Genom en ofta kritiserad regel i den internationella biståndsdefinitionen kan biståndsgivare redovisa vissa kostnader för inhemskt asylmottagande som biståndskostnader. I Migrationsverkets beräkningar för 2025 äskade de 3 miljarder kronor. Regeringen lade sedan till otillåtna asylavräkningar så att slutsumman blev 3,5 miljarder (mer om detta i nästa del av vår artikelserie om höstbudgeten).
Kostnadsökning på 103 procent per person
2023 redovisades 24 000 genomsnittliga personer i migrationssystemet som biståndskostnader. För dessa kostnader togs 2,7 miljarder kronor från det internationella biståndet. För 2025 begär Migrationsverket mer pengar för nästan 10 000 färre personer; 15 300 personer. Denna ökning leder till den högsta kostnaden per person som någonsin tagits från biståndet. I verkligheten har antalet flyktingar och deras faktiska kostnader som kan definieras som bistånd minskat:
Jämförelser | 2023 | 2025 |
Uträkning av biståndskostnader per person och år | Utfall: 113 000 SEK/ person/ år Totala flyktingavräkningar: 2,7 miljarder SEK/ 24 000 flyktingar som uppfyller DAC-kriterierna | Höstbudgeten 229 000 SEK/ person/ år Totala flyktingavräkningar: 3,5 miljarder SEK/ 15 300 flyktingar som uppfyller DAC-kriterierna |
Sammanlagt leder detta till överdrivna kostnader som tas från biståndet i storleksordningen 1,8-2,1 miljarder kronor (läs mer om hur vi räknat nedan).
Ny lagstiftning förstärker överdrivna biståndskostnader hos Migrationsverket
EU:s massflyktsdirektiv och ny svensk lagstiftning har gjort den svenska beräkningsmodellen för asylavräkningar mindre rättvisande och gör att världens fattiga får bära en orimligt stor del av kostnaderna. Från den 1 november kommer de som fått skydd enligt massflyktsdirektivet att kunna bli folkbokförda efter bara ett år, och därmed lämna Migrationsverkets boenden. Men Migrationsverket har valt att behålla en överkapacitet på tusentals lägenheter under 2025, av två anledningar: för att ha beredskap om EU:s massflyktsdirektiv upphör att gälla i början av 2026 och för att klara av regeringens migrationspolitiska reform där asylsökanden ska bo på anläggningsboenden, vilket också ökar myndighetens kostnader. Det är alltså en stor risk att biståndsmedel, avsedda för människor som lever i fattigdom och förtryck, kommer att bekosta tomma sängplatser på Migrationsverkets boenden.
Bryter mot OECD DAC:s princip om återhållsamhet
Asylavräkningarna är överdrivna och bryter därmed mot OECD DAC:s grundprincip om återhållsamhet i asylavräkningar från biståndet. Likaså faller OECD DAC:s argument om att inhemska asylkostnader kan ses som en form av humanitär kostnad, eftersom färre personer med lägre faktiska kostnader får skydd i Sverige, och ändå ökas asylavräkningarna. Inför höstbudgeten tredubblade Migrationsverket sitt äskande ur biståndet för 2025 jämfört med föregående prognos. Regeringen ger därför under Utgiftsområde 8 (migration) 2,9 miljarder biståndskronor till Migrationsverket. Tillkom i höstbudgeten gjorde ytterligare kostnader som inte följer DAC-reglerna.
Hur överdrivna är kostnaderna?
Den etablerade svenska beräkningsmodellen är komplex med flera osäkerhetsfaktorer i prognoser och kvoter. Men för att förenkla: om varje asylsökande person som uppfyller DAC:s kriterier hade kostat i genomsnitt lika mycket som 2023 (senast rapporterade helår), så hade den totala kostnaden 2025 varit 1,4- 1,7 miljarder kronor, inte 3,5 miljarder: Överdriften uppgår alltså till ungefär 1,8-2,1 miljarder kronor.
Kommer medlen att betalas tillbaka om prognosen är överdriven?
Om Migrationsverkets planeringsantaganden över flyktingar från Ukraina för åren 2024 och 2025 visar sig vara överdrivna så har regeringen möjlighet att återföra de medlen till internationell biståndsverksamhet så att de används i de syften som riksdagen har beslutat i budgeten. Detta gjordes i vårändringsbudgeten 2024 för de överdrivna prognoserna 2023 (1,4 miljarder kr), men inte för 2022 (2,1 miljarder kr).