Analys

10 december 2020

Riksdagspartiernas symboler och en termometer-symbol

Partiernas biståndspolitik för klimat och miljö 2021

#biståndsdebatten #eu:s och sveriges bistånd

Alla riksdagspartier lyfter klimatkrisen i höstens biståndsmotioner och flera partier vill ha ökat fokus på klimat i biståndet. Vissa vill främst bidra till utsläppsminskning medan andra även trycker på åtgärder för länders anpassning. Andra miljöfrågor får mindre utrymme och endast regeringen har en särskild satsning på biologisk mångfald i biståndet.

Vår genomgång begränsar sig till partiernas prioriteringar kring klimat och miljö i just biståndet. Motioner som behandlar ambitionsnivån i Sveriges och EU:s eget arbete med utsläppsminskning, klimatomställning och bevarande av biologisk mångfald analyseras inte, men även dessa har i förlängningen stor betydelse för människor som lever i utsatthet och fattigdom i andra delar av världen. 

Socialdemokraterna och miljöpartiet logotyp

Regeringspartierna

I regeringens budgetproposition för 2021 är ‘Miljö, klimat, hav och naturresurser’ ett av de tematiska områden inom biståndet som betonas och får stort anslag. Åtaganden för att hantera klimatkrisen ska stärkas och regeringen fortsätter prioritera en bredd av satsningar, däribland stöd till förnybar energi, klimatanpassning och insatser mot avskogning och utarmning av hav.

Nytt för i år är att regeringen i budgetpropositionen lanserar en ”satsning på bevarande och skydd av biologisk mångfald och ekosystem” inom biståndet. Det är en prioritering som inte återfinns explicit i något av de andra partiernas biståndsmotioner.

Bland klimatstödet som presenteras i budgetpropositionen ingår stora bidrag till multilaterala klimatfonder. För perioden 2020-2023 har regeringen lovat att ge totalt 8 miljarder kronor till den Gröna klimatfonden, vilket gör Sverige till en av fondens största givare per capita. Sverige ger även fleråriga bidrag till andra klimatfonder som stöder motståndskraft och anpassning i låginkomstländer.

Den klimatfinansiering som finns i budgetpropositionen utgörs dock inte av nya medel utöver befintlig biståndsbudget, trots att Sverige gjort ett sådant åtagande i FN:s klimatkonvention och Parisavtalet. I en separat motion från flera MP-ledamöter och en från en enskild S-ledamot efterfrågas däremot extra klimatfinansiering utöver biståndsbudgeten. S-motionen betonar även att bistånd för klimatanpassning måste nå de mest utsatta grupperna och länderna.

I budgetpropositionens beskrivning av tidigare biståndsresultat nämns svenskt civilsamhälles stöd till ”urfolk och de som försvarar miljö och naturresurser” som viktigt. Stöd till utsatta miljö- och markförsvarare nämns även i en separat S-motion.

Underlag:

Centerpartiet logotyp

Centerpartiet

C, som genom Januariöverenskommelsen står bakom regeringens budgetproposition, har i sin biståndsmotion stark tyngdvikt på klimatbistånd och vill ”ta ytterligare steg för ett mer fokuserat och klimateffektivt bistånd”. Det ska främst fokusera på att mobilisera den privata sektorn att investera och verka för hållbarhet, ”där det offentligas roll är att säkerställa rättvisa och gröna spelregler”. Därför förespråkar partiet mer innovativa finansieringsformer och stöd till etablering av små och medelstora företag med modern miljöteknik.

De föreslår också ett uppdrag till Sida att samla erfarenheter och kunskap som underlättar för aktörer att investera i miljö- och klimatåtgärder i partnerländer. En separat motion från en C-ledamot vill att mer bistånd ska gå till “miljö- och klimatanpassningar, med ett större fokus på jämställdhetssatsningar”.

Underlag:

Liberalerna logotyp

Liberalerna

L, som likt Centern står bakom regeringens budgetproposition, har ett kort stycke i sin egen biståndsmotion om klimatbistånd. De lyfter där ökade behov av stöd för klimatomställning och akuta insatser till områden som drabbas av naturkatastrofer. Klimatbistånd kan också skapa incitament för bland annat återvinning och utsläppsminskning menar partiet.

Underlag:

Moderaternas partisymbol

Moderaterna

M vill att svenskt bistånd i högre grad ska användas för utsläppsminskning genom insatser som minskar beroendet av fossil energi. Utöver multilaterala satsningar ska även Sveriges bilaterala bistånd fokusera mer på detta. I en M-motion om klimatpolitik i bredare bemärkelse betonas också minskning av utsläpp som mål för biståndet och att Sverige ska verka för att även EU:s bistånd prioriterar klimatbistånd högre. Sverige har ansvar att ”hjälpa fattigare länder att ställa om sina samhällen samtidigt som de tillåts att göra samma välståndresa som Sverige en gång i tiden gjorde” menar M.

Underlag:

Vänsterpartiets partisymbol

Vänsterpartiet

V föreslår som enda parti (bortsett från separata motioner från S och MP) nya och additionella medel för klimatbistånd utöver redan utlovat bistånd. Ett anslag om 500 miljoner kronor för 2021, 750 miljoner för 2022 och 1 miljard för 2023 föreslås gå till arbete i länder för att förebygga och anpassa sig till redan synbara konsekvenser av klimatförändringarna. Exempelvis nämns omställning till ekologiskt hållbara jordbruk, teknikutveckling och förnybar energi. I sin budgetmotion för internationellt samarbete hänvisar V till behovet av att ge stöd till miljörörelsen, urfolksföreträdare och miljökämpar i Ryssland.

Underlag:

Sverigedemokraterna logo

Sverigedemokraterna

SD menar i sin biståndsmotion att utsläppsminskning i utvecklingsländer är mer effektivt än i Sverige. Partiet vill därför anta en målsättning om att minst 10 procent av det bilaterala biståndet används inom området miljö, klimat och energi. En del av de biståndsmedel som nu går till multilaterala klimatfonder vill SD omfördela till bilaterala insatser ”med inriktning på återbeskogning av degenererade marker, skogsskötsel och förädling av skogsprodukter.” SD lyfter fram Sveriges långa erfarenhet och kompetens inom tekniskt bistånd i jord-, skogsbruk och förädlingsindustri. Dessa bör enligt partiet utnyttjas bättre i bilateralt bistånd ”till ett mindre antal utvalda länder”.

Underlag:

Kristdemokraterna logotyp

Kristdemokraterna

KD vill i sin biståndsmotion att stödet till Gröna klimatfonden ska öka med en halv miljard kronor årligen jämfört med regeringens budget. Denna ökning ska ske genom omfördelning av biståndsbudgeten, inte genom nya medel. Partiet noterar att medlen enligt fondens regelverk ska delas lika mellan åtgärder för anpassning och för utsläppsminskning och att minst ”50 procent av andelen som går till anpassningsåtgärder ska gå till små ö-stater, de minst utvecklade länderna och Afrika, och resten till övriga utvecklingsländer.”

Underlag: