att erkänna att vi har åtta år på oss att uppnå målen i Agenda 2030, och att vi inte kommer nå målen om inte något väldigt transformerande inträffar.
Årets tema var bättre återuppbyggnad efter pandemin i arbetet med att förverkliga de Globala målen: ”Building back better from the coronavirus disease (COVID-19) while advancing the full implementation of the 2030 Agenda for Sustainable Development”.
– Building back better innebär att göra något systematiskt annorlunda än innan. Det ser jag inte hända, säger Rashima Kwatra.
Anna Enarsson bevakade översynen av mål 5 om jämställdhet, och konstaterar att viktiga frågor om diskriminerande familjelagstigning, sociala normer, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och social trygghet lyftes i flera anföranden och sidoevent. Anna Enarsson återrapporterade om dessa till den svenska delegationen.
Då konservativa religiösa aktörer medverkar till att driva den globala backlash som råder mot kvinnors, flickors och HBTQI-personers rättigheter lyfte jag även att Sverige bör fortsätta driva frågor om jämställdhet, SRHR och HBTQI-frågor i breda strategiska allianser och nätverk, inklusive med progressiva religiösa aktörer.
Anna Enarsson, Act Svenska kyrkan
– Jag lobbade för vikten av att Sverige fortsätter att ge stöd till lokala samarbetspartners: civilsamhällesorganisationer, kvinnorättsorganisationer och religiösa och/eller trosbaserade organisationer i deras arbete för jämställdhet och SRHR. Då konservativa religiösa aktörer medverkar till att driva den globala backlash som råder mot kvinnors, flickors och HBTQI-personers rättigheter lyfte jag även att Sverige bör fortsätta driva frågor om jämställdhet, SRHR och HBTQI-frågor i breda strategiska allianser och nätverk, inklusive med progressiva religiösa aktörer.
Utöver mål 5 om jämställdhet var ytterligare fyra mål i fokus under årets HLPF:
- Mål 4 om god utbildning
- Mål 14 om hav och marina resurser
- Mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald
- Mål 17 om genomförande och globalt partnerskap
Inför mötet har CONCORD Sverige samordnat konsultationsmöten med Utrikesdepartementet och Miljödepartementet, där medlemmar gett inspel kring de fyra målen.
Rashima Kwatra understryker att Agenda 2030 är baserad på principen om mänskliga rättigheter, och att man måste ha en rättighetsbaserad ansats när man arbetar med agendan.
– Vi måste se till att jämställdhet spelar en central roll i alla insatser mot pandemin och varje ansträngning för att ”build back better”. Vi måste också adressera rasism, sexism och homofobi som på systemnivå hindrar jämställdhet från att uppnås. Och så behövs det givetvis ökad budget för arbetet med jämställdhet. Vi ska inte heller glömma vikten av multilaterala plattformar, där många aktörer kan arbeta tillsammans och hitta lösningar. Dessa plattformar måste vi skydda och investera i.
Även om inkluderingen av civilsamhället brast på generell nivå, så lyckades Sverige agera föredöme i att inkludera unga och civilsamhället, enligt både Anna Enarsson och Rashima Kwatra. Rashima Kwatra höll ett anförande å Sveriges vägnar, 2:33:10 och framåt via denna länk.
– Ur ett civilsamhällesperspektiv var det väldigt viktigt att Sverige delade denna plattform där normalt bara stater hörs. Det innebar också att jag kunde lyfta en rad frågor inom exempelvis intersektionalitet som många stater inte lyfte.
Jag blir också hoppfull när jag ser unga aktivister som kommer in i dessa möten och säger sanningen på ett sätt som diplomater nog inte skulle våga.
Rashima Kwatra, RFSL
Rashima Kwatra är dyster vad gäller världsledarnas förmåga till starkt ledarskap i frågan om de globala målen.
Var hittar du hopp?
– I den ökade solidariteten mellan organisationer som arbetar för jämställdhet och social rättvisa världen över. Digitaliseringen har gjort att vi kan nå varandra bättre, och även om vissa fortfarande lämnas utanför så har det gjort att vi når aktörer som vi normalt inte skulle nå. Jag blir också hoppfull när jag ser unga aktivister som kommer in i dessa möten och säger sanningen på ett sätt som diplomater nog inte skulle våga.
Läs även vår artikel inför årets HLPF: HLPF 2022: Utbildning och jämställdhet i fokus när världens länder ser över arbetet med Agenda 2030.