Utrikesutskottet hade på tisdagen ett två timmar långt öppet sammanträde om reformagendan för biståndet. Johan Forssell inledde med att konstatera att om 2023 var ett år för policyutveckling så är 2024 ett år för genomförande. Han ägnade en del tid åt att prata om civilsamhällets roll i utvecklingssamarbetet:
– Vi har sagt att vi ska öka andelen stöd till civilsamhället och det kommer vi att göra. Det finns många skäl till det, exempelvis den förkastliga lagen som nyligen antogs i Uganda [som handlar om mycket hårda straff för hbtqi-personer, reds anm.] – det är ett exempel på där vi vet att civilsamhällesorganisationer arbetar långsiktigt vilket är viktigt att det kan fortsätta.
Om uppdraget till Sida att utreda möjligheterna att ta över civilsamhällesbiståndet sa Johan Forssell:
– Vi vill minska antalet led och frigöra resurser för bistånd och undvika overheadkostnader.
Kritik mot de snabba förändringarna i biståndspolitiken
Jakob Granit, generaldirektör på Sida, fokuserade på kopplingen mellan handel och bistånd, men hade också följt debatten om civilsamhällesbiståndet.
– Jag kan konstatera att Sida stödjer civilsamhället i nästan alla partnerländer och genom majoriteten av strategierna. Civilsamhället tog emot 43 procent av Sidas totala anslag under 2023, det är den största partnerkategorin. Nu har vi dialog med civilsamhället för hur vi ska kunna förbereda dem och oss för ett effektivt samarbete framöver.
CONCORD Sveriges ordförande Petra Tötterman Andorff pratade i sitt anförande om förkämpar för mänskliga rättigheter, demokrati, miljö och klimat.
– De är de modigaste människorna i världen och de räknar med Sverige som en långsiktig partner. Som deras partners är det vår roll som svenska CSO:er att skapa effektiva och långsiktiga förutsättningar för deras arbete i frontlinjen – utifrån deras lokala kontext och behov: vi bygger nätverk och finns på plats, vi kan språken, erbjuder stöd och skydd, hanterar korruptionsfrågor, ger stöd i att bredda finansiering, öppnar dörrar till globala samarbeten och kopplar lokala organisationers erfarenhet och expertis till EU, AU, OSSE, FN och utvecklingsbankerna.
De är de modigaste människorna i världen och de räknar med Sverige som en långsiktig partner.
Petra Tötterman Andorff, ordförande CONCORD Sverige, om aktivister och rörelser som kämpar för demokrati, klimaträttvisa och jämställdhet runtom i världen
Petra Tötterman Andorff framförde också kritik mot flera stora och hastiga förändringar så som dåligt förberedda ändringar och uppsägningar av ingångna avtal i civilsamhälles-strategin, långa frysningar av anslag – exempelvis för demokratikämpar i Palestina, och alltför snabba avslutningar eller minskningar i andra strategier.
Här kan du läsa hela Petra Tötterman Andorffs tal.
UNDP efterlyste mer kärnstöd till FN
Caroline Åberg från UNDP betonade att både akut och långsiktigt bistånd behövs.
– Den humanitära hjälpen är inte lösningen, vi måste också kunna investera förebyggande.
Hon tog också upp hur kärnstödet gör det möjligt att snabbt ställa om insatser när behoven skiftar, vilket exempelvis skedde i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och jämförde kärnstödet till FN med det till utvecklingsbankerna.
– Mer än 75 procent av stödet till FN-systemet är öronmärkt på ettårsbasis. Utvecklingsbankerna får 24 procent öronmärkt – resten är långsiktigt.
Jan Larsson från Business Sweden talade om svenska företags möjligheter exportera klimatteknik och ”good governance”.
– Vi vill utnyttja den ”win-win”-potential som finns i näringslivets engagemang för att lyfta de fattigaste. Svenska företag är långt fram i synen på fackligt arbete och klimat.
S inleder arbete med egen reformagenda
När det blev dags för frågestund aviserade Olle Thorell, S, att partiet nu inleder arbetet med att ta fram en ”ny reformagenda”, i samråd med berörda aktörer i exempelvis civilsamhället.
– Det är bra med synergier mellan handel och bistånd, men det finns stora delar som vi är kritiska till. Det gäller enprocentsmålet, den feministiska utrikespolitiken, kärnstödet till FN, det snäva svenska egenintresset och Palestinabiståndet som har behandlats illa, sa Olle Thorell.
Olle Thorell frågade också ministern hur man ska undvika att bryta mot principen om ”do no harm” – att inte göra skada i samband med biståndsinsatser – när nu avtal med civilsamhällesorganisationer sagts upp i förtid. Ministern hänvisade i sitt svar på denna fråga till tidplanen framåt och att regeringen inväntar Sidas återstående utredningar innan beslut fattas.
Myndigheter och civilsamhällesorganisationer är inte likvärdiga. Myndigheter väcker inte samma engagemang hos befolkningen och kan inte öppna samma dörrar i lokalsamhällen. På vilket sätt är detta effektivt och gynnar civilsamhället?
Anna Lasses, Centerpartiet, i en fråga till ministern
Även Lotta Johnsson Fornarve, V, lyfte att de vill se att feminism genomsyrar hela biståndet och ett starkt stöd till FN-systemet. Anna Lasses, C, kritiserade fokuset på svenska intressen och migration i reformagendan, och lyfte även civilsamhällets roll.
– Om man tycker att civilsamhället är viktigt, varför vill man då förstatliga civilsamhällesbiståndet? Myndigheter och civilsamhällesorganisationer är inte likvärdiga. Myndigheter väcker inte samma engagemang hos befolkningen och kan inte öppna samma dörrar i lokalsamhällen. På vilket sätt är detta effektivt och gynnar civilsamhället? Anser regeringen att det är viktigt med ett medborgerligt engagemang för biståndet?
På detta svarade Johan Forsell inte, men upprepade att civilsamhället är viktigt för regeringen. Han avfärdade också frågan om fokus på svenska intressen:
– Om man bara ville fokusera på svenska intressen, varför lägger man då 56 miljarder på bistånd?
Både Jacob Risberg, MP och Joar Forssell, L, efterfrågade konkretiseringar kring hur kopplingen mellan handel och företag ska kunna bidra till de biståndspolitiska målen. Jacob Risberg påpekade att regeringen varit med och urvattnat EU-lagen om företags ansvar för mänskliga rättigheter.
– Det är inte så att alla problem i världen försvinner för att vi satsar på handel. Men när man reser i mottagarländer så återkommer detta önskemål: tack för biståndet, men vi behöver också handel och investeringar, svarade ministern.