Den 2 november avslutades toppmötet COP16 i Cali, Colombia. Det gick då på övertid och fick avbrytas eftersom delegater började resa hem i sådan utsträckning att mötet inte längre var beslutsmässigt. Det innebar att några punkter på dagordningen inte hanns med.
Flera av CONCORD Sveriges medlemmar och deras partners var på plats. Läs deras kommentarer om besluten och icke-besluten i Cali.
Här hittar du medlemmars förväntningar inför mötet.
Historiskt beslut om inflytande för urfolk
Urfolk och lokalsamhällen spelar en avgörande roll för att skydda världens biologiska mångfald. Därför var det många som välkomnade att världens länder kunde enas om att inrätta ett permanent organ och ett arbetsprogram för att garantera urfolks och lokalsamhällens inflytande över internationella förhandlingar om biologisk mångfald.
– Det är fantastiskt att länderna äntligen lyckades enas om ett nytt organ och även om ett nytt arbetsprogram som ser till att urfolkens rättigheter respekteras och att deras kunskap om att förvalta naturen tas på allvar och ses som en tillgång i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, säger Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande
– Vi noterade en stor närvaro under konferensen av ursprungsbefolkningar och representanter från lokalsamhällen och uppfattar att besluten vid föregående COP15 skapade ett stort momentum för engagemang från civilsamhället, säger Lennart Nolvall från Svenska missionsrådet.
I ett separat beslut gavs också ett erkännande till afrikanska ättlingar och deras roll i att bevara natur. Världens länder uppmanades att inkludera och ge stöd till dessa grupper, och ta till vara den kunskap de besitter i det nationella arbetet med biologisk mångfald.
Inget finansieringsbeslut
COP16 skulle besluta om en långsiktig strategi för resursmobilisering. Låginkomstländer och civilsamhällesorganisationer hade bland annat tryckt på för att inrätta en ny fond för genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald i utvecklingsländer. Men detta stötte på patrull från höginkomstländer, och till slut fick beslutet skjutas på framtiden. Det är ännu oklart när dessa beslut kan fattas. Flera CONCORD-medlemmar hade inför mötet lyft finansieringen som en av de viktigaste frågorna, och Verdiana Garcia på Act Svenska kyrkan beklagar att länderna inte kunde enas.
– Den politiska viljan och ambitionerna är helt otillräckliga för att uppnå de uppsatta målen för att minska och återställa förstörelsen av den biologiska mångfalden fram till 2030, säger hon.
Åsa Ranung på WWF instämmer.
– När ramverket för biologisk mångfald antogs för två år sedan var det med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Att viktiga frågor som finansiering och former för uppföljning nu skjuts upp riskerar genomförandet av detta ramverk, säger hon.
Att viktiga frågor som finansiering och former för uppföljning nu skjuts upp riskerar genomförandet av detta ramverk.
Åsa Ranung, WWF
Företag ska betala för vinster på naturen
En tvistefråga där mötet kom framåt, som också kan generera pengar till genomförande, har varit hur länder och lokalsamhällen ska kompenseras när företag tjänar pengar på genetiskt material. Därför välkomnar många att världens länder under COP16 lyckades enas om en fond, dit företag som använder sig av genetisk information för sina produkter måste dela med sig av sin vinst. Hälften av pengarna i fonden ska gå till urfolk och lokalsamhällen. Beslutet anses historiskt men kräver fortfarande implementering på nationell nivå.
– Den nya Cali-fonden är inte perfekt och många detaljer återstår att reda ut, men den är ett viktigt steg framåt. Den säkerställer att företag som tjänar pengar på naturen bidrar rättvist till bevarandet av biologisk mångfald, och styr finansiering till människor och platser som behöver det mest, säger Kirsten Schuijt på WWF International i ett pressmeddelande.
Beröm till Colombia
Temat för toppmötet var ”Fred med naturen” och värdlandet Colombia får beröm från flera håll för genomförandet. Diakonia var på plats med partnerorganisationer och deltog i flera diskussioner om urfolks rättigheter, matförsörjning och människans relation till naturen.
– Det är första gången jag sett ett så öppet COP-möte, där civilsamhället och alla som var intresserade kunde delta i öppna forum i den gröna zonen, säger Priscilla Cudo på Diakonia.
Även Verdiana Garcia på Act Svenska kyrkan imponerades av hur både civilsamhället och allmänheten kunde delta i en rad evenemang och diskussioner i den ”gröna zonen”.
– COP16 kan utgöra en förebild för hur framtida COP-arrangörer kan skapa mervärde på plats genom att engagera och medvetandegöra allmänheten i avgörande frågor på ett inkluderande och kreativt sätt, säger hon.
COP16 kan utgöra en förebild för hur framtida COP-arrangörer kan skapa mervärde på plats genom att engagera och medvetandegöra allmänheten i avgörande frågor på ett inkluderande och kreativt sätt.
Verdiana Garcia, Act Svenska kyrkan
Sveriges roll
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari, L, höll den 29 oktober Sveriges anförande under mötet. Medlemmar har tidigare kritiserat det faktum att Sverige hör till de länder som ännu inte lämnat in någon nationell handlingsplan för hur man ska leva upp till det globala ramverket för biologisk mångfald. I sitt tal lovade ministern att presentera denna plan under 2025.
Ministern tryckte också på vikten av finansiering, och påpekade att Sverige är en stor givare till den Globala miljöfonden. Samtidigt har regeringen på hemmaplan fått kritik för att stadigt sänka den nationella miljöbudgeten sedan den tillträdde.
– COP16 i Colombia var det första mötet efter att nya globala ramverket antogs för två år sedan och därmed ett viktigt tillfälle att sätta fokus på genomförande och visa på politiskt ledarskap. Vi är besvikna på att Sverige inte presenterat någon nationell strategi och handlingsplan för genomförande av det globala ramverket, vilket man åtagit sig att göra till COP16, och inte heller gav några konkreta löften om finansiering. Länder med goda resurser måste gå före och visa ledarskap. Det är hög tid för Sverige att påskynda arbetet, säger Åsa Ranung.
Hopp och misstro framåt
Flera medlemmar återvänder från Colombia med ny energi att fortsätta arbetet. SMR och medlemsorganisationer tar vidare arbetet inom bland annat Faith for Biodiversity Coalition.
– Det är ett globalt multireligiöst nätverk – för ett utvecklat påverkansarbete gällande biologisk mångfald på en trosbaserad grund. Vår närvaro på COP16 var viktig då det lade grunden för ett utvecklat deltagande i planering och genomförande av nationella och lokala planer för biologisk mångfald, säger Lennart Nolvall.
César Franco Laverde på Framtidsjordens partnerorganisation Serraniagua i Colombia har större hopp till världens befolkningar än dess ledare:
”Vi måste agera, sätta press och förändra inom våra möjligheter”, säger César Franco Laverde, längst till höger, på Framtidsjordens partnerorganisation Serraniagua. Här tillsammans med kollegorna Cristhian Cardona och Maria Antonia Franco, samt Michele Zador på organisationen CEPF (i blått).
– Alla världens medborgare bör ta på sig rollen som väktare av den skönhet som finns kvar och som kärleksfulla återskapare av det vi har förstört. Vi måste övervinna ett samhälle som gör oss handlingsförlamade oss och trivialiserar oss genom konsumtion, hopplöshet, isolering och egon för att hitta en djupare mening i livet och kämpa för ett liv i överflöd och medvetenhet för livets mirakel, säger han.