Nyheter

22 oktober 2021

Foto: Vi-skogen

Från deklaration till handling – efter COP15

#miljö- och klimaträttvisa

På det första av två FN-möten om biologisk mångfald, COP15, antogs den så kallade Kunming-deklarationen. Den innebär ett politiskt erkännande av en av vår tids stora ödesfrågor: artdöden. CONCORD Sveriges medlemmar och deras partners kommenterar förhandlingarna hittills och vad som behöver hända nu.

Inom FN pågår förhandlingar om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald. Ramverket ska antas under Mångfaldkonventionens tudelade partsmöte, COP15. Första delen av mötet hölls digitalt 11-15 oktober och innebar ett politiskt erkännande av allvaret i artutrotningen. Under mötets högnivåsekvens antogs den så kallade Kunming-deklarationen.
– I och med godkännandet av Kunming-deklarationen har världens ledare erkänt det brådskande behovet av åtgärder för att stoppa den biologiska mångfaldskrisen, säger Sofia Hedström, kampanjansvarig på Jordens vänner.

Men deklarationen saknar konkreta åtgärder och viktiga tematiska områden, menar Evelina Sartori Valck, handläggare på Framtidsjorden.
–  Varken jord- eller skogsbruk omnämns explicit trots den viktiga roll som de spelar både för att bevara den biologiska mångfalden och för att rädda vårt klimat. Agroekologin är en särskilt viktig grundsten där, säger hon.

Det går inte längre att förlita sig på frivilliga åtgärder.

Sofia Hedström, Jordens Vänner

Förhoppningar på det nya ramverket 

Om ett drygt halvår träffas konventionens parter i Kunming för att slutförhandla och anta det så kallade Post 2020-ramverket för biologisk mångfald. Nitton av CONCORD Sveriges medlemsorganisationer i arbetsgruppen för miljö- och klimaträttvisa har tidigare skrivit ett gemensamt positionspapper om sina förhoppningar på Sverige i förhandlingarna. De vill se svenskt ledarskap och en hög ambitionsnivå. Därutöver vill organisationerna att Sverige särskilt driver frågor som rör deltagande, finansiering, samt urfolks och lokalsamhällens rättigheter. 
– Ramverket måste garantera urfolk och lokalsamhällen rätten att förvalta sina territorier enligt traditionell kunskap och metoder. Det måste också se till så att verksamheter som orsakar förlusten av biologisk mångfald regleras och att ansvariga ställs till svars. Det går inte längre att förlita sig på frivilliga åtgärder, säger Sofia Hedström.

Evelina Sartori Valck vill att slutförhandlingarna om ramverket resulterar i åtagande om konkret handling.  
– På del 2 av COP15 måste de med makten i sin hand inte bara slå fast det nya ramverket med nya mål, utan även ge klara besked om hur vi ska nå dit för att inte återupprepa tidigare misslyckanden. Målbilden måste vara att ramverket ska vara bindande, säger hon. 

Hållbar miljö en mänsklig rättighet

Civilsamhällesorganisationer har drivit att rättighetsperspektivet måste vara centralt i det nya ramverket. Att FN:s råd för mänskliga rättigheter nyligen röstade igenom en ny mänsklig rättighet – rätten till en trygg, ren, hälsosam och hållbar miljö – hoppas lokala och internationella civilsamhällesorganisationer ska få konsekvenser även för COP15-förhandlingarna. Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation International Collective in Support of Fishworkers (ICSF) som deltar aktivt i processen kring ramverket är en av dessa organisationer. De uppmanar nu Mångfaldskonventionens parter att använda rättighetsbaserad ansats i hela processen kring det nya ramverket.

Kopplingar till klimatet och toppmötet i Glasgow 

Artutrotningen och klimatnödläget är två kriser som behöver hanteras tillsammans. Nu när del 1 av COP15 avslutats riktas blickarna mot det kommande klimattoppmötet i Glasgow i november. Världens ledare måste se till att hanteringen av klimatnödläget går hand i hand med insatser för biologisk mångfald. Vi-skogens verksamhetschef Eva Åberg hoppas på sådant helhetstänk under klimatkonferensen:  
– Under COP26 vill vi se lösningsfokus och helhetstänk. Vi vill se åtgärder för ökad motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter som samtidigt gynnar biologisk mångfald och stärker människor som lever i fattigdom. Allt sitter ihop, holistiska lösningar är viktigare än någonsin – och det är bråttom, säger hon.