– Denna typ av data är inte så tillgänglig och det är dålig transparens kring rapporteringen så den här briefen är verkligen super! Det är intressant att följa upp rapporteringen, vilka kriterier som används och hur det skiljer sig mellan länder. Det blir en väldigt viktig fråga att följa framåt när biståndet står under hot, säger Marie Stjernquist Desatnik, sakkunnig för klimat på Naturskyddsföreningens internationella avdelning.
Rika länder har enligt åtaganden inom FN:s klimatkonvention en skyldighet att bistå låg- och medelinkomstländer med finansiering som krävs för att hantera klimatförändringarna. Denna klimatfinansiering ska hjälpa länder och lokalsamhällen att ställa om, minska utsläpp och anpassa sina samhällen till ett förändrat klimat. Att bekämpa klimatförändringarna är ett av de Globala målen, som hänger nära samman med möjligheterna att nå andra mål såsom att bekämpa fattigdom och hunger, uppnå god hälsa och fredliga och inkluderande samhällen. Samtidigt riskerar klimatfinansiering – som idag tas från biståndsbudgeten – att tränga ut insatser inom andra sektorer i biståndet, som i sin tur också är viktiga för att nå de Globala målen.
För att underlätta för civilsamhällesorganisationer att granska svensk och internationell klimatfinansiering släpper CONCORD Sverige översikten ”Swedish and international climate finance – key facts, figures and concerns”. Här lyfts flera problem med klimatfinansieringen som den ser ut idag:
- Rika länder uppfyller fortfarande inte sitt löfte om minst 100 miljarder dollar årligen till klimatinsatser i låg- och medelinkomstländer.
- Trots åtaganden om balans går mer pengar till att minska utsläpp än till åtgärder för klimatanpassning – anpassning som är central för hårt drabbade samhällen.
- Lokala aktörer har svårt att få del av internationell klimatfinansiering och det finns en risk att klimatinsatser leder till negativa effekter för lokalbefolkningen.
- Merparten av klimatfinansieringen ges som lån, vilket medför en risk för ökad skuldsättning för låginkomstländer.
Sara Törnros, klimatrådgivare på We Effect, ser rapporten som ett viktigt verktyg för att följa upp att svensk och internationell klimatfinansiering hamnar där hon menar att den bäst behövs.
– Bara 1,7 procent av den globala klimatfinansieringen går till småskaliga jordbrukare. Det är anmärkningsvärt och problematiskt när vi står mitt i en matkris och människors skördar blir förstörda av klimatförändringar.
Översikten innehåller en färsk kartläggning av svensk klimatfinansiering. Här framgår att Sverige har dubblat sin klimatfinansiering sedan år 2015 och att löften getts om ytterligare en dubblering till 2025. Nästan hela summan tas från biståndsbudgeten. Den svenska klimatfinansieringen kanaliseras genom multilaterala fonder och institutioner, genom FN-organ samt bilateralt till organisationer, länder och regioner. Sverige betalar ut medlen som bidrag, men en stor del av den finansiering som vidareförmedlas av utvecklingsbanker och globala fonder betalas sen ut som lån.
Att biståndsorganisationer, med sina erfarenheter från utvecklingssamarbetet, också engagerar sig i frågor kring klimatfinansiering är viktigt. Det kan bidra till att säkerställa att klimatprojekt respekterar mänskliga rättigheter, når de mest utsatta och bidrar till en rättvis omställning.
Göran Eklöf, författare till översikten ”Swedish and International Climate Finance – key facts, figures and concerns
Göran Eklöf som skrivit översikten har många års erfarenhet av att bevaka frågor om klimat och hållbar utveckling. För 14 år sedan skrev han rapporten Klimatnotan på uppdrag av dåvarande Forum Syd (idag ForumCiv).
– Jag blev förvånad över att det inte blivit bättre. Att det inte finns en plan, bara en massa löften som är luddiga. Att biståndsorganisationer, med sina erfarenheter från utvecklingssamarbetet, också engagerar sig i frågor kring klimatfinansiering är viktigt. Det kan bidra till att säkerställa att klimatprojekt respekterar mänskliga rättigheter, når de mest utsatta och bidrar till en rättvis omställning.
I översikten framkommer flera knäckfrågor som bidrar till att klimatfinansieringen är svår att följa och granska:
Vad betyder ”new and additional”? CONCORD Sveriges medlemmar anser att klimatfinansiering borde tillföras utöver biståndsbudgeten. Flera länder, däribland Sverige, anser att allt utöver FN:s biståndsmål om 0,7 procent av BNI ska räknas som nya pengar. Andra länder har ännu lägre ambitioner.
Pengar räknas dubbelt. Samma insatser kan räknas både som klimatfinansiering och officiellt internationellt bistånd (Official Development Assistance, ODA) vilket gör att två åtaganden ”uppfylls” med samma medel.
Överrapportering. De så kallade Rio-markörerna reglerar om och hur stor del av en biståndsinsats som får räknas som klimatfinansiering – men tillämpningen av markörerna skiljer sig åt.
– Rapporten visar att det saknas globala gemensamma kriterier för att följa upp hur Sverige och andra länder efterlever Parisavtalets åtaganden om klimatfinansiering. Den ger ett bra underlag i vår dialog med beslutsfattare för att säkra ökad klimatfinansiering för både omställning och anpassning för de mest sårbara i utvecklingsländerna, säger Margareta Koltai, klimatrådgivare på Act Svenska kyrkan.