Svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd

Sveriges biståndspolitik utgör därför en stor och viktig del av den feministiska utrikespolitiken. Här ges en sammanfattning och rekommendationerna från kapitlet om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd i 2017 års upplaga av ”Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?”.

EKONOMISK EGENMAKT

På sistone har Sveriges regering uppmärksammat frågan om kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt alltmer. Området är prioriterat både i Sidas handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 och i handlingsplanerna för feministisk utrikespolitik 2016 och 2017. Ökade satsningar syns i relation till sociala trygghetssystem med fokus på kvinnors egenmakt i arbetsför ålder, men förbättringspotential finns bland annat med att inkludera kvinnor i alla åldrar. Fler satsningar behövs för att stötta jordbrukande kvinnors egenmakt och för att stärka kvinnors rättigheter och påverkansmöjligheter på arbetsmarknaden, inklusive inom den informella ekonomin.

Sveriges feministiska regering bör:

• Inom ramen för Global Deal främja kvinnors och flickors deltagande och inflytande i den sociala dialogen på alla nivåer och arbeta för att främja omvandlingen av informella arbeten till formella arbeten. Lyfta den tabubelagda frågan om menstruation som hinder för flickors och kvinnors sociala och ekonomiska egenmakt.
• Verka för en konsekvent uppföljning av efterlevnaden av ILO:s kärnkonventioner mot diskriminering, ratificering och efterlevnad av ILO:s konvention 189 om rättigheter för hushållsanställda samt ge sitt stöd för en ny ILO-konvention för att stoppa våld och trakasserier av kvinnor i arbetslivet.
• Öka stödet till hållbart jordbruk och säkerställa att insatserna även når flickor och kvinnor. Utreda hur mycket av det svenska utvecklingsbiståndet som når flickor och kvinnor och, där det är tillämpligt, sätta målet att minst 50 procent bör komma flickor och kvinnor till del.
• Uppmärksamma och verka konsekvent för att stärka kvinnors och flickors möjligheter till inkomster från livsmedelsproduktion, entreprenörskap i samband med jordbruk och hållbar naturresurshantering. Arbeta för att stärka deras nyttjande-, arvs- och äganderätt till mark och produktionsstöd, även i postkonfliktländer och humanitära situationer.
• Verka för att EU:s Public Private Partnerships, som New Alliance, investeras i småskaliga bönders hållbara jordbruk.
• Utöka stöd till sociala trygghetssystem som fokuserar på föräldraledighet, barnomsorg, äldreomsorg och annan typ av omsorg till rimlig kostnad och god kvalité.
• Se till att allt stöd till sociala trygghetssystem utgår från ett barnrätts- och jämställdhetsperspektiv, och även använda ett starkare livscykelperspektiv på stöd till sociala trygghetssystem som för närvarande i hög grad är kopplade till människor i arbetsför situation.

SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER

Sveriges regering har tydligt stöttat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) under året och området fortsätter att vara prioriterat i utrikesförvaltningens handlingsplan för feministisk utrikespolitik även 2017. Sverige var ett av de länder som tog ansvar och ledarskap för She Decides-initiativet som en motreaktion på USAs återinförande av the Mexico City Policy (the Global Gag Rule) och utökade dessutom stödet till SRHR inom biståndsbudgeten för 2017. Det finns dock stor förbättringspotential inom Sveriges humanitära arbete, där strategier för hur man integrerar SRHR saknas samt strategier för hur man förbättrar koherensen mellan det långsiktiga utvecklingssamarbetet och det humanitära arbetet.

Sveriges feministiska regering bör:

• Säkerställa att de politiska utfästelser och löften som gavs vid She Decides-konferensen åtföljs av finansiella, öronmärkta medel och gör avtryck i resultatstrategier för det bilaterala utvecklingssamarbetet. Komplettera kärnstöd till UNFPA med riktade insatser till aktörer som arbetar på lokal nivå för att nå förändringar av djupt rotade normer kring SRHR.
• Säkerställa att SRHR-arbetet når alla, inklusive barn och unga samt äldre, och har ett tydligt intersektionellt perspektiv, samt att statistik och annan datainsamling är disaggregerad.
• Fortsätta verka för att EU efterlever existerande åtaganden och policyer kring SRHR och arbeta tillsammans med likasinnade länder för att driva positionerna framåt.
• Verka för att integrera SRHR inom humanitära insatser som rör sexuellt och könsbaserat våld bland annat genom att verka för implementering av Minimum Initial Service Package (MISP) i enlighet med UNHCR:s och WHO:s rekommendationer.
• Säkerställa att Sverige uppfyller sina åtaganden i WHS om att tillgodose SRHR i humanitära insatser.
• Tydliggöra hur Sida, utrikesförvaltningen och socialdepartementet planerar öka samstämmigheten kring vatten-, sanitets- och hygienfrågornas (WASH) roll för säker och hygienisk vård i regeringens arbete för SRHR och global hälsa i linje med WHO:s riktlinjer. Stödja WHO och UNICEF:s Global actionplan for WASH i Healthcare facilities som har visionen att förse alla vårdinrättningar och sjukhus med rent vatten, sanitet och hygien till 2030 – med fokus på kvinnor, flickor och barns behov.

DET KRYMPANDE DEMOKRATISKA UTRYMMET FÖR HBTQI- OCH KVINNORÄTTSFÖRSVARARE

För att jämställdhet ska drivas framåt i ett land krävs starka feministiska rörelser med handlingsutrymme, medan ett krympande demokratiskt utrymme resulterar i motsatt utveckling. Det krympande demokratiska utrymmet är därför en akut fråga för den feministiska utrikespolitiken. Sverige har en lång tradition av att stödja civilsamhället som en del av utvecklingsbiståndet. Under det sista året har frågan fått en högre prioritet med Sidas nya skrivelse och i och med inkluderingen i årets handlingsplan för den feministiska utrikespolitiken. Detta är en viktig prioritering. Nu måste regeringen konsekvent lyfta frågan i den politiska dialog samt förbättra stödet för försvarare av mänskliga rättigheter i de mest utsatta kontexterna.

Sveriges feministiska regering bör:

• I större utsträckning använda sig av diplomatiska och politiska medel för påtryckning. I alla samtal med regeringsföreträdare i länder med krympande utrymme för civilsamhället måste mänskliga rättigheter inklusive kvinnors rättigheter lyftas. Detta gäller även i handelsrelationer. Som lyfts i Sidas skrivelse måste frågan om krympande utrymme bli en del av hela regeringens politik.
• I länder där utrymmet är stängt bör utrikesdepartementet (UD) och utrikesmyndigheten (UM) tillsammans med det lokala civilsamhället hitta och möjliggöra deltagande i regionala och internationella forum för att motverka det krympande utrymmet.
• UD och UM bör vara mycket restriktiva i hur Government Organised NGOs, så kallade GONGOs, involveras i till exempel konsultationsprocesser och möten, då dessa kan utgöra ett direkt hot mot andra civilsamhällesorganisationer på grund av sitt täta samarbete med regeringen/regimen.
• Sverige bör se över hur biståndet kan möta utvecklingen mot snävare utrymme för civilsamhällesorganisationer med större fokus på långsiktig finansiering samt att möjliggöra organisering och byggandet av folkrörelser.

Följande organisationer har bidragit till framtagandet av detta kapitel: Afrikagrupperna, Kvinna till Kvinna, Plan International Sverige, PRO Global, Svalorna Indien Bangladesh, Svenska kyrkans internationella arbete, Union to Union, WaterAid och We Effect.