SVERIGE I SÄKERHETSRÅDET
I och med platsen i säkerhetsrådet under 2017-2018 har Sverige fått en unik möjlighet att driva den feministiska utrikespolitiken inom FN:s högsta beslutande organ. I samband med att Sverige tog plats i rådet aviserade regeringen att man skulle arbeta för att driva genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet framåt.
Under Sveriges ordförandemånad i januari antog rådet en resolution som fastslog att sexuellt och könsbaserat våld kan utgöra grund för sanktioner. Det har aldrig hänt förut och resolutionen är på så vis banbrytande. Under ordförandemånaden bjöd Sverige även in kvinnorättsförsvarare från Somalia och Nigeria att tala inför rådet. Att ge kvinnorättsorganisationer en röst i rådet är ett viktigt agerade och något som Sverige måste verka för att etablera som praxis.
Sveriges feministiska regering bör:
- Fortsätta leda den informella expertgruppen för kvinnor, fred och säkerhet och bidra till bättre underlag för genusintegrerad konfliktanalys samt arbeta för att FN:s insatschefer involveras i jämställdhetsarbetet. Sverige bör även arbeta för att alla medlemsstater deltar med sin landexpertis i expertgruppen, och bygga allianser för påtryckningar där medlemsstater motarbetar agendan.
- Fortsätta att arbeta för att alla FN-mandat ska ha tydliga operativa skrivningar om jämställdhet. Alla mandat bör kräva genusexpertis samt kapacitet på högsta nivå i alla insatser. FN-insatserna bör få i uppdrag att rapportera om det egna arbetet inför, under och i avslutandet av en insats, liksom att bistå med genusintegrerad konfliktanalys med köns- och ålderuppdelad statistik. Civila samhällets organisationer, särskilt kvinno- och fredsorganisationer, bör bjudas in för att stärka konflikt- och genusanalysen.
- Fortsätta att arbeta för att avskaffa straffriheten för utsända som anklagats för sexuella övergrepp och driva möjligheten att sända hem utsänd polis och militär när det föreligger trovärdiga bevis för omfattande eller systematiskt sexuellt våld, i enlighet med resolution 2272. Sverige bör också arbeta för etablerandet av en internationell tribunal med jurisdiktion att åtala FN-personal som anklagas för allvarliga brott, inklusive sexuella övergrepp.
- Arbeta för att högre FN-chefer hålls ansvariga för att jämställdhet blir en prioritet i FN:s interna och externa arbete. Resolution 2242 ger stöd för att jämställdhetsmål kan ingå som bedömningskriterier för individuella prestationer i alla utvärderingar av senior personal vid FN:s högkvarter och i fält, inklusive för särskilda sändebud, särskilda representanter samt landspecifika och humanitära koordinatorer.
SVERIGES STÖD TILL KVINNOR I FREDSPROCESSER
Under det sista året har vi sett hur medlemmar från det svenska medlingsnätverket för kvinnor gjort viktiga insatser genom att utbilda och stötta kvinnorättsaktivister i konfliktområden inför deras deltagande i fredsprocesser och förhandlingar. För att utveckla arbetet och säkerställa att nätverket når sin fulla potential krävs det att regeringen ger resurser till arbetet och säkerställer att ett medlingssekretariat som kan stötta arbetet finns på plats inom en snar framtid.
Sveriges feministiska regering bör:
- Avsätta mer resurser till medlingsnätverket och medlingssekretariatet för att i framtiden se resultat såsom jämnare könsfördelning inom medling och fredsförhandling. Medlingsnätverket och sekretariatet bör verka i nära samarbete med civilsamhällesaktörer i konfliktoch postkonfliktländer.
- Säkerställa mer långsiktigt och resursstarkt stöd till kvinnoorganisationer som arbetar för dialog och konfliktförebyggande, öppna upp diplomatiscenen för fler aktörer, likt den norska modellen, och verka för att civilsamhällsrepresentanter inkluderas i förhandlingar och medlingsprocesser.
- Ta alla möjligheter att bistå medlande och förhandlande kvinnor med stöd i fredsprocesser för att stärka deras position och legitimitet.
- Säkerställa en samstämmig politik, där till exempel svensk krigsmaterielexport inte motarbetar målen i den feministiska utrikespolitiken
SVENSK VAPENEXPORT
Sverige fortsätter att sälja krigsmateriel till odemokratiska länder. Under 2016 och 2017 har Sverige dessutom fortsatt sälja krigsmateriel till både Saudiarabien och Förenade Arabemiraten trots att de utför flygattacker mot Jemen. Dessa attacker har beskrivits som krigsbrott av människorättsorganisationer och hela 80 procent av befolkningen i Jemen är i akut behov av humanitär assistans.
I början av 2017, bara månader efter att Colombias fredsavtal trädde i kraft, tecknade Sverige ett militärt samförståndsavtal med Colombias regering. Detta banar väg för försäljning av Jas Gripen till landet. Det nya avtalet med Colombia och den fortsatta exporten till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är exempel på ageranden som går helt emot regeringens ambition att föra en feministisk utrikespolitik.
Sveriges feministiska regering bör:
- Säkerställa att det nya regelverket innebär ett totalstopp för krigsmaterielexport till diktaturer och andra stater som allvarligt kränker mänskliga rättigheter, utan undantag. Detta kräver även en striktare definition av vad som klassas som följdleveranser.
- Ge ISP tydliga politiska direktiv om att bedöma krigsmaterielexporten utifrån en feministisk utrikespolitik och få ökad kompetens inom mänskliga rättigheter, inklusive sociala och ekonomiska rättigheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
- Säkerställa att myndigheter med kompetens i utvecklings- och demokratifrågor, som Folke Bernadotteakademin och Sida, ger underlag till ISP:s bedömningar, precis som Försvarsmakten idag bidrar med underlag kring försvars-, säkerhetspolitik och materielanskaffning.
- Säkerställa att öppenheten i myndigheten ISP:s beslutsunderlag ökar, för att möjliggöra en granskning av hur kvinnors och flickors mänskliga rättigheter bedömts och prioriterats.
Följande organisationer har bidragit till framtagandet av detta kapitel: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Kvinna till Kvinna, Operation 1325 och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
Läs hela rapporten