Uttalande

13 maj 2020

Brev till regeringen inför kommande proposition om Agenda 2030

#agenda 2030 och samstämmighet

I juni lägger regeringen fram ett förslag till riksdagen om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Propositionen måste tydligt fortsätta koppla rättighetsperspektivet till en samstämmig politik för global utveckling och ge förslag om att snarast ta fram en handlingsplan för arbetet. Läs hela brevet nedan.

Till: statssekreterare Per Olsson Fridh, Eva Svedling och Max Elger 

Hej,

Vi sänder detta brev med anledning av att ni är i slutskedet av beredningen av den kommande propositionen om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Vi vill härmed understryka vikten av att rättighetsperspektivet även fortsättningsvis är tydligt kopplat till kravet på samstämmighet för global hållbar utveckling, att uppföljningen av politiken är regelbunden och öppen, samt att en ny handlings- eller färdplan tas fram snarast.

1. CONCORD Sverige har under lång tid följt och granskat Sveriges politik för global utveckling. En samstämmig politik för global hållbar utveckling är en förutsättning för genomförandet av Agenda 2030. Vi vill därför se ett övergripande riksdagsbundet mål om hållbar utveckling som säkerställer att all svensk politik bidrar till en global hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning samt utgår från ett rättighetsperspektiv. Ett övergripande riksdagsbundet mål skulle bidra till att säkerställa att hållbar utveckling och mänskliga rättigheter blir en självklar del av svensk förvaltning och vägledande i beslutsprocesser inom alla områden.

En samstämmig politik för global hållbar utveckling där ingen lämnas utanför handlar om att alla politikområden strävar åt samma håll – en global hållbar utveckling för alla. Begreppet måste också inkludera kärnan från Sveriges politik för global utveckling – att politiken ska analyseras och vägledas av mänskliga rättigheter och vad som är bra för en global hållbar utveckling. En uppdaterad politik måste vara en politik som inkluderar hela regeringen och alla beslut, som säkerställer att målkonflikter analyseras och hanteras systematiskt i alla beslutsprocesser, och som strävar efter att finna synergier. Målkonflikter handlar inte bara om konflikter mellan de olika globala målen utan om när svenska nationella intressen tycks gå emot vad som är bäst ur ett globalt hållbarhetsperspektiv eller motverkar arbetet för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning utanför Sveriges gränser.

Även åtagandet i Agenda 2030 om att Ingen ska lämnas utanför är starkt reflekterat i de mänskliga rättigheternas kärnprincip om jämlikhet och icke-diskriminering.[1] Deklarationen bakom Agenda 2030 fastslår också att Globala målen vilar på de mänskliga rättigheterna och de internationella människorättsinstrument som existerar sedan tidigare. De mänskliga rättigheterna och dess instrument kan därför användas som vägledande verktyg i arbetet med att uppfylla Globala målen. 

2. Erfarenheter från Sveriges politik för global utveckling visar att regeringens regelbundna resultatskrivelser till riksdagen har varit viktiga för att föra politiken framåt och för att möjliggöra ansvarsutkrävande. Vi menar därför att det även fortsättningsvis krävs en regelbunden specifik resultatrapportering till riksdagen, samt till den globala uppföljningen, HLPF, utöver att budgetpropositionen utgår från Agenda 2030. Detta bör klargöras i propositionen för att öka tydligheten och regelbundenheten i uppföljningen och för att möjliggöra ansvarsutkrävande från riksdag och andra aktörer i samhället.

3. Den nuvarande handlingsplanen som går ut 2020 behöver ersättas av en ny handlings- eller färdplan som sträcker sig fram till år 2030. Handlingsplanen bör hållas på en strategisk nivå och ange de mest prioriterade åtgärderna utifrån en analys av var de största utmaningarna finns. Därtill krävs offentliga och tidsatta handlingsplaner på andra nivåer och för specifika sektorer.

Vår tids globala utmaningar kräver politisk vilja och kraft. Den pågående pandemin visar med största tydlighet att världen hänger samman. Sedan 2015 har små steg tagits i arbetet med Globala målen. Agenda 2030 utmanar oss att tänka samman nationella och globala intressen och säkerställa att Sverige bidrar till en mer hållbar och trygg omvärld – vilket är bäst också för Sverige. Agenda 2030 ger oss möjlighet att vara med och skapa en global hållbar utveckling – idag och för kommande generationer. Hållbar utveckling och mänskliga rättigheter kan aldrig separeras – de bidrar till och stärker varandra. Det är nu vi har denna möjlighet.

Hälsningar

Eva Ekelund policychef, Act Svenska kyrkan

Mattias Brunander, chef Policy och Påverkan, Diakonia

Anna Stenvinkel, generalsekreterare, Forum Syd

Ola Höiden, tf. generalsekreterare, Föreningen för Fairtrade Sverige

Elin Liss, tf. Generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

Martin Nihlgård, generalsekreterare, IM

Jens Rosbäck, biträdande generalsekreterare, IOGT-NTO-rörelsen

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige

Alfhild Petrén, ansvarig Agenda 2030, PRO Global

Anna-Karin Johansson, generalsekreterare, RFSU

Carolina Ehrnrooth, verksamhetsledare, Svalorna Indien Bangladesh

Annelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundet

Anders Malmstigen, generalsekreterare, Svenska missionsrådet

Malin Flemström, tf VD, The Hunger Project Sverige

Sofia Östmark, kanslichef, Union to Union

Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect

Peter Brune, generalsekreterare, War Child Sweden

Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

Brevet är samordnat av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Agenda 2030 och samstämmighet 


Fotnot:

[1] The Danish institute for Human Rights, Human Rights and the 2030 Agenda for Sustainable Development, Lessons learned and next steps, 2018