Analys

6 november 2020

Riksdagen och EU-flagga. Foto: Ingemar Edfalk, Sveriges riksdag
Foto: Ingemar Edfalk, Sveriges riksdag, egen redigering med EU-flagga.

Vikten av EU:s bistånd lyfts i motioner

#biståndsdebatten #eu:s och sveriges bistånd

I årets motionsskörd tas EU:s internationella bistånd upp i flera partiers motioner. KD:s ledamot Désirée Pethrus är den enda som ägnar ämnet en helt egen motion. Tre partier har i motioner med andra teman kort omnämnt EU:s bistånd. Då handlar det om krav på återtagande av migranter och demokratireformer.

EU är världens största biståndsgivare och 7 procent av Sveriges bistånd kanaliseras via EU. Trots det visar sig engagemanget för frågan om EU:s bistånd relativt svagt vid en granskning av årets riksdagsmotioner. Det är endast Kristdemokraternas riksdagsledamot Désirée Pethrus, som sitter i EU-nämnden, som tar upp ämnet i en egen motion: EU och biståndet.

I motionen beklagar riksdagsledamoten att EU:s bistånd minskat i EU-ledarnas förslag till kommande långtidsbudget, speciellt när behoven globalt ökar kraftigt som konsekvens av coronapandemin. Hon menar att Sverige bör verka för att EU:s bistånd till civilsamhället, mänskliga rättigheter, jämställdhet och SRHR ska få ökad prioritet. Därtill skriver Pethrus i motionen Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inom biståndet att det inte är tillräckligt att endast 1,7 procent av EU:s biståndsinsatser har jämställdhet som huvudmål.

Tre partimotioner nämner EU-bistånd

Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna har tagit upp frågan om EU:s bistånd med några meningar i varsin partimotion. Trots att frågan inte får så mycket uppmärksamhet menar Liberalerna att EU-biståndet är centralt. Partiet nämner det som ett av sex områden som EU:s budget ska fokusera på eftersom det har ett tydligt europeiskt mervärde.

Moderaterna skriver om internationellt bistånd som ett utrikespolitiskt verktyg, men kopplar det inte tydligt till svenskt engagemang i EU. Istället skriver de att ett starkt svenskt engagemang i EU är en förutsättning för att nå genomslag i FN. Kristdemokraterna skriver också om EU-biståndet som ett påverkansmedel, men med koppling till demokrati.

Demokrati och mänskliga rättigheter

Samtliga tre partier med motioner som berör EU-biståndet nämner demokrati och mänskliga rättigheter som ett mål för biståndet. Kristdemokraterna går längst och skriver att avtal med länder som får EU-bistånd måste innehålla krav på att reformer syftar till att de mänskliga fri- och rättigheterna efterlevs.

Liberalerna uttrycker sig mer försiktigt och skriver att diskussioner om demokrati och mänskliga rättigheter, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter samt hbtq-rättigheter, ska vara centrala med länder som tar emot bistånd. Diktaturer bör inte få bistånd, men civilsamhället och andra demokratirörelser i sådana länder bör få stöd. Moderaterna kopplar också i denna fråga samman vad Sverige kan göra genom EU på FN-nivå gällande mänskliga rättigheter.

Bistånd och migrationspolitik kopplas ihop

Både Liberalerna och Moderaterna länkar samman bistånd och migrationshantering. Liberalerna menar att EU-biståndet ska användas som ett incitament för länder att ta emot människor på flykt. Det gäller återtagande av människor som inte fått asyl eller uppehållstillstånd i EU och som unionen vill skicka tillbaka till deras så kallade ursprungsland. Moderaterna för samma resonemang men nämner det i koppling till svenskt bistånd.